6. Diskussion
6.5. Avslutande ord
Genom att ha synliggjort hur genus konstrueras i barnets plan för småbarnspedagogik hoppas jag att min avhandling har kunnat bidra till att etablera möjligheter för pedagoger att få syn på hur könsstereotypier, könsroller och en könad verksamhetskultur kan ta sig uttryck i den pedagogiska dokumentationen. Jag hoppas att avhandlingen har kunnat bidra till att skapa en större medvetenhet kring hur könsnormer kan ta sig uttryck i småbarnspedagogiken. Därtill hoppas jag att avhandlingen har kunnat främja möjligheter för pedagoger att lyckas utmana och överskrida dessa normer i den egna verksamheten. Därmed önskar jag att min avhandling har kunnat inspirera pedagoger till ett mera genussensitivt arbetssätt, där barnens planer för småbarnspedagogik upplevs, och används, som ett stöd och ett verktyg för att utveckla ett genussensitivt arbetssätt. Detta för att alla barn ska erbjudas möjligheter att pröva på olika egenskaper och färdigheter oavsett könstillhörighet.
Referenser
Ahonen, L. (2017). Vasun käyttöopas. PS-kustannus.
Ahonen, L. & Roos, P. (2019). Iloa ja oivalluksia!: Pedagogiikan arviointi ja kehittäminen varhaiskasvatuksessa. Kasvusto.
Alasaari N. & Katainen, R. (2016). Selvitys sukupuolten tasa-arvon edistämisestä varhaiskasvatuksessa (Raportteja ja muistioita 2016:36). Sosiaali- ja terveysministeriö.
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3820-5
Alasuutari, M. (2016). Tytön ja pojan varhaiskasvatus. I M. Husso, & R. Heiskala (red.).
Sukupuolikysymys. (s. 122–141). Gaudeamus.
Alasuutari, M. (2020). Documents in Interaction: A Case Study on Parent–Teacher Meetings (ECEC). I M. Alasuutari, H. Kelle, & H. Knauf (Red.), Documentation in Institutional Contexts of Early Childhood: Normalisation, Participation and Professionalism (s.
205–224). Springer VS. https://doi.org/10.1007/978-3-658-28193-9_11 Alasuutari, M., & Karila, K. (2010). Framing the Picture of the Child. Children &
Society, 24(2), 100-111. https://doi.org/10.1111/j.1099-0860.2008.00209.x
Alasuutari, M. & Markström, A-M. (2011). The Making of the Ordinary Child in Preschool.
Scandinavian Journal of Educational Research, 55(5), 517–535.
https://doi.org/10.1080/00313831.2011.555919
Alasuutari, M., Markström, A-M. & Vallberg Roth, A. (2014). Assessment and Documentation in Early Childhood Education.
https://doi.org/10.4324/9781315818504
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur.
Andersson Tengnér, L. & Heikkilä, M. (2019). Arbeta med jämställdhet i förskolan: Med normmedveten pedagogik. Gothia Fortbildning AB.
Bergström, G. & Boréus, K. (2018). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I K.
Boréus & G. Bergström (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (4 uppl., s. 17–45). Studentlitteratur AB.
Bergström, G. & Ekström, L. (2018). Tre diskursanalytiska inriktningar. I K. Boréus & G.
Bergström (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (4 uppl., s. 253–301). Studentlitteratur AB.
Blaise, M. (2005). Playing It Straight: Uncovering Gender Discourse in the Early Childhood Classroom. Routledge.
Bolander, E. & Fejes, A. (2019). Diskursanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (3. uppl., s. 91–115). Liber.
Boréus, K. & Kohl, S. (2018). Innehållsanalys. I K. Boréus & G. Bergström (red.). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys (4 uppl., s. 49–89). Studentlitteratur AB.
Brinkkjær, U., Høyen, M. & Jakobsson, J. (2020). Vetenskapsteori för lärarstudenter.
Studentlitteratur.
Butler, J. (2007). Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion. Daidalos.
Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Introduktion. I M. Börjesson & E. Palmblad (Red.), Diskursanalys i praktiken. (s. 7–28). Liber.
Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. Liber.
