Nya frågor har väckts under vårt arbete med denna studie och som det finns anledning att följa upp i nya studier: Hur upplever pedagoger arbetet med att dokumentera och följa upp de extra anpassningar eleverna får inom ramen för den ordinarie klassrumsundervisningen? Hur upplever elever att deras extra anpassningar och särskilda stödåtgärder dokumenteras, följs upp och utvärderas? Om beslut fattas att inte upprätta åtgärdsprogram utan att eleven behöver extra anpassningar, vad händer då? Får eleven då det stöd som hen behöver? Studien gav oss nya insikter om hur uppdraget att hantera åtgärdsprogram samt hur rutiner för att säkerställa elevens rätt till extra anpassningar bör utvecklas. Vi känner oss rustade att som
specialpedagoger ta ansvar för det här arbetet och att möta olika elevers förutsättningar och behov i en samverkan med kollegor och andra yrkesprofessioner i skolans verksamhet. Som avslutning återvänder vi till Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Nya styrdokument påverkar synen på professionen både som lärare och specialpedagog. Många andra olika professioner som samverkar inom skolan. Samverkan med föräldrar eller andra vårdnadshavare, grannar, arbetskollegor och deras syn på individ, samhälle och lärande. Och tiden… samtiden… vem är vi, vem är du… vad har vi med oss i våra ryggsäckar, vad präglar vår syn på individen, lärandet, varandet och hur påverkar det i sin tur eleven och dennes behov. Det får framtiden utvisa… men vi ville bara väl!
39
Referenslista
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.
Ahlefeld Nisser, D., von. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag – skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education, 34(4): 246-264 Hämtad 2017-03-28 från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:723034/FULLTEXT01.pdf
Alexandersson, I., Asp-Onsjö, L., & Isaksson, J (2013). Lessons learned from research on Individual Educational plans i Sweden: obstacles, opportunities and future challenges. European Journal Of Special Needs Education, 28 (4), 413. 423-426. Hämtad 2017-04-19
frånhttps://mdh.hosted.exlibrisgroup.com/primo-
explore/fulldisplay?docid=TN_ericEJ1025165&context=PC&vid=46MH_V1&search_scope= 46MH&tab=default_tab&lang=sv_SE
Andreasson, I., & Asplund Carlsson, M. (2013) Individual Educational plans in Swedish schools - forming identity and govering functions in pupils documentation. International journal of special education. Volume 28, No:3, 2013. Hämtad 2017-04-19 från
http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1024414.pdf
Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken – Att arbeta med elevdokumentatation i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Creswell, J.W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches. (3., [updated] ed.) Thousand Oaks: SAGE Publications.
Day, T., & Prunty, A. (2015). Responding to the challenges of inclusion in irish schools. European Journal of Special Needs Education, 30(2), 237-252. Hämtad 2017-03-22 från http://ep.bib.mdh.se/login?url=http://search.proquest.com/docview/1697488186?accountid=1 2245
Evaldsson, A., & Velasquez, A. (2012). ”Inpulskontroll nada” Maskulina iscensättningar och sociala kategoriseringar i en AD/HD grupp. Utbildning & Demokrati 2012, vol. 21, nr 3. Fejes, A., & Thornberg, R. (2015) Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 16-43). (2. utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Giota, J., & Emanuelsson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur?. Göteborg: Göteborgs Universitet. Hämtad 2016-09-06 från http://hdl.handle.net/2077/24569
Goepel, J. (2009). Constructing the Individual Education Plan: Confusion or collaboration? Support for Learning, 24(3), 126-132. Hämtad 2016-11-02 från
http://web.b.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=bfbe898d-e469- 4d35-aa52-5da12d04dd47%40sessionmgr105&vid=1&hid=130
40
Hausstätter, R., & Takala, M. (2011). Can special education make a difference? Exploring the differences of special educational systems between Finland and Norway in relation to the PISA results. Scandinavian Journal of Disability Research, 13(4), 271-281. Hämtad 2016-11- 02 från MDH http://www-tandfonline-
com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1080/15017419.2010.507372?needAccess=true
Hjörne, E., & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.
Hjörne, E. (2012).”Det har skett en stor förändring hemma” Elevidentitet, föräldrars motstånd och AD/HD i den svenska skolan. Utbildning & Demokrati 2012, vol. 21, nr 3. Hjörne, E. (2006). Pedagogy in the AD/HD-classroom: An exploratory study of ”The Little Group”. I G. Lloyd, J. Stead & D. Cohen (Red.), Critical New Perspectivs on Attention Deficit Hyperactivity Disorders. Oxon; Routledge Falmer.
