Avslutande ord

Avslutningsvis visar resultaten att det finns ett flertal olika sätt att anpassa och utforma undervisningen för andraspråkselever. Det viktigaste att ha i åtanke är att ett välutvecklat modersmål är till fördel vid inlärning av ett andraspråk, då kunskaper kan överföras mellan språken. En varierad multimodal undervisning, där flera olika kanaler används är gynnsamt och hänsyn ska tas till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Det framgår att samverkan mellan klass- och modersmålslärare måste bli bättre om eleverna ska få möjlighet att kunna utvecklas, samt att omgivningens uppfattningar och förhållningssätt har en inverkan på flerspråkiga elevers syn på sin flerspråkighet. Utifrån studiens resultat framgår det att lärare redan i lärarutbildningen bör få mer kunskap om hur de kan arbeta med den språkliga utvecklingen. Det är något som är väsentligt för att alla elever, men om utbildningen ska kunna vara likvärdig är det viktigt att det finns mer kunskap även när det gäller flerspråkiga elever. Vidare tar samtliga lärare upp bildstöd som en effektiv metod att stötta andraspråkelever i klassrummet. Det vore av intresse med djupgående forskning om bildstöd och genrepedagogik samt på vilket sätt det bäst skulle kunna användas i undervisningen.

Referenser

Barrow, L., & Markman-Pithers, L. (2016). Supporting Young English Learners in the United States. The Future of Children, 26(2), 159-183. Hämtad från http://www.jstor.org/stable/43940586

Bialystok, E. (2016). Bilingual education for young children: review of the effects and consequences. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism. Doi: 10.1080/13670050.2016.1203859

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Malmö: Liber.

Collier, V., & Thomas, W-P. (1997). School Effectiveness for language minority students. (Research Report No. 97.143). Hämtad från National Clearinghouse for Bilingual Education http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED436087.pdf

Collier, V., & Thomas, W-P. (2002). A national study of school effectiveness for language minority

students’ Long-Term academic achievement (Research Report No. 02.143). Hämtad från Center for

Research on Education http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED475048.pdf

Cummins, J. (2000). Language, power and pedagogy: Bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multilingual Matters

Dahlgren, L., & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes., & R. Thornberg (Red.),

Handbok i kvalitativ analys. (s. 162-175) Stockholm: Liber.

Eriksson- Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I U. Eriksson-Zetterqvist & G. Ahrne (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 35-54). Stockholm: Liber.

Gerena, L., & Ramírez-Verdugo, M-D. (2014). Analyzing bilingual teaching and learning in Madrid, Spain: A Fulbright scholar collaborative research project. Gist Education and Learning

Research Journal, 8(2014, January - June), 118-136. Hämtad från

http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1062625.pdf

Gibbons, P. (2013). Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med

andraspråkselever i klassrummet (3.uppl.). Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Gröning, I. (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. (Avhandling, Uppsala universitet, Department of Scandinavian Languages) Hämtad från http://uu.divaportal.org/smash/get/diva2:168130/FULLTEXT01 -

Gynne, A., & Bagga- Gupta, S. (2013). Young people´s languaging and social positioning. Chaining in “bilingual” educational settings in Sweden. Linguistics and Education, 24(4). 479- 496. Hämtad från http://ac.els-cdn.com/S0898589813000387/1-s2.0-S0898589813000387-

main.pdf?_tid=7eaa242c-d952-11e5-8e42-

00000aab0f27&acdnat=1456138584_69e18dda1fb2b2874c29a0b46716ffb4

Henrysson, S., & Karlsson, B. (2016). Spelar modersmålsundervisningen någon roll?:

Andraspråkselevers förutsättningar för språkutveckling. Examensarbete, Jönköpings universitet,

Högskolan för lärande och kommunikation. Hämtad från http://hj.diva- portal.org/smash/get/diva2:927892/FULLTEXT01.pdf

Hyltenstam, K. (2001). Om utvärdering och dess kvalitetshöjande roll i undervisningen av elever med svenska som andraspråk. I K. Nauclér (Red.), Symposium 2000: Ett

andraspråksperspektiv på lärande (s. 16-42). Stockholm: Nationellt Centrum för Svenska som

Andraspråk och sfi. Sigma.

Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Krag Jacobsen, J. (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur.

Lainio, J. (2013). Tvåspråkighet och språkkontakter i Sverige. I E. Sundgren (Red.)

Sociolingvistik (2. Uppl. s. 274-328). Stockholm: Liber.

Lindberg, I. (2010). Förord. I M. Hajer., & T. Meestringa (Red.), Språkinriktad undervisning: En

handbok (s. 9-10). Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Lindberg, I., & Hyltenstam, K. (2013). Flerspråkiga elevers språkutbildning. I M. Olofsson (Red.), Symposium 2012: Lärarrollen i svenska som andraspråk (s. 28-51). Stockholm: Stockholms universitet.

Lorentz, H., & Bergstedt, B. (2006). Interkulturella perspektiv. I H. Lorentz., & B. Bergstedt (Red.), Interkulturella perspektiv: Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (s. 13-39). Lund: Studentlitteratur.

Lucero, A. (2013). Teachers´ use of linguistic scaffolding to support the academic language development of first-grade emergent bilingual students. Journal Of Early Childhood Literacy, 14(4) 534–561. doi: 10.1177/1468798413512848

Löthagen, A., Lundenmark, P., & Modigh, A. (2008). Framgång genom språket: Verktyg för

språkutvecklande undervisning av andraspråkselever. Stockholm: Hallgren och Fallgren.

Martínez, D. (2015). Hispania, 98(1), 177-178. Hämtad från http://www.jstor.org/stable/24368869

Norén, E. (2008). Bilingual students´ mother tongue: A resource for teaching and learning mathematics. Nordic Studies in Mathematics Education, 13(4), 29–50. Hämtad från http://su.divaportal.org/smash/get/diva2:357413/FULLTEXT01.pdf

Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, department of Mathematics and Science

Education 5). Hämtad från http://su.diva-

portal.org/smash/get/diva2:357471/FULLTEXT01.pdf

Parszyk, I-M. (1999). En skola för andra: Minoritetselevers upplevelser av arbets- och livsvillkor i

grundskolan (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, institutionen för pedagogik).

Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220-236). Stockholm: Liber. Rosén, J., & Wedin, Å. (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet: Ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber.

SFS (2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800/

Skolinspektionen. (2010). Språk- och kunskapsutveckling: För barn och elever med annat modersmål än

svenska (Research Report No. 10.16). Hämtad från Skolinspektionen:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalit etsgranskningar/2010/sprakutveckling-annat-modersmal/kvalgr-sprakutv-slutrapport.pdf Skolverket. (2015). Studiehandledning på modersmålet: Att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga

elever. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016a). Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2016. 2. uppl. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016b). Rätten till att utveckla sitt modersmål. Hämtad 10 maj, 2017, från https://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/ratten-till-att-utveckla-sitt- modersmal-1.239311

Skott, J., Jess, K., Hansen, H.C., & Lundin, S. (2010). Matematik för lärare. Delta, Didaktik (J. Retzlaff, Övers.). Malmö: Gleerups Utbildning.

Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17-31). Stockholm: Liber.

Tvingstedt, A-L., Drakenberg, M., & Morgan, E. (2009). Ett försök med tvåspråkig undervisning på

Högskola:

https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/9490/RoU%202_09%20MUEP.pdf?sequen ce=1 &isAllowed=y

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: Inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig via http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf