Vår föreställning då vi påbörjade vår studie var att vi skulle få ett resultat där ämnesintegrering inte förekom i så stor utsträckning. Mycket av den litteratur och tidigare forskning vi satt oss in i, påvisade nämligen detta. Vi blev glatt överraskade över att så många lärare hade en positiv inställning till detta arbetssätt, samt att ett av RL-programmen kommit väldigt långt i sitt integrerade arbetssätt. Vår egen erfarenhet av att våra yrkeselever har en låg motivation och förståelse för matematikämnet, visar sig stämma överens med andra studier gjorda inom samma område. Vi anser därför att den traditionella matematiken bör innehålla en yrkesmatematik. Då yrkeslärarna i vår studie anser att matematiken behövs som ett verktyg i elevernas framtida yrkesliv. Det vi också kommit fram till är att det inte räcker med att det finns en positiv inställning, utan ett gott samarbete måste till för att arbetet med att jobba integrerat ska fungera rent praktiskt. Samtidigt måste skolans ledning vara intresserade av att få till en samverkan mellan olika ämnen genom att lokalers utformning, schematekniska detaljer, material och arbetslagskonstellationer möjliggör ett sådant arbetssätt. Därför vore de intressant att forska vidare och undersöka hur skolans organisation möjliggör eller omöjliggör för ett ämnesintegrerat arbete.
Vi insåg i arbetets slutskede att i vilken utsträckning lärarutbildningen berör ämnesintegrering skulle kunna vara en anledning till att ett ämnesintegrerat arbetssätt förekommer i olika omfattningar på olika skolor.
29 Den ena skolan som samarbetar ämnena emellan, kanske har lärare vars utbildning tog upp vikten av ett ämnesintegrerat arbetssätt. Medan de lärare som arbetar inom den skola som inte ämnesintegrerar i någon hög utsträckning, inte fick komma i kontakt med detta arbetssätt. Därför vore ett andra förslag på vidare forskning att titta närmare på huruvida lärarutbildningen berör ämnesintegrering eller inte.
Av all positiv fakta vi hittat kring fördelarna med ett ämnesintegrerat arbetssätt, samt resultat från undersökningar som styrker detta, vore det intressant att titta på detta ur ett elevperspektiv. Ytterligare ett förslag på vidare forskning är att undersöka skillnaden på yrkeselevers resultat inom matematik från en skola där läraren arbetar integrerat med yrkesämnena och från en skola vars lärare inte arbetar integrerat med yrkesämnena
31
REFERENSLISTA
Andersson, Björn (1994). Om kunskapande genom integration. NA-spektrum. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för ämnesdidaktik, avdelningen för naturvetenskap.
issn 1102-5492. Tillgänglig på internet:
http://na-serv.did.gu.se/nadpub/naspdf/nas10.pdf (Hämtad 2013-03-10)
Berggren, Jonas., Henriksson, Lars Åke., Maerker, Leif & Kilborn, Wiggo (2007). En debattartikel i DN. Debatt. Gymnasieskolan måste anpassa matteämnet till verkligheten.
Tillgänglig på internet:
http://www.dn.se/debatt/gymnasieskolan-maste-anpassa-matteamnet-till-verkligheten (Hämtad 2013-02- 20)
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle. Utbildningsfilosofiska texter i urval av Hartman, Sven, Lundgren, Ulf P & Hartman Ros Mari, (4:e upplagan). Stockholm: Natur och kultur.
Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – ett vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig
metodik. Stockholm: Liber.
Dysthe, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Forsell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.
Gardner, Howard (2000). Den bildade människan. Hur vi verkligen förstår det vi lär oss. Brain Books.
Giota, Joanna (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Pedagogisk Forskning i Sverige 2002 årg. 7 nr. 4 s. 279-305. Institutionen för Pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Tillgänglig på internet: http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/giota2.pdf. (Hämtad 2013-03-10)
Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Statens skolverk, Fritze.
Gustavsson, Hans & Johansson, Karin (2007). Är karaktärsämnet det enda viktiga på de yrkesförberedande programmen - eller måste man kunna kärnämnena också?
Examensarbete 15 p på Lärarprogrammet, 90 p Lärarutbildningen, Malmö högskola. Tillgänglig på internet:
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/5828/Hans%20%26%20Karins%20examensarbete.pdf? (Hämtad 2013-02-10)
Illeris, Knud (2007). Lärande. Studentlitteratur AB, Lund
Johnsson, Stefan (2007). Ämnesintegrering - gymnasielärares syn på ämnesintegrering gällande matematik och yrkesprogram. Examensarbete 10 p på Lärarprogrammet, 180 p Institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet. Tillgänglig på internet:
umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:141129/FULLTEXT01 (Hämtad 2013-02-20) Korp, H. (2003) Kunskapsbedömning - Hur, vad, varför. Myndigheten för skolutveckling.
32 Lundgren, Robert & Thunborg, David (2005). Infärgning - Matematik i byggprogrammet. Examensarbete lärarutbildningen C-nivå. Luleå tekniska universitet.
Qvarsell, Birgitta (1978). Utvecklingspsykologi och pedagogik: diskussioner och illustrationer utifrån kognitiv teori. Lund: Liber Läromedel.
Rudhe, Elisabet (1996). Ur nöd - i lust - samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen på program med yrkesämnen. Stockholm: Statens skolverk: Liber distribution.
Sandström, Birgitta (2005). När olikhet föder likhet - hur ämnesövergripande kunskapsområden formas och tar plats i skolans praktik. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (1998). Fem gymnasieprogram under omvandlingstryck. Skolverkets rapport nr 149. Skolverket (2000). Kursplan för MA1201 - Matematik A. SKOLFS: 2000:5.
Skolverket (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik. Skolverkets rapport nr. 221. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1148 (Hämtad 2013-02-20)
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.
Skolverket (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Stockholm: AB Danagårds grafiska, Ödeshög. Skolverket (1997). Pressmeddelande. Elever på program med yrkesämnen klarar karaktärsämnena bättre än kärnämnena. 1997:04:17 Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/arkiv_pressmeddelanden/1997/elever-pa-program-med- yrkesamnen-klarar-karaktarsamnena-battre-an-karnamnena-1.47629. (Hämtad 2013-03-11)
Strømnes, Åsmund Lønning (1995). Kunskapssyn och pedagogik: en historisk analys och jämförelse. Stockholm: Liber Utbildning AB.
Säljö, Roger (2002). Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. Prisma: Stockholm
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap - Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Nordstedts akademiska förlag.
33