AVSLUTANDE ORD - Lärande på elevers villkor : En studie om lärande på omvårdnadsprogrammet, med

När jag påbörjade min lärarutbildning ht. 03 var jag helt inställd på att utbilda mig till lärare. Jag har nu kommet till allt större insikt där jag förstår att man inte självklart blir en

professionell lärare, utan man utvecklas gradvis till detta, och bara om man har kunskapen, viljan och motivationen. Det som i början tedde sig som ett kaos av pusselbitar, har nu stegvis börjat falla på plats. Där bilden av läraren och lärarens arbete blir allt mer framträdande. Varje lärare och elev kan även ses som en unik pusselbit, med speciell utformning och karaktär, där det krävs gemensamma krafter för att slutligen få det färdiga pusslet lagt. Fattas någon bit, är det lätt att hela pusslet misslyckas, men om däremot alla pusselbitar samarbetar och samverkar kan man därefter erhålla lyckan av framgång. Det i sin tur kan leda till ökad självinsikt och förhoppningsvis ett starkare och bättre självförtroende hos våra elever.

Dagens elever står på randen in till framtiden, där vi ska kunna lite om mycket, som i sin tur kräver ett livslångt lärande. Hur kan vi då som pedagoger anpassa undervisningen till varje enskild individs unika förutsättningar, som kan skapa en grund för det livslånga lärandet? Jag anser att det här arbetet till stora delar har gett mig svar på detta. Där kunskaper om elevers (och lärares) sätt att lära in har stor betydelse för hur vi tillgodogör oss ny kunskap och på så sätt underlättar hela inlärningsprocessen.

Det skulle vara intressant att längre fram fortsätta forska kring elevers olika sätt att lära in, och hur skolan i större utsträckning kan anpassas till ett flexibelt lärande. Kanske behöver vi omorganisera skolan och lyfta in pedagogassistenterna. Detta för att lärare i allt större grad ska kunna fokusera på vad de egentligen har kompetens till, det vill säga vara vägledare i

”kunskapsdjungeln”, pedagog och mentor för våra elever.

Referenser

Armstrong, Tomas (1998). Barns olika intelligenser. Falun: Brain Books. Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Bildning och kunskap (SOU 1992:94). Särtryck ur Läroplanskomitténs betänkande, Skola för

bildning. Stockholm: Skolverket/Liber, 1994.

Boström, Lena (1998). Från undervisning till lärande. Falun: Brain Books.

Boström, Lena & Wallenberg, Hans (1997). Inlärning på elevernas villkor – inlärningsstilar i

klassrummet. Falun: Brain Books.

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2003). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundets Förlag.

CFL, Centrum för flexibelt lärande (2001). Lärstilsmodeller i teori och praktik. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://larstilar.cfl.se//pdf/Larstilarperspektiv2.pdf>. (2005-10-28).

Dryden, Gordon & Vos, Jeanette (1994). Inlärningsrevolutionen: ett program för livslångt

lärande. Jönköping: Brain Books.

Dunn, Rita & Dunn, Kenneth & Treffinger, Donald (1995). Alla barn är begåvade- på sitt sätt.

Falun: Brain Books.

Glasser, William (1996). Motivation i klassrummet. Malmö: Brain Books.

Gordon, Thomas (1977). Aktivt lärarskap, samspel för ett bättre skolsamhälle. Falköping: Askild & Kärnekull.

Grinder, Michael (1999). Ledarskap och lärande i klassrummet. Falun: Brain Books. Gustavsson, Bernt (2000). Kunskapsfilosofi Tre kunskapsformer i historisk belysning.

Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Egidius, Henry (1999). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och kultur. Hermerén, Göran (1996). Kunskapens pris: forskningsetiska problem och principer i

humaniora och samhällsvetenskap. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) 2., rev. uppl. Stockholm: Swedish Science Press.

Jacobsen, Bo & Christiansen, Irene & Sand Jespersen, Christina. (2004) Möt eleven,

lärarens väg till demokrati i klassen. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Birgitta & Roth, Klas (red.) (2003). Demokrati och lärande: om valfrihet,

gemenskap och övervägande i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Rune & Skärgren, Lars (2001). Vårdpedagogik. Stockholm: Liber AB. Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Laursen, Per F (2004). Bli en bra och effektiv undervisare- om du vill. Den autentiska läraren.

Stockholm: Liber.

Lundahl, Christian & Öqvist, Oscar (2002). Idén som en helhet. Utvärdering på

systemteoretisk grund. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 (1994). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Madsén, Torsten (1994). Lärares lärande. Lund: Studentlitteratur.

Maltén, Arne (2003). Att undervisa- en mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. Nordung, Lena (2005). Test på Visuell- Auditiv- Kinestetisk preferens.

(Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.cfl.se/konsten_att_lara/vak/test.htm>. (2005-10-03). Nordung, Lena (2005). Visuella personer. (Elektronisk) Tillgänglig:

<http://larstilar.cfl.se//default.asp?sid=1329>. (2005-11-14).

Nordung, Lena (2005). Auditiva personer. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://larstilar.cfl.se//default.asp?sid=1331>. (2005-11-14).

Nordung, Lena (2005). Kinestetiska (+ taktila) personer. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://larstilar.cfl.se//default.asp?sid=1333>. (2005-11-14).

