Avslutande reflektion

Denna uppsats är en vetenskaplig studie av hur grundskolan upptäcker och arbetar med elever med adhd. Jag är medveten om att resultatet från denna studie inte kan generaliseras till att gälla alla skolor i Sverige, bl.a. eftersom respondenterna som jag har intervjuat tjänstgör i samma kommun. Det finns skillnader i skolpeng, vilket innebär att resurserna som finns för elevhälsoarbete varierar mellan kommunerna.

Det finns stora skillnader i social miljö mellan Sveriges alla kommuner det finns dessutom stora skillnader i social miljö i olika delar av samma kommun. Det finns stora skillnader kommunerna emellan när det kommer till hur man upptäcker och arbetar med elever med adhd. Samtidigt bekräftar Skolinspektionens kvalitets-granskningar att vissa av de resultat som framskymtar i denna undersökning är allmängiltiga för många grundskolor runt om i landet (se avsnitt 2.5).

Den kommun jag arbetat med är relativt välmående: den har låg arbetslöshet, och befolkningen har en relativt hög generell utbildningsnivå och inga stora sociala pro-blem. Det vore intressant att genomföra en bred forskningsstudie i den frågan jag adresserar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats, och då undersöka med ett representativt tvärsnitt av Sveriges skolor.

38

Referenslista

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015) Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I: Ahrne, G.

& Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Andra uppl. Stockholm: Liber.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994) Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

American Psychiatric Association, APA (2014) MINI-D-5. Diagnostiska kriterier enligt DSM 5. Stockholm: Pilgrim Press.

Aspers, P. (2011) Etnografiska metoder. Andra uppl. Malmö: Liber.

Bolic Baric, V. (2016) Support in school and the occupational transition process. Ado-lescents and young adults with neuropsychiatric disabilities. Doktorsavhandling. Linkö-ping: Instiutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet.

Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje uppl. Stockholm: Liber.

Brante, T. (2013) Den nya psykiatrin: exemplet ADHD. I: Hallerstedt, G. (red.) Diagno-sens makt, om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos.

Carlsson Kendall, G. (2012) Förstå och arbeta med ADHD. Stockholm: Natur & Kultur.

Denscombe, M. (2016) Forskningshandboken: För småskaliga projekt inom samhällsve-tenskaperna. Tredje uppl. Lund: Studentlitteratur.

Elkins, J. I., Malone, S., Keyes, M., Ignacio, W. G. & McGue, M. (2011) The Impact of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder of preadolescent adjustment may be greater for girls than boys. Journal of clinical child & Adolescent Psychology, 40 (4): 532–545.

Eriksson-Zetterquist, U & Ahrne, G. (2015) Intervjuer. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Andra uppl. Stockholm: Liber.

Goffman, E. (1970) När människor möts. Stockholm: Aldus.

Goffman, E. (1998/1974) Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Fjärde uppl. Stockholm: Prisma.

Goffman, E. (2011/1972) Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Tredje uppl. Stock-holm: Norstedts.

Greene, R. W. (2003) Explosiva barn, Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Stockholm: Cura.

Hallerstedt, G. (red.) (2006) Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande. Göte-borg: Daidalos.

Hellström, Agneta (2007) Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn/elever med ADHD.

Stockholm: ADHD-center, Stockholms läns landsting. http://habilitering.se/adhd-center/informationsmaterial/broschyrer

Hjörne, E. (2012) ”Det har skett en stor förändring hemma”. Elevidentitet, föräldrars mot-stånd och ADHD i den svenska skolan. Utbildning & Demokrati, 21 (3): 91–106.

39

Isaksson, C. (2014) Skolkuratorers handlingsutrymme – gränser, legitimitet och jurisdik-tion. Socialvetenskaplig tidskrift, 21 (3): 47–66.

Jacobsen, M. H. & Kristiansen, S. (2002) Erving Goffman. Sociologien om det elemen-tœre livs sociale former. Köpenhamn: Hans Reitzels forlag.

