Sammanfattningsvis visar våra deltagare att de väljer sina livsmedel efter olika typer av aspekter. Detta grundar sig delvis i att matindustrin har utvecklats och erbjuder en stor variation. Medvetenhet om livsmedelns påverkan på klimatet tilldelas mer uppmärksamhet, vilket har till resultat att våra intervjudeltagare helst vill köpa närproducerade livsmedel och produkter som är helst ekologiska. En reaktion till matdebatten är att en del av våra studiedeltagare har valt att undvika kött helt, medan andra har reducerat köttkonsumtion.
Variationen av hur matvanor ser ut är mångfaldig och är mer inriktad på miljöns skull och det egna välmående. Denna studies resultat visar att våra deltagare besitter kunskap som bidrar till att de vet hur de ska anpassa sina matvanor både gällande miljön och sin hälsa. De avgörande bakgrundsfaktorer som avgör hur de väljer livsmedel är hälsa, miljö och ekonomi. De vill äta
bra för att må bra, de vill minska sina klimatavtryck i kombination med att maten ska ha ett rimligt pris.
Som vi visade i huvudtolkningen, så är kärnan av vår frågeställning att våra studiedeltagare, som ingår i gruppen Generation Y, helst vill handla klimatvänliga livsmedel. Anledningen är dels för att leva klimatvänligt men även för att själva må bra. Betydelsen av det ledde oss till följande formulering som även blev studiens titel – hälsomedvetna miljöval. Det är kombinationen av miljön och den egna hälsan som är de främsta faktorerna som är avgörande när Generation Y väljer vilka livsmedel de vill köpa. Vi kan således se att det är både inre och yttre faktorer som har en inverkan när det gäller Generation Y och deras val av livsmedel. Vi kan därmed dra slutsatsen att de vi intervjuat som tillhör Generation Y, vill bidra till en miljövänlig och hållbar livsstil genom att välja bra livsmedel som i längden även bidrar till psykiskt välmående.
9. REFERENSER
Artiklar
Bildtgård, T. (2009). Mental Foodscapes Food, Culture and Society. Vol. 12(4), pages 497– 523. DOI: 10.2752/175174409X456764
Bildtgård, T. (2008) Trust in food in modern and late-modern societies. Social Science Information; London Vol. 47(1), pages 99-128. DOI:10.1177/0539018407085751
Binding, L. L. & Tapp, D. M. (2008). Human understanding in dialogue: Gadamers recovery of the genuine. Nursing Philosophy, Vol. 9, pages 121-130.
Casini, L., Contini, C., Marone, E., Romano, C. (2013). Food Habits. Changes among young Italians in the last 10 years. Appetite Vol. 68, pages 21-29.
https://doi.org/10.1016/j.appet.2013.04.009
Collins, J. (2019) Generational change in nutrition and dietetics: The millennial dietitian. Dietitians Association of Australia. Nutrition & Dietetics. Vol. 76(4), pages 369–372. DOI: 10.1111/1747-0080.12582
Devine, M.C (2005). A Life Course Perspective: Understanding Food Choices in Time, Social
Location, and History. Vol. 37(3), May–June 2005, pages 121–128 https://doi.org/10.1016/S1499-4046(06)60266-2
Hocking, C., Kroksmark, U. (2013). Sustainable occupational responses to climate change
through lifestyle choices. Auckland University of Technology. Vol. 20(2), pages 111–117.
DOI:10.3109/11038128.2012.725183
Kabir, A., Miah, S., Islam, A. (2018). Factors influencing eating behavior and dietary intake
among resident students in a public university in Bangladesh: A qualitative study. PLoS
ONE, 13(6), pages 1–17. https://doi.org/10.1371/journal. pone.0198801
Longxi, Z. (2018). The hermeneutic circle textual integrity and the validity of interpretation.
City University of Hong Kong. Volume: 68(1), pages 117–130.
https://doi.org/10.1177/0148333118789757
Madan, M. (2017). Empirical study on preference of millennials towards healthy food
products with respect to organic and functional foods. Indian Journal of Health & Wellbeing.
Vol. 8(6), p.460–469.
Patton, M. Q. (2002). Qualitative Research & Evaluation Methods. Thousand Oaks, London & New Delhi: Sage Publications. s. 230–246.
Peregrin, T (2015) Understanding Millennial Grocery Shoppers’ Behavior and the Role of the
Registered Dietitian Nutritionist. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, Volume
115, Issue 9 September 2015, Pages 1380–1381, 1382-1383. https://doi.org/10.1016/j.jand.2015.03.022
Symon, G. & Cassell, C. (2012). “Assessing Qualitative Research” i Symon, G. & Cassell, C. (red.), Qualitative Organizational Research. Core Methods and Current Challenges.
Thousand Oaks, London & New Delhi: Sage Publications. s. 204–221.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Zepeda, L., Nie, C. (2012) - What are the odds of being an organic or local food shopper?
Multivariate analysis of US food shopper lifestyle segments. Agriculture and Human Values,
Springer; The Agriculture, Food, & Human Values Society (AFHVS), vol. 29(4), pages 467– 480. DOI:10.1007/s10460-012-9364-z
Böcker
Bauman, Z. (2008). Konsumtionsliv. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Dahlberg, H., Dahlberg, K., Nyström, M. (2008). Methods for lifeworld research – data gathering. Reflective Lifeworld Research. Lund: Studentlitteratur AB.
Fejes, A., Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB. Fromm, E. (2006). Att ha eller att vara. Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur. Giddens, A., Sutton, P.W. (2014). Sociologi. Lund: Studentlitteratur AB.
Hammarén, N., Johansson, T. (2009). Identitet. Malmö: Liber AB.
Stier, J. (2011). Människa, existens, identitet: Erik Homburger Erikson. Lindblom, J., Stier, J. (red), Det socialpsykologiska perspektivet. Lund: Studentlitteratur AB.
Ödman, P.J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande – Hermeneutik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Internetsidor
Arla. (u.å.). Nu har alla våra arla-kor eko-produkter netto noll klimatavtryck. Hämtad 2019- 11-18 från https://www.arla.se/om-arla/vart-ansvar/ekologiskt/netto-noll-klimatavtryck/ Gruenderszene (u.å.) Generation Y. Hämtad 2019-11-18 från https://www.gruenderszene.de/lexikon/begriffe/generation-y
ICA-gruppen. (2019). Fler än 7 av 10 konsumenter väljer helst svenskproducerad mat. Hämtad 2019-11-18 från https://www.icagruppen.se/arkiv/pressmeddelandearkiv/2019/fler-an-7-av- 10-konsumenter-valjer-helst-svenskproducerad-mat/
Ipsos (20180813) Generation Y (Millennials) Hämtad 2020-01-23 från https://www.ipsos.com/en-nl/generation-y-millennials
Livescience (20170908) Who are the Millennials? Hämtad 2020-01-23 från https://www.livescience.com/38061-millennials-generation-y.html
Naturvårdsverket (20190517) Matsvinn Hämtad 2019-12-11 från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Avfall/Matsvinn/
NE - Uppslagsverket (u.å.) Begrepp: livsmedel Hämtad 2019-12-18 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/livsmedel
SVT Nyheter (20181026) Livsstilsförändring nödvändig för klimatet Hämtad 2019-12-09 från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/livsstilsforandring-nodvandig
Uppsats
Bejermyr, L (2017). “Kärlekens tid har bevarat dess längtan” (kandidatuppsats), Mälardalens Högskola, Eskilstuna/Västerås.