Avslutande ord och framtida forskningsförslag

Lärare 4 & 5

6. Diskussion

6.3 Avslutande ord och framtida forskningsförslag

22 23

Studiens arbetsprocess har varit väldigt givande för mitt framtida yrkesval och min profession-

ella utveckling. Delaktigheten och samtalen med lärarna resulterade inte bara i användbart em-

piriskt material till studien, utan även nyttiga erfarenheter som kommer att komma till använd-

ning i yrkesutövningen. Dessa erfarenheter kretsar framförallt kring hur en undervisning om

problemlösning kan struktureras med syfte att stimulera till lärande och förståelse för eleverna

med betoning i vilka didaktiska utmaningar arbetet medför och vilka kritiska aspekter inom

området som bör ligga i åtanke. Det dialogiska samspelet med lärarna resulterade även i per-

sonlig övning inför framtiden eftersom det kontinuerliga samtalet om undervisningen med allt

vad det innebär tillhör vardagen för många yrkessamma lärare idag. Därmed kändes det gynn-

samt för mig personligen att få uppleva lite av lärarnas yrkesvardag genom få en inblick av hur

betydelsefullt det är med ständiga utvärderingar och uppföljningar av problemlösningsunder-

visningen didaktiska utformning och genomförande.

Ett framtida forskningsförslag kan vara inriktat mot att undersöka hur en mer långsiktig pro-

blemlösningsundervisning kan konstrueras, genomföras och analyseras utifrån en lokal peda-

gogisk planering. Som forskare skapar den långsiktiga undersökningen av undervisningsarbetet

möjligheter till att ingående analysera konkreta måluppsättningar för undervisningen, didak-

tiska anpassningar och åtgärder på djupet, med syfte att främja elevernas lärande och utveckl-

ing. Det blir en kontinuerlig undersökning som skapar möjligheter till jämförelser med andra

praktiska genomföranden av lokal pedagogiska planeringar med en didaktisk inriktning mot

problemlösning.

10 11

Referenslista

1 2

Berggren, M. (2015). Matematdidaktisk forskning om undervisning om problemlösning. Exa-

mensarbete I, 15 hp inom utbildningsvetenskap grundlärarprogrammet inriktning förskole-

klass och åk 1–3. Jönköping: Jonkoping university.

Bruun, F. (2013). Elementary Teachers’ Perspectives of Mathematics Problem Solving Strate-

gies. The Mathematics Educator 23 (1): 45-59.

Carson, J. (2007). A Problem With Problem Solving: Teaching Thinking Without Teaching

Knowledge. The Mathematics Educator 17 (2): 7-14.

Dimenäs, J. (Red.). (2007). Lära till lärare – att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhåll-

ningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. 11

Freire, P. (1970). Pedagogik för förtryckta (8. uppl.; F. Rohde, övers.). Stockholm: Gum-

mesons.

Grevholm, B. (Red.). (2012). Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6.

Stockholm: Nordstedts.

Habermas, J. (1996). Kommunikativt handlande: texter om språk, rationalitet och samhälle

(2. uppl.). Göteborg: Daidalos.

Hagland, K., & Åkerstedt, J. (2014). Vad är ett problem? Stockholm: Skolverket. Hämtad

från https://matematiklyftet.skolverket.se/matematik/content/conn/ContentSer-

ver/uuid/dDocName:LI64RH5PRO019571?rendition=web

Hedrén, R., Hagland, K., & Taflin, E. (2005). Lärares tankar vid arbete med rika problem.

Nämnaren (2): 13-18. 22

Heiberg Solem, I., Alseth, B., & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke: Matematikundervisning

från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur 24

Krulik, S. (2009). Problem och matematik – några favoriter. Nämnaren (4): 56-59.

Larsson, S. (1987). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur

Lester, F. (1996). Problemlösningens natur. I Göran Emanuelsson m fl. (Red.), Matematik ett

kommunikationsämne. Göteborg: NCM

Malouff, J., & Schutte, N. (2008). Providing Comprehensive Education in Problem Solving in

Primary and Secondary Schools. University of New England, Australia. 2

http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED500868.pdf

Mouwitz, L. (2007). Vad är problemlösning? Nämnaren (1): 61. Hämtad från

http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/6161_07_1.pdf

Polya, G. (1985). How to solve it – a new aspect of mathematical method. Princeton science

libary.

Rabionet, S.E. (2011). How I learned to design and conduct semi-structured interviews: An

ongoing and continuous journey. The Qualitative Report 16 (2): 563-566. Nova Southeastern

University.

Riesbeck, E. (2000). Interaktion med problemlösning – Att kommunicera om och med mate-

matik. Licentiatavhandling. Linköpings universitet: Institutionen för pedagogik och psyko- 12

logi.

Ryan, G.W. & Bernard, H.R. (2003). Techniques to identify themes. Field Methods 15 (1):

85–109.