Ogden, Terje (1993). Kvalitetsmedvetande i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Ornstein, Robert (1996). Medveten om medvetandet: varför tänker vi som vi gör? Stockholm: Natur och kultur.

Scherp, Hans-Åke (1998). Utmanande eller utmanat ledarskap: Rektor, organisationen och

förändrat undervisningsmönster i gymnasieskolan. Göteborg: Vasastadens Bokbinderi AB.

Skolvä rlden, Nr. 8, 12 maj, 2005. Lärarnas Riksförbund. Skolvärlden, Nr. 18, 9 oktober, 2005. Lärarnas Riksförbund.

Skolverket, OP 200:15.: (2000). Omvårdnadsprogrammet, programmål, kursplaner,

betygskriterier och kommentarer. Stockholm: Centraltryckeriet Borås.

Steinberg, John M (1994). Den nya inlärningen. Falköping: Ekelunds Förlag AB.

Sträng, Monica & Dimenäs, Jörgen (2000). Det lärande mötet- ett bidrag till reflekterande

Svedjeholm, Lena (2004). Lärstilar och Kursdesign. (Elektronisk) Tillgänglig: < http://larstilar.cfl.se//pdf/Kursdesignen.pdf >. (2005-10-28).

Sveriges Riksdag, Skollag (1985:1100). (Elektronisk) Tillgänglig: < http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19851100.HTM>. (2005-11-16) Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Vedung, Evert (1998). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. Vernersson, Folke (1999). Undervisa om samhället, Didaktiska modeller och

Bilaga 1

Lärstilstest

Test på Visuell - Auditiv - Kinestetisk preferens Läs frågan och välj ett svarsalternativ.

Tänk tillbaka på olika situationer i livet där du tycker att du lärt dig mycket. Det kan vara i skolan, på jobbet, på fritiden - i ensamhet eller tillsammans med andra. Vad kännetecknar de situationerna?

Du har fått många synintryck Någon har berättat hur du ska göra Du har provat och lärt dig själv

Det är söndag och vackert väder. Du bestämmer dig för att göra en utflykt till en plats som du gillar mycket. Du åker ensam och när du kommer hem vill du berätta om intrycken från utflykten. Hur beskriver du stämningen?

Genom att måla upp de synintryck du kommer ihåg Genom att berätta om ljuden från t ex djur och natur Genom att beskriva dina känslor under utflykten

När du talar med någon så är det svårast med dem som: Inte har ögonkontakt med dig

Inte svarar dig

Inte stöttar samtalet med sin känsla

När du ska ta ett svårt beslut så:

Föreställer du dig utfallet/lösningen i huvudet

För du en inre dialog med dig själv om utfallet/lösningen Känner du efter vad som känns som rätt utfall/lösning

När du är på fest så är det bästa: Att titta på folk

Att diskutera ordentligt med någon Att dansa eller hitta på sysselsättningar

Du ska lära dig ett nytt system på jobbet. Undervisningen ska ta två dagar och är ganska intensiv. Hur skulle du vilja att undervisningen lades upp?

Många visuella presentationer (overhead, textmaterial, filmer, bilder) Föredrag, diskussioner, grupparbeten

Möjlighet att själv få pröva systemet i funktion

Använder du ofta ord som:

Ser ni sammanhanget? Vi ska titta på det. Jag kan se det i ljuset av... Ringer det någon klocka? Det låter bra. Ha en dialog.

Är ni med? Jag greppar inte det här. Ta tag i... Det känns rätt.

Vad gör du helst på din fritid? Tittar på teve eller läser Lyssnar på musik Idrottar

Sommarens semester är snart här och du tänker igenom vad som är viktigt för dig för att den ska bli lyckad.

Möjligheter att se nya eller kända platser Träffa nya människor att prata med Att hitta rätta semesterstämningen

Tänk tillbaka på en sommardag i skärgården med sol och badliv. Vad minns du bäst? Ett klart blått hav, stränder, barn och vuxna som badar

Ljudet av vågskvalp, måsskrik, barnens glada röster

Känslan av saltvatten, varmluft, mjuk sand och lukten av solkräm

De viktigaste signalerna du tolkar från andra människor är: Det du ser i kroppsspråket, ansiktsuttrycket, mimiken Tonfallet och sättet de säger saker och ting på Hur du upplever dem med din intuition

Bilaga 2

Intervjuguide- Lärare

Bakgrund Ålder Kön Utbildning

Antal år som undervisande lärare Introduktion

Hur tycker du att det är att jobba på skolan? Vad tänker du på när jag säger lärstilar? Kinestetisk (taktil)

Auditiv (ljud, musik, samtal, diskussioner) Visuell (läsa, se bilder och diagram) Inlärning?

Undervisning i medicinskgrundkurs? Anpassning till lärstil?

Variation

Undervisningsmaterial Studiebesök

Examinationsformer Miljö

Utveckling av undervisningen i medicinskgrundkurs? Arbetsformer Material APU PBL Ämnesintegrering Flexibelt lärande Examinationsformer Miljö

Bilaga 3

Intervjuguide- Elever

Bakgrund Ålder Kön Termin Introduktion

Hur tycker du att det är att gå här på skolan? Vad tänker du på när jag säger lärstilar? Kinestetisk (taktil)