Som vi i inledningen av studien nämnde är dagens barn inte ute lika ofta som förr (SIFO, 2005). Genom att skolan erbjuder utomhusaktiviteter kan eleverna ta del av alla de positiva effekter som tidigare forskning och denna studie visat. Det pedagogiska uterum som vi föredrar är skogsträdgården. Vårt resultat kan inte på något sätt generaliseras till andra skogsträdgårdar som bedrivs i pedagogiskt syfte eftersom vi endast har undersökt hur ett projekt bedriver undervisningen. Som vi har förstått finns det inte många skogsträdgårdar som används i pedagogiskt syfte nationellt och internationellt. Vår förhoppning är att vår studie kan vara intressant då det är ett nytänkande på den utomhuspedagogiska fronten. Det behövs emellertid mer forskning om skogsträdgårdar i pedagogiskt syfte för att ge argument till att sprida idén till den pedagogiska världen. Vår studie visar exempelvis inte om elevernas kunskapsresultat ökar i och med skogsträdgårdsverksamheten. Om framtida forskning skulle visa att skogsträdgårdsarbete bidrar med positiva effekter på elevernas kunskapsresultat skulle det vara intressant att veta vad det är i skogsträdgårdsverksamheten som leder till de positiva resultaten. Vår studie fokuserar på effekter som erhållits i den stora skogsträdgården i Holma. En mindre del av vår studie gäller den miniskogsträdgård som är anlagd på den skola där lärarna arbetar. Den används begränsat i nuläget, men tanken är att den efter projekttidens slut ska användas mer. Ytterligare en miniskogsträdgård är i planeringsstadiet. Det vore intressant om framtida forskning skulle studera om miniskogsträdgårdsverksamhet kan bidra med liknande effekter på elevers hälsa, sociala utveckling samt om elevernas samspel med naturen ökar. Vår studie visar hur skogsträdgårdsverksamhet bedrivs i ett projekt. Intressant vore även att undersöka hur
35
verksamheten skulle se ut om skolor på egen hand skulle anlägga och bedriva en skogsträdgård eller en miniskogsträdgård.
Som vi tidigare nämnt står det inte uttryckt i läroplanen vart undervisning ska bedrivas (Skolverket, 2011). Lärarna har därför möjlighet att själva bestämma platsen för undervisning. Denna möjlighet tycker vi att lärare ska ta tillvara. Eftersom både vår studie och tidigare forskning visar att elever gynnas när de undervisas i ett uterum stärker det valet av plats för lärande. Ett sådant betraktelsesätt av undervisning utomhus kan dock uppfattas som något mera eftersträvansvärt än undervisning inomhus. Detta är inte vår mening. Vi menar i kontrast till det att utomhusundervisning inte utesluter inomhusundervisning. Genom att betrakta dem som komplementerande gynnas eleverna i sitt lärande. Ett av skolans uppdrag är ju att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov (Skolverket, 2011). Därför anser vi att skolans undervisningsformer bör varieras för att alla elever ska få möjlighet att lära.
36
7 Referenslista
Almers, E., & Askerlund, P. (2015). Forest gardens for urban children – new opportunities for learning and bonding
with nature. Under tryckning.
Arvsfonden. (2015). Bärfis- Barns upptäckar- och skaparglädje med naturen. Hämtat från Arvsfonden:
http://www.arvsfonden.se/projekt/barfis-barns-upptackar-och-skapargladje-med-naturen den 6 maj 2015
Blair, D. (2009). The Child in the Garden: An Evaluative Review of the Benefits of School Gardening. The
journal of environmental education, 40(2), 15-38.
Bredberg, E. (2000). "Vad gör dom där ute?" Om aktiviteter i skolans fysiska utemiljö. Institutionen för samhälle, kultur och lärande. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
Brügge, B., & Szczepanski, A. (2007). Pedagogik och ledarskap. i B. Brügge, M. Glantz, & K. Sandell,
Friluftslivets pedagogik - För kunskap, känsla och livskvalitet (ss. 25-52). Stockholm: Liber AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Malmö: Liber ekonomi. Bärfis. (u.å.a). Bärfis berättar om skogsträdgården som lärmiljö. [Broschyr].