Hosford, S., & O'Sullivan, S. (2016). A climate for self-efficacy: The relationship between school climate and teacher efficacy for inclusion. International Journal of Inclusive
Education, 20(6), 604-621. Hämtad 2017-03-22 från
http://ep.bib.mdh.se/login?url=http://search.proquest.com/docview/1826531707?accountid=1 2245
Hägnesten, T. (2007). Diagnos i skolan – pedagogiska insatser, En studie med fokus på elever i behov av särskilt stöd och den hjälp de får. Individ, omvärld och lärande/Forskning nr 41. Institutionen för individ, omvärld och lärande Lärarhögskolan i Stockholm.
Jakobsson, I.-L. (2002). Diagnos i skolan. En studie av skolsituationen för elever med syndromdiagnos. Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis.
Jakobsson, I.-L., & Nilsson, A. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och Kultur.
Kivirauma, J., & Ruoho, K. (2007). Excellence through Special Education? Lessons from the Finnish School Reform. International Review of Education, 53(3), 283-302. Hämtad från MDH 2016-11-02
http://web.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=ad7df90f-dba0- 4547-b4e8-00c5414ef4e8%40sessionmgr4006&vid=1&hid=4112
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35. Hämtad 2016-06-9-06 från http://liu.diva-
41
McMurray, S., & Thompson, R. (2016). Inclusion, curriculum and the rights of the child. Journal of Research in Special Educational Needs, 16, 5. Hämtad 2017-03-22 från
http://ep.bib.mdh.se/login?url=http://search.proquest.com/docview/1871577118?accountid=1 2245
Mulholland, M., & O'Connor, U. (2016). Collaborative classroom practice for inclusion: Perspectives of classroom teachers and learning Support/Resource teachers. International Journal of Inclusive Education, 20(10), 1070-1083. Hämtad 2017-03-22 från
http://ep.bib.mdh.se/login?url=http://search.proquest.com/docview/1826535372?accountid=1 2245
Prunty, A. (2011). Implementation of children's rights: What is in "the best interests of the child" in relation to the individual education plan (IEP) process for pupils with autistic spectrum disorders (ASD)? Irish Educational Studies, 30(1), 23-44. Hämtad 2016-12-02 från http://ep.bib.mdh.se/login?url=http://search.proquest.com.ep.bib.mdh.se/docview/864939893? accountid=12245
Rose, R., Shevlin, M., Winter, E., O'Raw, P., & Zhao, Y. (2012). Individual Education Plans in the Republic of Ireland: An Emerging System. British Journal of Special Education, 39(3), 110-116. Hämtad 2016-11-02 från
http://web.b.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=7a35c4f1-e19b- 4a65-92fa-8656f8b71cc4%40sessionmgr104&vid=1&hid=130
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2014). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD. Rapport 2014:09. Hämtad 2016-11-02 från
https://skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgransk ningar/2014/AD/HD/k09-AD/HD-slutrapport.pdf
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar - Kvalitetsgranskningsrapport. Hämtad 2016-09-06 från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra-anpassningar.pdf
Skolverket. (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Hämtad 2016-09-06 från http://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3299
Skolverket. (2016). Särskilt stöd i grundskolan. Hämtad 2016-11-02 från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3649.pdf%3Fk%3D3649
42
SOU 2016:59. På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Betänkande av Utredningen om en läsa-skriva-räkna-garanti. Hämtad 2016-11-02 från http://www.regeringen.se/contentassets/ea7cfc53fff7447a883faad47c059660/pa-goda- grunder--en-atgardsgaranti-for-lasning-skrivning-och-matematik-sou-201659.pdf
Svenska Unescorådets skriftserie. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Hämtad 2016-11-11 från http://www.unesco.se/?infomat=salamanca-deklarationen
Takala, M., & Ahl, A. (2014). Special education in swedish and finnish schools: Seeing the forest or the trees? British Journal of Special Education, 41(1), 59-81. Hämtad 2016-12-02 från
http://ep.bib.mdh.se/login?url=http://search.proquest.com.ep.bib.mdh.se/docview/165184958 0?accountid=12245
Takala, M., Pirttimaa, R., & Tormanen, M. (2009). Inclusive special education: The role of special education teachers in finland. British Journal of Special Education,36(3), 162-173. Hämtad 2016-11-25 från
http://ep.bib.mdh.se/login?url=http://search.proquest.com.ep.bib.mdh.se/docview/61840975?a ccountid=12245
Thornberg, R., & Fejes, A. (2015) Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 256-275). (2. utök. uppl.)
Stockholm: Liber.
Tjernberg, C., & Mattson, E. (2014). Inclusion in practice: A matter of school culture. European Journal of Special Needs Education, 1-10. Hämtad 2017-03-22 från http://www- tandfonline-com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1080/08856257.2014.891336?needAccess=true Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm:
Vetenskapsrådet. Hämtad 2016-09-06 från https://publikationer.vr.se/produkt/god-
forskningssed/
Widén, P. (2015) Kvalitativ textanalys. I Fejes, A & Thornberg, R. (red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 176-193). (2 utök. uppl.) Stockholm: Liber
43