Avslutande ord 43 - Reflektioner och slutsatser 32

8 Reflektioner och slutsatser 32

8.5 Avslutande ord 43

Framställningen visar att nuvarande reglering kring fastställande av rättsligt föräldraskap och faderskap innebär skillnader beroende på tillkomstsätt, civilstånd och föräldrarnas kön. För olikkönade par kan ett faderskap fastställas i alla situationer oberoende av barnets

tillkomstsätt. I de fall barnet tillkommit genom samlag läggs stor vikt vid genetisk

samhörighet och den sociala delen av faderskapet blir på grund av det rättsliga föräldraskapets ”allt-eller-intet-karaktär” underminerat. Har barnet tillkommit genom assisterad befruktning tillmäts istället det sociala faderskapet stor betydelse.

För ett lesbiskt par blir dock situationen annorlunda. I dessa fall blir fastställandet av föräldraskapet beroende av var och hur den assisterade befruktningen ägt rum. Någon motsvarighet till faderskapspresumtionen för ett gift lesbiskt par finns inte att tillgå. Har den assisterade befruktningen genomförts i enlighet med 6 och 7 kap. LGI fastställs ett rättsligt föräldraskap. Här läggs således stor vikt vid den sociala delen av föräldraskapet, likt vad gäller för ett olikkönat par som genomgått assisterad befruktning. Har inte den assisterade befruktningen genomförts inom svensk hälso- och sjukvård fastställs istället faderskapet för donatorn. Här prioriteras således istället den genetiska samhörigheten framför föräldraskapets sociala del.

I nuvarande lagstiftning blir det, enligt min mening, synligt att barnets bästa bedöms olika beroende på tillkomstsätt och föräldrarnas kön. När ett samkönat par genomgår assisterad befruktning i utlandet eller i egen regi anses barnet ha ett intresse av att få ett genetiskt faderskap fastställt. När den assisterade befruktningen genomförs inom svensk hälso- och sjukvård, eller i de fall ett olikkönat par genomgår assisterad befruktning, har dock ett sådant intresse för barnet inte bedömts existera.

Införandet av en föräldraskapspresumtion skulle medföra att den föräldrarättsliga lagstiftningen blev mer jämlik för olikkönade och samkönade par. Vid samtliga fall av assisterad befruktning skulle den sociala delen av föräldraskapet prioriteras, oavsett om det gäller ett olikkönat eller samkönat par. Enligt min mening ter det sig dock olyckligt att det har presumerats att nuvarande reglering tillgodoser barnets samtliga intressen samt att

200

diskussionen kring införande av en föräldraskapspresumtion tenderar att föras utifrån de vuxnas perspektiv.

Genom den föreslagna föräldraskapspresumtionen gesdet sociala föräldraskapet och därmed

viljan att erhålla ett rättsligt föräldraskap till barnet stor betydelse för att tillgodose barnets bästa. Det ter sig dock inte i enlighet med barnets bästa att en sådan vilja kan ersätta det genetiska faderskapet som grund för rättsligt föräldraskap med hänsyn till barnets rätt till vetskap om sitt genetiska ursprung. Ur barnets perspektiv är det dock av vikt att inte heller det genetiska faderskapet åsidosätter viljan hos den som faktiskt vill axla ett föräldraskap åt ett barn. Oavsett om ett rättsligt faderskap fastställs för donatorn eller ett rättsligt föräldraskap fastställs för moderns registrerade partner, maka eller sambo riskerar barnet att mista relationen till någon av dem.

Möjligtvis kan förslaget om en ordning som tillåter fler än två rättsliga föräldrar vara en potentiell lösning för att tillgodose barnets intressen i dessa situationer. För att på bästa sätt tillgodose barnets intressen torde en individuell prövning i varje enskilt fall vara positiv. På så sätt skulle det mångfacetterade bedömningen som krävs i dessa situationer kunna göras och därmed avgöra vem eller vilka som på bästa sätt kan tillgodose barnets intressen. En sådan lösning skulle dock ur ett rättssäkerhetsperspektiv kunna påverka förutsägbarheten för de inblandade parterna negativt. Förutsägbarheten kring vem som erhåller rättsligt föräldraskap har prioriterats högt vid fastställande av rättslig status som förälder och det får enligt mig även anses vara motiverat. Frågan kring hur regleringen om fastställande av rättslig status som förälder borde utformas för att på bästa sätt tillgodose barnets intressen och samtidigt uppfylla de krav som finns på förutsägbarhet får därmed sägas vara en komplicerad fråga.