Bärfis. (u.å.b). Om projektet. Hämtat från Bärfis: http://barfis.se/om-projektet/ den 6 maj 2015
Dahlgren, L. O., & Szczepanski, A. (1997). Utomhuspedagogik: Boklig bildning och sinnlig erfarenhet: Ett försök till
bestämning av utomhuspedagogikens särart. Linköping: Linköpings universitet.
Ekvall, H. (2012). Friskare, gladare & smartare med utomhuspedagogik? Folkhälsokommiténs sekretariat i Västra Götalandsregionen. Göteborg: Göteborgs botaniska trädgård.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. i A. Fejes, & R. Thornberg,
Handbok i kvalitativ analys (ss. 13-37).
Graham, H., & Zidenberg-Cherr, S. (2005). California teachers perceive school gardens as an effective nutritional tool to promote healthful eating habits. Journal of American Dietetic Association , 1797- 1800.
Johansson, B., & Svedner, P. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen (5 uppl.). Uppsala: Kunskapsförlaget Kaplan, R., & Kaplan, S. (1989). The experience of nature - a psychological perspective. Cambridge: Cambridge
University Press.
Koskinen, R., & Persson, S. (2014). Skolträdgården - Skolträdgårdsarbetets positiva effekter på skolresultat, hälsa och
37 Kroksmark, T. (2011). Den tidlösa pedagogiken (2 uppl.). (T. Kroksmark, Red.) Lund: Studentlitteratur. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
LeCompte, M., & Goetz, J. (1982). Problems of reliability and validity in ethnographic research. Review of
educational research, 52(1), 31-69.
Lindholm, G. (1995). Skolgården - vuxnas bilder - barnets miljö. Instutitutionen för landskapsplanering. Alnarp: SLU.
Linköpings universitet. (den 1 april 2015). Välkommen till Nationellt centrum för utomhuspedagogik! Hämtat från Linköpings universitet - Institutionen för kultur och kommunikation:
https://www.liu.se/ikk/ncu?l=sv den 13 maj 2015
Lättman-Masch, R., & Wejdmark, M. (2007). Att lära in året runt. Nynäshamn: Naturskoleföreningen. Marton, F. (1981). Phenomenography - describing conceptions of the world around us. Instructional science,
177-200.
Nationalencyklopedin. (2015). Nyttoväxter. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nyttoväxter den 24 maj 2015
Ottoson, M., & Ottoson, Å. (2006). Naturen som kraftkälla - Om hur och varför naturen påverkar hälsan. Stockholm: Naturvårdsverket .
Rienecker, L., & Stray Jørgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber.
Sandell, K. (2004). Var ligger utomhus? Om nya arenor för natur - och landskapsrelationer. i I. Lundegård, P.-O. Wickman, & A. Wohlin, Utomhusdidaktik (ss. 151-170). Lund: Studentlitteratur.
SFS. (2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SIFO. (Mars 2005). Friluftsfrämjandet. Hämtat från
http://www.friluftsframjandet.se/c/document_library/get_file?groupId=10103&folderId=41518 87&name=DLFE-23414.pdf. den 10 Maj 2015
Skogsträdgårdens vänner. (u.å.). Frågor om skogsträdgårdar. Hämtat från Skogsträdgårdens vänner: http://skogstradgardensvanner.se/om/om-skogstradgardar/ den 6 maj 2015
38 Starrin, B., & Renck, B. (1996). Den kvalitativa intervjun. i P.-G. Svensson, & B. Starrin, Kvalitativa studier i
teori och praktik (ss. 52-78). Lund: Studentlitteratur AB.
Szczepanski, A. (2007). Uterummet - ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. i L.-O. Dahlgren, S. Sjölander, J.-P. Strid, & A. Szczepanski, Utomhuspedagogik som kunskapskälla - Närmiljö blir lärmiljö (ss. 9-37). Lund: Studentlitteratur.