Johannisson, K. (2013) Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I: Hallerstedt, G.

(red.) Diagnosens makt, om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos.

Johansson, T. & Lalander, P. (2013) Vardagslivets socialpsykologi. Andra uppl.

Stockholm: Liber.

Kommittédirektiv 2017:88. Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås.

Kopp, S. (2010) Girls with social and/or attention impairments. Doktorsavhandling.

Göteborg: Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje uppl.

Lund: Studentlitteratur.

Kärfve, E. (2006) Den mänskliga mångfalden - diagnosen som urvalsinstrument. I: Hal-lerstedt, G. (red.) Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daida-los.

Lander, I. (2003) Den flygande maran. En studie om åtta narkotikamissbrukande kvinnor i Stockholm. Doktorsavhandling. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

Lassinantti, K. (2014) Diagnosens dilemman, Identitet, anpassning och motstånd hos kvinnor med ADHD. Doktorsavhandling. Uppsala: Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.

Lipsky, M. (1980) Street-level bureaucracy. Dilemmas of the Individual in Public Services. New York: Russell Sage Foundation.

Milerad, J. & Lindgren, C. (2017) Evidensbaserad elevhälsa. Andra uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Norén Selinus, E. (2015) Childhood signs of adhd and psychosocial outcomes in ado-lescence – a longitudinal study of boys and girls. Doktorsavhandling: Stockholm: Karo-linska institutet.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011) Forskningsprocessen, kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.

Persson, A. (2012) Ritualisering och sårbarhet - ansikte mot ansikte med Goffmans perspektiv på social interaktion. Malmö: Liber.

SFS 2010:800 Skollagen. Stockholm: Utbildningsdeparementet.

Sjölund, A., Jahn, C., Lindgren, A. & Reuterswärd, M. (2017) Autism och ADHD i skolan. Handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.

40

Skogli, E. W., Teicher, M. H., Andersen, P. N., Hovik, K. T. & Öie, M. (2013) Adhd in boys and girls – gender differences in co-existing symptoms and executive function measures. BMC Psychiatry, 13: 298.

Skolinspektionen (2014) Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD.

Kvalitetsgranskning. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2013) Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. All-männa råd. Stockholm: Skolverket.

Socialstyrelsen (2004) ADHD hos barn och vuxna. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2010) Barn som utmanar: Barn med ADHD och andra beteendeproblem.

Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2014a) Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett kunskapsstöd.

Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2014b) Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar.

Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2016) Vägledning för elevhälsan. Tredje uppl. Stockholm: Socialstyrel-sen.

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenska-plig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Westberg, N. (2017 Individ och kollektiv i ett diagnostiskt landskap i förändring. I: An-dersson, B., Petersson, F. & Skårner, A. (red.) Den motspänstiga akademikern. Festskrift till Ingrid Sahlin. Malmö: Égalité.

Öberg, P. (2015) Livshistorieintervjuer. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Andra uppl. Stockholm: Liber.

41

Bilaga 1

Intervjuguide

Följande frågemall har jag använt till samtliga respondenter i studien:

• Hur arbetar ni för att förstå och stödja barn med adhd eller liknande problematik?

• Är det din erfarenhet att ni upptäcker samtliga elever med adhd problematik?

• Upptäcker ni samtliga elever i behov av särskilt stöd?

• Är det viktigt att barn med adhd får extra stöd i under skoltiden och i så fall vilket stöd?

• Vilka konsekvenser kan uppstå om de inte eleven får rätt stöd från början?

• Upptäcker ni oftast adhd-liknande symtom redan i tidiga åldrar?

• Tror du att ni upptäcker flickor med adhd eller adhd-liknande beteenden lika lätt som ni upptäcker pojkar med samma svårigheter?

• Ser du någon skillnad på symtomen hos flickor respektive pojkar med adhd eller liknande problem?

• Anser du att flickor generellt är mer underdiagnostiserade än pojkar och i så fall varför?

42

Bilaga 2