Enligt min mening riskerar införande av en föräldraskapspresumtion att inte tillgodose barnets samtliga intressen, samtidigt som även den nuvarande regleringen faller kort vid

tillgodoseendet av barnets bästa i vissa fall. Förslaget om införande av en

föräldraskapspresumtion innebär en anpassning till den reglering som gäller för olikkönade par. Den jämlikhet som eftersträvas är möjligtvis inte önskvärd eftersom en

föräldraskapspresumtion inte omfattar samtliga av de familjebildningar som kan föreligga. Grunderna för den familjerättsliga regleringen sattes förra århundradet och baserades på de förhållanden som då rådde i samhället. Jag är beredd att hålla med Singer om att detta århundradets familjerättsliga reglering måste stå på en annan grund och att barnets bästa

möjligtvis inte tillgodoses på bästa sätt genom att en ny reglering anpassas till den gamla.201

201

Källförteckning

Offentligt tryck

Propositioner

Prop. 1969:124 Med förslag till lag om ändring i ärvdabalken, m.m. Prop. 1975/76:170 Med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m. Prop. 1984/85:2 Om artificiella inseminationer.

Prop. 2001/02:89 Behandling av ofrivillig barnlöshet. Prop. 2001/02:123 Partnerskap och adoption.

Prop. 2004/05:137 Assisterad befruktning och föräldraskap.

Prop. 2009/10:192 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn. Statens offentliga utredningar

1915 Lagberedningens förslag till revision av giftermålsbalken och vissa delar av ärvdabalken. III. Förslag till lag om barn utom äktenskap m.m. Stockholm. 1995:79 Vårdnad, boende, umgänge.

1997:116 Barnets Bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. 2001:10 Barn i homosexuella familjer.

2005:43 Vårdnad - Boende - Umgänge. Barnets bästa, föräldrars ansvar. 2007:3 Föräldraskap vid assisterad befruktning.

2016:11 Olika vägar till föräldraskap. 2016:19 Barnkonventionen blir svensk lag. Kommittédirektiv

1999:5 Barn i homosexuella familjer.

2017:28 Modernare regler om faderskap och föräldraskap. Utskottsbetänkanden

Lagutskottet

LU 1975/76:33 Med anledning av propositionen 1975/76:170 om ändringar i föräldrabalken m.m.

LU 1992/93:22 Olovliga bortföranden av barn samt vårdnad och umgänge m.m.

Civilutskottet

CU 2011/12:16 Föräldraskap vid assisterad befruktning. CU 2012/13:8 Föräldraskap vid assisterad befruktning. CU 2013/14:19 Familjerätt.

Departementsserien

Riksdagsmotioner

1988/89:L408 Faderskapspresumtionen vid samboförhållanden, m.m. 2002/03:L286 Föräldrabalkens regler om vårdnadshavare.

2002/03:L303 Vårdnadshavare.

2002/03:L323 Det rättsliga föräldraskapet. 2003/04:L264 Faderskap.

2004/05:L266 Assisterad befruktning till lesbiska kvinnor och det rättsliga föräldraskapet. 2008/09:C381 Faderskap.

2010/11:So583 Lika möjligheter till assisterad befruktning för alla kvinnor. Lagrådsremiss

Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Övrigt

HSLF-FS 2017:49 Socialnämndens författningssamling.

Statens medicinsk etiska råds (SMER) rapport, Assisterad befruktning – etiska aspekter, 2013 [cit. SMER 2013].

Litteratur

Agell, Anders, Den svenska familjerättslagstifningen: en resa utan mål, Helsingfors, 1978 [cit. Agell].

Eriksson, Anders & Saldeen, Åke, Parenthood and Science. I: Parenthood in Modern Society, Eekelaar, J. & Saracëvic, P., (red.) Martinus Nijhoff Publishers, 1993, s. 75-92 [cit. Eriksson och Saldeen].