Thornberg, R., & Forslund Frykedal, K. (2009). Grundad teori. i A. Fejes, & R. Thornberg, Handbok i
kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Uljens, M. (1989). Fenomenografi: forskning om uppfattningar . Lund: Studentlitteratur AB.
Ulrich, R. S. (den 27 april 1984). View Through a Window May Influence Recovery from Surgery. Science,
224, 420-421.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk
resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Whitefield, P. (2000). How to make a forest garden (3 uppl.). East Meon: Permanent Publication. Åkerblom, P. (2003). Trädgård i skolan - skolan i trädgården. MOVIUM. Alnarp: Slu, MOVIUM. Åkerblom, P. (2005). Lära av trädgård- Pedagogiska, historiska och kommunikativa förutsättningar för
39
Bilaga 1. Intervjuguide
Intervjuguide
Inledande frågor
Berätta om dig själv.
Hur kom det sig att du blev involverad i projektet (alt. startade projektet)?
Tema A:
Organisation
Mål: Ta reda på hur organisationen ser ut och vilka aktörer som ingår. Vem gör vad och när? (odling, kontakt med skolor, urval).
Tema B:
Material
Mål: Ta reda på vilket material som finns att tillgå och saknas samt vem som är ansvarig för det.
Tema C:
Kostnad
Mål: Att få en överblick på inkomster samt utgifter för projektet.
Tema D:
Tid
Mål: Att få en överblick över tidsåtgången för skogsträdgårdsverksamhet.
Tema E:
Pedagogiskt utfall
Mål: Att få en beskrivning av hur skogsträdgårdsverksamhet gynnar elever.
Avslutande fråga
40
Bilaga 2. Jämförelsetabell – skolträdgård kontra skogsträdgård
Resultat: skolträdgården Resultat: Gemensamt Resultat: skogsträdgården
Förbättrade resultat på tester i naturorienterande ämnen.
Eleverna lär sig hur man beter sig i naturen.
Bättre samspel med naturen. Effektivt för både pojkar och
flickor.
Kritiskt och kreativt tänkande förbättras.
Utveckling i att dra egna slutsatser och att utvärdera.
Kunskaper befästs lättare om man jämför med lektioner inomhus. Språngbräda till att inhämta ny kunskap.
Trivsel- och motivationshöjande verktyg.
Intresseväckande undervisning. Undervisning utomhus och inomhus
gynnar varandra.
Växelverkan mellan praktik och reflektion bidrar till motivation.
Ett dynamiskt arbetssätt där alla sinnen blir involverade.
Eleverna ta till sig av och gillar olika saker.
Ett annat slags klassrum. Utomhus ges eleverna mer utrymme till att upptäcka på sitt egna sätt och på egen hand.
Som redskap för att få eleverna att bli medverkare till ett hållbart samhälle.
Goda möjligheter att arbeta ämnesintegrerat.
Lärare och projektanställda ser på ämnesintegrering på två olika sätt. Tillgång vid undervisning i alla
ämnen, men speciellt i No-ämnena. Koncentrationsförmågan ökar. Eleverna är fysiskt aktiva. Förbättrar sin motorik.
Ute i friska luften bidrar positivt på elevernas hälsa.
En plats dit man kan komma och ha det skönt och få lugn och ro. Njuta av att vara ute.
Lugnare skoldag i skogsträdgården. Elever vågar smaka på det de odlat
fram. Även fast de inte gillar den specifika grödan.
Skolträdgården som social mötesplats.
41 Alla elever blir accepterade som de
är.
Lärarna är inte de givna experterna. Nya relationer till sina klasskamrater.
Nästan inga konflikter förekommer vid arbete i någon av trädgårdarna.
Samarbete gynnas till viss del. Samarbete lämpar sig inte alltid i klassrummet. I skogsträdgården blir det ett naturligt inslag.
Kan öka elevers självkänsla och självförtroende.