Colliander, M-A., Stråhle, L. & Wehner-Godée, C. (2010). Förord. I M-A. Colliander, L.
Stråhle & C. Wehner Godée (Red.), Om världen och omvärlden: Pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. (1. uppl., s. 11-18). Stockholms
universitets förlag.
Connell, R. & Pearse, R. (2015). Om genus. Daidalos.
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande: Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Liber.
Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn: Makt, normer och delaktighet i förskolan. Ordfront.
Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. [Doktorsavhandling, Högskolan för lärande och
kommunikation].
Eidevald, C. (2011). "Anna bråkar!": Att göra jämställdhet i förskolan. Liber.
Eilard, A. & Dahl, C. (2021). Inledning: Diskursanalyser för utbildningsvetenskapliga studier och sammanhang. I A. Eilard & C. Dahl (Red.), Diskursanalys: Med
utbildningsvetenskapliga perspektiv. (s. 11–40). Studentlitteratur.
Elvin-Nowak, Y. & Thomsson, H. (2003). Att göra kön: Om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Bonnier.
Emilson, A. & Pramling-Samuelsson, I. (2012). Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk barnehageforskning, 5(21), 1–16. https://doi.org/10.7577/nbf.476
Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R.
Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (3. uppl., s. 16–43). Liber.
Foucault, M. (1981). Power/knowledge: Selected interviews and other writings 1972-1977.
Pantheon books.
Foucault, M. (1993). Diskursens ordning. Brutus Östlings bokförlag.
Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia: Bd 1, Viljan att veta. Daidalos.
Gemzøe, L. (2014). Feminism. Bilda.
Heikkilä, M. (2015). Lärande och jämställdhet i förskola och skola. Liber.
Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa?: Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].
Jacobsson, K. & Skansholm, A. (2021). Handbok i uppsatsskrivande – för utbildningsledarskap. Studentlitteratur.
Juvonen, T. (2016). Irtiottoja sukupuolen luonnollisuudesta. I M. Husso & Heiskala, R.
(Red.), Sukupuolikysymys (s. 33–53). Gaudeamus.
Kalliala, M. & Pramling Samuelsson, I. (2014). Pedagogical documentation. Early Years, 34(2), 116–118. https://doi.org/10.1080/09575146.2014.906135
Lag om småbarnspedagogik. (Finlex, 2018/540). Finlex.
https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2018/20180540
Lahelma, E., & Tainio, L. (2019). The long mission towards gender equality in teacher
education: Reflections from a national project in Finland. Nordic Studies in Education, 39(1),69−84. https://doi.org/10.18261/issn.1891-2019-01-06
Lenz Taguchi, H. (2004). In på bara benet: En introduktion till feministisk poststrukturalism.
HLS förl.
Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation?: Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Gleerups.
Magnusson, E. (2019). Könstillhörighet: förklaringar, normer och betydelser. Natur och kultur.
Markström, A-M. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik: En etnografisk studie.
[Doktorsavhandling, Linköpings universitet].
Markström, A-M., & Simonsson, M. (2011). Constructions of Girls in Preschool Parent-Teacher Conferences. International Journal of Early Childhood, 43(1), 23–41.
https://doi-org/10.1007/s13158-010-0024-4 Mills, S. (2003). Michel Foucault. Routledge.
Månsson, A. (2010). Genuspositioner i förskolan – barns möjligheter och begränsningar. I J.
Qvarsebo & I. Tallberg Broman (Red.), Från storslagna visioner till professionell bedömning: om barndom, utbildning och styrning (rapporter om utbildning 2/2010) (s.
148–160). Malmö högskola, lärarutbildningen.
Nilsson, R. (2008). Foucault: En introduktion. Égalité.
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Liber.
Odenbring, Y. (2014). Barns könade vardag: Om (o)jämställdhet i förskola, förskoleklass och skola. Liber.
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik.
[Doktorsavhandling, Malmö högskola].
Parrila, S. & Fonsén, E. (2016). Pedagogisen johtamisen prosessi. I S, Parrila & E. Fonsén (Red.), Varhaiskasvatuksen pedagoginen johtajuus: Käsikirja käytännön työhön. (s.
59–90). PS-Kustannus.
