Studien har visat på att kommunikation är centralt vid undervisning, huruvida gitarr generellt lämpar sig bättre än exempelvis piano kan inte denna studie påvisa. En medvetenhet hos lärare och varför de använder sig av olika verktyg vid undervisning tycks finnas hos de lärare som deltagit i studien. Handling kopplas till sammanhang och verksamhet (Ferm, 2004). Den medvetenhet som tycks finnas hos lärarna tyder på att den traditionella sångundervisningen, som delvis kan jämföras med mästarlärlingstraditionen (Rostvall & West, 2001), inte nödvändigtvis är så stark som jag själv haft uppfattningen om. Genre, i och med olika kulturella bakgrunder och kontexter, tycks vara en huvudsaklig anledning till valet av instrument, något som stämmer överens med läroplanen (2011), kursmålen för ”instrument eller sång” (Skolverket, 2011) och den forskning studien tagit del av (Chan-Hafteck & Crawford, 2013; Säljö, 2000; Mars, 2016; Zandén 2010).
Under studiens gång har jag insett värdet av att kunna erbjuda elever ackompanjemang på flera olika sätt. Det ”rätta” instrumentet finns inte, men det rätta verktyget tycks vara kommunikationen mellan mig och eleven. Med det sagt betyder det inte att allt kan lösas med hjälp av god, anpassad kommunikation. Ackordsinstrumentet som används vid sångundervisning bär också på ett kulturellt värde och sätter musiken i en kontext. Således borde jag som lärare inte bara kunna erbjuda undervisning på flera instrument utan faktiskt genomföra undervisning med olika instrument. Dels på grund av sitt kulturella värde inom genrer men också i rent övningssyfte för eleven; att kunna sjunga till olika instrument.
Möjligheten att observera eleven och öva på olika saker med eleven varierar, enligt resultatet, beroende på vilket instrument som används. Varje form av ackompanjemang tycks erbjuda nya möjligheter för både lärare och elev.
Forskning kring instrumentens akustiska effekt på sångundervisning är ett ämne som skulle kunna anses rimligt att forska på. Huruvida bristen övertoner i ett elektriskt piano jämfört med ett akustiskt piano påverkar elevers förmåga att intonera. Fortsättningsvis skulle det kunna vara intressant att forskning kring huruvida sångundervisning över huvud taget behöver vara bundet till ett instrument; Hur fungerar sångundervisning utan ackompanjemang?
Referenslista
Abramo, J.M. (2011). Queering informal pedagogy: sexuality and popular music in school. Hämtad 4/3-2017 från
http://www-tandfonline-com.proxy.lib.ltu.se/doi/abs/10.1080/14613808.2011.632084
Andersson, M. (2014). Berättandets möjligheter: Multimodala berättelser och estetiska
lärprocesser (ed.). (Doctoral dissertation). Paper presented at . : Luleå tekniska
universitet. Hämtad 25/4-2017 från
http://ltu.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=4080&pid=diva2%3A998888&c=1&searchType= SIMPLE&language=sv&query=Berättandets+möjligheter&af=%5B%5D&aq=%5B% 5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder =author_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till
grund för akademiska studier. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bell, J. & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. (5., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur
Bergesen, Schei, T. (2007) Vokal identitet En diskursteoretisk analyse av profesjonelle
sangeres identitets dannelse. (Doktorsavhandling Griegakademiet, Institutt for musikk Universitetet i Bergen 2007) Hämtad 25/4-2017 Från
http://bora.uib.no/bitstream/handle/1956/2549/Dr.Avh._Tiri_B_Schei.pdf;jsessionid=6 739DAD8E3264227FBF76EF8DC09DEDF.bora-uib_worker?sequence=1
Born, G. (2011)Music and the materialization of identities. University of Oxford. Hämtad
03/24-2017 från
http://journals.sagepub.com.proxy.lib.ltu.se/doi/10.1177/1359183511424196
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
Falthin, A. (2015). Meningserbjudanden och val: En studie om musicerande i
musikundervisning på högstadiet. (Avhandling). Paper presented at. : Kungliga
musikhögskolan.
Fangen, K. (2005). Deltagande observation. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Ferm, C. (2004). Öppenhet och medvetenhet: en fenomenologisk studie av musikdidaktisk
interaktion (ed.). (Doctoral dissertation). Paper presented at . Luleå: Luleå tekniska
universitet.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ilari, B., Chen-Hafteck, L., & Crawford, L. (2013). Singing and cultural understanding: A
music education perspective. International Journal of Music Education, 31(2), 202–
216. doi:10.1177/0255761413487281 Hämtad 28/2-2017 Från:
http://journals.sagepub.com.proxy.lib.ltu.se/doi/pdf/10.1177/0255761413487281
Leijonhufvud. S. (2011), Sångupplevelse – en klingande bekräftelse på min existens i världen,
en fenomenologisk undersökning ur första-person-perspektiv. (Licentiatuppsats,
Stockholms universitet) Hämtad 13/2-2017 från http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:789079/FULLTEXT01.pdf
Jakobsson. A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som
begreppsmässig precisering och koordinering.
Hämtad 13/2-2017. Från: http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/9411
Kiik-Salupere, V- Ross, J. (2011) Tripartite unity: What students expect from their teacher
and accompanist during individual singing lessons
Hämtad 28/2-2017 Från:
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, G. (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk
psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för
lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Mars, A. (2016). När kulturer spelar med i klassrummet: En sociokulturell studie av
ungdomars lärande i musik (ed.). (Doctoral dissertation). Paper presented at . : Luleå
tekniska universitet.
Nafisi, J. (2013) Gesture and body-movement as teaching and learning tools in the classical
voice lesson: a survey into current practice. Hämtad 27/3 från https://www-
cambridge-org.proxy.lib.ltu.se/core/journals/british-journal-of-music- education/article/gesture-and-bodymovement-as-teaching-and-learning-tools-in-the-
classical-voice-lesson-a-survey-into-current-practice/24BBFE980ADB5952BFD40C512D627362
Rostvall, A & West, T. (2001). Interaktion och kunskapsutveckling, en studie av frivillig
musikundervisin. (Doktorsavhandling, Kungliga musikhögskolan, Stockholm) Hämtad
4/4-2017 från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:504719/FULLTEXT01.pdf
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.
Sverige (2013). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Säljö, Roger. (2000) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 7/3-2017 Från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wertsch, J.V. (1991). Voices of the mind [Elektronisk resurs] : a sociocultural approach to mediated action. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. Hämtad 7/3-2017 Från
http://ebookcentral.proquest.com/lib/lulea-ebooks/detail.action?docID=3300763
Zangger Borch, D. (2008). Sång inom populärmusikgenrer: konstnärliga, fysiologiska och
pedagogiska aspekter. (Doktorsavhandling, Luleå Tekniska Universitet, 2008. Piteå)
Zandén, Olle. (2010). Samtal om samspel: Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om
ensemblespel på gymnasiet. (Doktorsavhandling, University of Gothenburg. Faculty of Fine, Applied and Performing Arts, Academy of Music and Drama ; Högskolan för scen och musik) Hämtad 25/2-2017 Från http://hdl.handle.net/2077/22119
Bilaga 1
Hej!
Jag heter Robin Strandgård och studerar till musiklärare vid Luleå Tekniska Universitet, campus Piteå. Jag läser min sista termin och jobbar med mitt examensarbete. Examensarbetet kommer handla om sångundervisning med gitarr istället för piano. I studien behöver jag observera aktiva lärare inom sång som undervisar elever med gitarr. För att få observera era lektioner behöver ditt och eventuellt din målsmans godkännande.