Johansson, Thomas, Familjeliv, 1. uppl., Liber, Malmö, 2009 [cit. Johansson].

Jonsson Malm, Carolina, Att plantera ett barn: internationella adoptioner och assisterad

befruktning i svensk reproduktionspolitik, Historiska institutionen, Lunds universitet, Diss.

Lund : Lunds universitet, 2011, Lund, 2011 [cit. Jonsson Malm].

Kleinman, Jan, Rättsdogmatisk metod. I: Juridisk metodlära, Studentlitteratur, Lund, 2013, s. 21-45 [cit. Kleinman].

Mägi, Erik & Zimmerman, Lina-lea, Stjärnfamiljejuridik svensk familjelagstiftning ur ett

normkritiskt perspektiv, MTM, Johanneshov, 2017 [cit. Mägi och Zimmerman].

Ryrstedt, Eva, ”Den genetiska utvecklingens familjerättsliga implikationer”, SvJT 2003, s. 554-576, [cit. Ryrstedt].

Saldeen, Åke, Barn- och föräldrarätt, 7. [rev.] uppl., Iustus, Uppsala, 2013 [cit. Saldeen (2013)].

Saldeen Åke, Barnets rätt till sitt ursprung. I: Jareborg Nils red., Rättsvetenskapliga studier tillägnade Carl Hemström, De Lege Iustus Förlag AB, Uppsala 1996, s. 249-273 [cit. Saldeen (1996)].

Saldeen, Åke, Faderskapsfrågan i svensk rättsutveckling efter 1734 års lag. I: Jareborg Nils red., Några skrifter, s. 111-150, De Lege Iustus Förlag AB, Uppsala 2004 [cit: Saldeen (2004)].

Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och

argumentation, 3., [utök. och rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2001 [cit. Sandgren].

Schiratzki, Johanna, Barnrättens grunder, TPB, Johanneshov, 2010 [cit. Schiratzki].

Singer, Anna, Barnets bästa: om barns rättsliga ställning i familj och samhälle, 6., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2012 [cit. Singer (2012)].

Singer, Anna, En, två, ett par eller flera?- Föräldraskap i det 21:a århundradet, SvJT 2002, s. 377-389 [cit. Singer (2002)].

Singer, Anna, Föräldraskap i rättslig belysning, Iustus, Diss. Uppsala: Univ., Uppsala, 2000 [cit. Singer (2000)].

Singer, Anna, Mannens talerätt vid fastställande av faderskap, SvJT 1992, s. 549-583 [cit. Singer (1992)].

Stoll, Jane, Swedish donor offspring and their legal right to information, Universitets- tryckeriet 2008 [cit: Stoll].

Sörgjerd, Caroline, Rätten att bli förälder – en analys av reglerna om assisterad befruktning

och adoption, SvJT 2012, s. 675-707 [cit. Sörgjerd].

Walin, Gösta, Föräldrabalken och internationell föräldrarätt, 5., omarb. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 1996 [cit. Walin].

Annat källmaterial

Borgman, Ann-Christine m.fl., ”Lagen tvingar socialtjänsten utreda fungerande föräldrar”,

DN debatt, publicerad 24 april 2017, https://www.dn.se/debatt/lagen-tvingar-socialtjansten-

RFSL remissyttrande angående betänkandet Olika vägar till föräldraskap SOU 2016:11,

https://www.rfsl.se/wp-content/uploads/2016/06/ry_2016-11_föräldraskap.pdf, sidan besöktes 2017-11-04 [cit: Remissvar RFSL].

Barnombudsmannens remissyttrande angående betänkandet Föräldraskap vid assisterad

befruktning SOU 2007:3, https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/vart-

arbete/nya-remissvar/2007/9/betankandet-foraldraskap-vid-assisterad-befruktning-sou- 20073/, sidan besöktes 2017-11-03 [cit: Remissvar Barnombudsmannen].

Rättsfall

Högsta domstolen NJA 1949 s. 144 NJA 1970 s. 347 NJA 2007 s. 684 JO:s ämbetsberättelse 1989/90 s. 223-229

Avgöranden från Europadomstolens organ Marckx v. Belgium E.C.H.R. Series A no. 31, 1979

In document Finns det ett behov av en föräldraskapspresumtion? (Page 43-48)