Schoenfeld, A.H. (1992). Learning to think mathematically: problem solving, metacognition,

and sence making in mathematics. I D. Grouws (Ed.). Handbook of Research of Mathematics

Teaching and Learning. New York: Macmillan. 18

Schön, D. A. (1987). Educating the reflective practitioner: towards a new design for teaching

and learning professions. San Francisco: Jossey-Bass. 20

Skolverket. (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr

11. Stockholm: Skolverket. 23

Skolverket. (2013). Pisa 2012 - 15 åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturve-

tenskap. Rapport 398. Stockholm: Skolverket. Skolverket. 25

Skolverket. (2014). Pisa 2012 - Digital problemlösningsförmåga hos 15 åringar i ett internat-

ionellt perspektiv. Rapport 406. Stockholm: Skolverket. 27

Skolverket. (2016). Matematiklyftet. Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skol-

verket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/matematiklyftet

Taflin, E. (2003). Problemlösning – och analys av rika matematiska problem. Licentiatav-

handling. Umeå: Umeå universitet. Hämtad från http://snovit.math.umu.se/forskning/Didak-

tik/Rapportserien/Lic031021orig.pdf

Taflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan - för att skapa tillfällen till lärande. Doktorsav-

handling. Umeå: Umeå universitet. Hämtad från http://www.diva-por-

tal.org/smash/get/diva2:140830/FULLTEXT01.pdf

Tjernberg, C. (2011). Specialpedagogik i skolvardagen: En studie med fokus på framgångs-

faktorer i läs- och skrivlärande. Stockholm: Stockholms universitet. 8

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer – inom humanistiskt-samhällsvetenskap-

lig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. 10

Ängmo, H. (2014). Pressmeddelande 2014-04-01. Stockholm: Skolverket. Hämtad från

11 http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2014/svaga-resultat-i-ny- 12 pisa-rapport-1.217275 13 14

Bilaga 1

1 2 3

Intervjufrågor

4 5 6

1. Vad hade du för bakomliggande tanke bakom dina valda aktiviteter/undervisningsstrategier

under din lektion? Har du låtit dig inspireras av någon specifik forskning inom området?

8 9 10

3. På vilket sätt anser du att dessa aktiviteter/undervisningsstrategier gav eleverna förutsätt-

ningar till att lära sig och utöka sin förståelse för matematik och problemlösning?

12 13

4. Vad är din inställning gentemot undervisning om problemlösning överlag? Vad anser du

det finns för eventuella svårigheter/utmaningar för din del som lärare inom detta område?

15 16

Bilaga 2

1 2

Intervjuguide

Innan intervjun startar, börja med att informera om…

 Uppsatsens övergripande syfte + att uppsatsen kommer att bedömas av verksam perso-

nal på Jönköping university.

 Be om tillåtelse + bekräfta klartecken att respondenten godkänner transkribering och

dess användning i uppsatsen.

 Uppmuntra respondenten till att svara utförligt och öppet utifrån personliga erfaren-

heter, åsikter & förhållningssätt vid bemötandet av intervjufrågorna.

 Informera respondenten om att fortlöpande stödanteckningar kommer att förekomma

under intervjuprocessen med syfte att betona extra väsentliga resonemang och uppfatt-

ningar.

13 14

Intervjufrågorna ska ske i identisk ordning.

2. Vad hade du för bakomliggande tanke bakom dina valda aktiviteter/undervisningsstrategier under 16

din lektion? Har du låtit dig inspireras av någon specifik forskning inom området? 17

18 19

5. På vilket sätt anser du att dessa aktiviteter/undervisningsstrategier gav eleverna förutsättningar till 20

att lära sig och utöka sin förståelse för matematik och problemlösning? 21

6. Vad är din inställning gentemot undervisning om problemlösning överlag? Vad anser du det finns 23

för eventuella svårigheter/utmaningar för din del som lärare inom detta område? 24

Följdfrågor

Intervjufrågorna ska uppmuntra till utförliga svar som därmed bidrar till utrymme för följdfrå-

gor. Följdfrågorna är situationsbaserade och därmed inte konstanta på grund av sannolik vari-

ation mellan undervisningarnas didaktiska utformning och innehåll. Tänkta följdfrågor kan ex-

empelvis vara motivering av eventuell gruppindelning och hur respondenterna förhåller sig till

specifika strategier och hur deras användning skapar förutsättningar för lärande, förståelse och

utveckling.

Avslutning

 Undersök tydligt ifall intervjufrågorna har besvarats med syfte att minska risken för att

någon väsentlig aspekt i frågorna har förbisetts (Ifall jag inte har framhållit någon aspekt

tydligt nog).

 Fråga respondenten ifall han eller hon vill tillägga något innan transkriberingen avslu-

tas.

 Tacka för intervjun och betona att den insamlade empirin kommer att bidra till studiens

utformning.

In document Undervisning om problemlösning med dess didaktiska utformningar, utmaningar och anknytningar till matematikdidaktisk forskning : En studie om hur lärare i årskuserna 1-3 didaktiskt strukturerar och motiverar sin problemlösningsundervisning (Page 41-47)