Repo, L., Paananen, M., Mattila, V., Lerkkanen M-K., Eskelinen, M., Gammelgård, L., Ulvinen J., Hjelt Hanna & Marjanen, J. (2018). Varhaiskasvatus suunnitelman
perusteiden 2016 toimeenpanon arviointi: Varhaiskasvatussuunnitelmien käyttöönotto ja sisällöt (Publikationer 16:2018). Nationella centret för utbildningsutvärdering.
https://karvi.fi/wp-content/uploads/2018/08/Varhaiskasvatussuunnitelman-toimeenpanon-arviointi_2018.pdf
Rintakorpi, K., Lipponen, L., & Reunamo, J. (2014). Documenting with parents and toddlers:
a Finnish case study. Early Years, 34(2), 188–197.
https://doi.org/10.1080/09575146.2014.903233
Salminen, J. & Poikonen, P-L. (2017). Opetussuunnitelma pedagogisena työvälineenä. I M.
Koivula, A. Siippainen, P. Eerola-Pennanen & M. L. Böök (Red.). Valloittava varhaiskasvatus: Oppimista, osallisuutta ja hyvinvointia. (s. 56–74). Vastapaino.
Siippainen, A. (2017) Sukupuoli ja ikä. I M. Koivula, A. Siippainen, & P. Eerola-Pennanen (Red.), Valloittava varhaiskasvatus: oppimista, osallisuutta ja hyvinvointia (s. 207–
220). Vastapaino.
Sjöstrand Öhrfelt, M. (2015). Barn i natur och natur i barn: En diskursanalys av texter om utomhuspedagogik och uteförskola. [Doktorsavhandling, Malmö högskola].
Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med jämställdhet (Diarienummer: 400-2015:6591). https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2017/jamstalldhet/jamstalldhet-i-forskolan.pdf Svensson, P. (2019). Diskursanalys. Studentlitteratur.
TENK. (2019). Etiska principer för humanforskning och etikprövning inom
humanvetenskaperna i Finland: Forskningsetiska delegationens anvisningar 2019.
https://tenk.fi/sites/default/files/2021-01/Etikprovning_inom_humanvetenskaperna_2020.pdf
Tjora, A. (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap: kvalitativ forskning i praktiken.
Studentlitteratur.
Utbildningsstyrelsen. (2018). Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2018.
https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/grunderna-for-planen-for-smabarnspedagogik-2018_0.pdf
Utbildningsstyrelsen (6 juni 2022a). Barnets plan för småbarnspedagogik – modellblankett och anvisningar. https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/barnets-plan-smabarnspedagogik-modellblankett-och-anvisningar
Utbildningssyrelsen (2022b). Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022.
https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/Grunderna_for_planen_for_smabarns pedagogik_2022_0.pdf
Utbildningsstyrelsen (6 juni 2022c). Grunderna för planen för småbarnspedagogik.
https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/grunderna-planen-smabarnspedagogik Vallberg Roth, A-C. (2010). Bedömning i förskolans och skolans individuella
utvecklingsplaner. I C. Lundahl & M. Folke-Fichtelius (Red.), Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik. (s. 49–67). Studentlitteratur.
Vlasov, J., Salminen, J., Repo, L., Karila, K., Kinnunen, S., Mattila, V., Nukarinen, T., Parrila, S. & Sulonen, H. (2019). Grunder och rekommendationer för utvärdering av småbarnspedagogikens kvalitet (Publikationer 3:2019). Nationella centret för
utbildningsutvärdering. https://karvi.fi/app/uploads/2019/02/KARVI_3_2019_web.pdf Walkerdine, V. & Lucey, H. (1989). Democracy in the kitchen: Regulating mothers and
socialising daughters. Virago.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod.
Studentlitteratur.
Ylitapio-Mäntylä, O. (2009). Lastentarhanopettajien jaettuja muisteluja sukupuolesta ja vallasta kasvatuksen arjen käytännöissä. [Doktorsavhandling, Lapin yliopisto].
Mäntylä, O. (2012). Sukupuolittuneet käytännöt varhaiskasvatuksessa. I O. Ylitapio-Mätylä (Red.), Villit ja kiltit: Tasa-arvoista kasvatusta tytöille ja pojille (s. 15–29).
PS-Kustannus.