Här nedan följer en avslutande reflektion av undersökningens genomförande, samt en diskussion om hur undersökningens metodansats och metod för dataskapande har lämpat sig för denna undersökning. Till sist kommer förslag på ytterligare forskning att redogöras. I denna undersökning har ickeverbal kommunikation belysts och undersökts i musikundervisning på grundskolan. Observationer av fyra lärare, samt intervjuer med dessa, har genomförts och en samlad empiri har analyserats och till slut diskuterats i relation till tidigare forskning samt bakgrundslitteratur.
Metodansatsen Fältforskning, som använts i denna undersökning, har varit en lämplig metodansats för att mycket tid har kunnat läggas på fältet, i musikundervisningen, och detta har lett till att jag som forskare har kunnat få en djup insyn i den ickeverbala kommunikationen i musikundervisningen. Metoden för dataskapande, observation och intervju, har gjort att jag som forskare har kunnat få en ännu större och vidare förståelse för ickeverbal kommunikation i musikundervisningen, samt att jag har fått en förståelse kring lärarnas tankar om ickeverbal kommunikation i musikundervisningen. Genom intervju har jag fått information om lärarnas tankar och kunnat sätta mig in i deras perspektiv som har varit till stor hjälp när jag har analyserat empirin.
En negativ aspekt av metodansatsen, inkluderat metod för dataskapande, har varit att dessa har inneburit en stor mängd empiri som har varit oerhört tidskrävande. Alla intervjuer och observationer har, utifrån lyssnande i efterhand av inspelningar, transkriberats och därefter sammanfattats. Däremot är nog dessa metoder nödvändiga, då jag verkligen har fått en tydlig insyn i den ickeverbala kommunikationen i musikundervisningen. Jag har fått kunskaper i vilka hinder som kan göra att den ickeverbala kommunikationen inte kan äga rum. Jag har också fått kunskaper i vilka miljöer som öppnar upp för att den ickeverbala kommunikationen kan träda fram.
I denna uppsats har innebörden och värdet i den ickeverbala kommunikationen i musikundervisning i grundskolan redovisats. Förslag till vidare forskning är att göra en ännu djupare forskning i betydelsen och innebörden av gruppundervisning i musik, samt betydelsen och innebörden av tidig start i livet av musicerande i grupp.
Jag som forskare har efter denna undersökning fått stor inblick i den ickeverbala kommunikationen i musikundervisning i grundskolan och hoppas att du som läsare också fått mer kunskap i detta. Jag hoppas också att du som läsare har kunnat följa med i alla olika resonemang och själv kunnat koppla detta till dina egna tankar och erfarenheter.
45
REFERENSER
Ahlstrand, Pernilla (2014): Att kunna lyssna med kroppen: En studie av gestaltande förmåga inom gymnasieskolans estetiska program, inriktning teater. Stockholms universitet: Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap. [Doktorsavhandling, monografi.]
Aron, Elaine N (2014): Den högkänsliga människan. Tallin: Egia.
Bryman, Alan (2008): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Björndal Cato R.P. (2005): Det värderande ögat, Observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber AB.
Bushby, Thomas (2015): Skolan ska lyckas med alla elever, oavsett bakgrund. I Pedagogiska magasinet, nr 3, 2015 (s. 77).
Byrne, Charles (2005): Pedagogical communication in the music classroom. I Miell, Dorothy; MacDonald, Raymond och Hargraeves, David J, (red): Musical Communication, s 300- 320. Oxford: University Press.
Dolk-Bengtsson, Hanna och Persson, Terese (2007): Gymnasielärarens icke-verbala kommunikation i klassrummet. Högskolan i Halmstad: Sektionen för lärarutbildning. [Självständigt arbete på grundnivå.]
Elvstrand, Helene, Högberg, Ronny & Nordvall, Henrik (2015): Analysarbete inom fältforskning. I Fejes, Andreas och Thornberg, Roland, (red): Handbok i kvalitativ analys, s 218-235. Liber: Stockholm.
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2011): Intervjuer. I Ahrne, Göran och Svensson, Peter, (red): Handbok i kvalitativa metoder, s 36-57. Malmö: Liber.
Flores García, Lydia (2013): Kommunikation bortom orden: En etnografisk studie om hur lärares actio och ickeverbala kommunikation påverkar elevers motivation. Högskolan Dalarna: Akademin Utbildning och humaniora. [Självständigt arbete på avancerad nivå.]
Gustafsson, Bengt, Hermerén, Göran och Petterson, Bo (2005): God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Lalander, Philip (2011): Observationer och etnografi. I Ahrne, Göran och Svensson, Peter, (red): Handbok i kvalitativa metoder, s 83-103. Malmö: Liber.
Hargraeves, David J; MacDonald, Raymond & Miell, Dorothy (2005): How do people communicate using music?. I Miell, Dorothy; MacDonald, Raymond och Hargraeves, David J, (red): Musical Communication, s 1-26. Oxford: University Press.
Mårtensson-Blom, Katarina (2002): Musik och samtal – i musikens landskap känner sig
46
https://www.idunn.no.db.ub.oru.se/fokus/2002/02/musik_och_samtal_-
_i_musikens_landskap_knner_sig_samtalandet_hemma [Hämtad 2015 - 10-28].
Svenska rytmikpedagogförbundet (2003): Dalcroze och Dalcrozemetoden. http://satbmusic.com/srd/asp/historik.asp [Hämtad 2015-12-13].
Skolverket (2011a): Lgr11. Kursplanen i musik 2011. Stockholm: Skolverket. [http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/grundskoleutbildning/grundskola/musik#anchor1]
Skolverket (2011b): Lgr11. Kommentarmaterial till kursplanen i musik 2011. Stockholm: Skolverket.
[http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2561]
Skolverket (2011c): Lgr11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
[http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575]
Säljö, Roger (2014): Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Wallerstedt, Cecilia; Lagerlöf, Pernilla och Pramling, Niklas (2014): Lärande i musik. Malmö: Gleerups.
47
BILAGOR
Bilaga 1 – Intervjufrågor
Jag informerar informanten att jag inte kommer att nämna mina åsikter och tankar utan att jag istället är ute efter informantens, lärarens, tankar, idéer och åsikter.
1. Vad skulle du säga att ickeverbal kommunikation är för något?
2. Skulle du säga att ickeverbal kommunikation förekommer i din musikundervisning? I så fall på vilket sätt?
3. Vad upplever du för skillnad mellan verbal och ickeverbal kommunikation i musikundervisning?
4. Arbetar du medvetet med ickeverbal kommunikation i din pedagogik?
5. Vilken betydelse och/eller funktion anser du som musiklärare att den ickeverbala kommunikationen har för musikundervisningen?
6. Märker du någon skillnad mellan hur eleven har förmåga att lära sig via verbal kommunikation respektive ickeverbal kommunikation?
Alltså – om du ska ”lära ut” något – och du t.ex. berättar med ord hur eleven ska spela på gitarren – eller om du istället inte säger något och visar på gitarren hur eleven kan spela.
7. Om du har provat att använda dig mer av den ickeverbala kommunikation än verbal kommunikation, märkte du då någon skillnad på ljudnivån i klassrummet?
8. När du planerar dina lektioner, gör du ett medvetet val att använda dig av den ickeverbala kommunikationen? Eller kanske gör du ett medvetet val att kunna förklara med ord? Eller både och?
9. Om lektionen är lång, så som 60 minuter, brukar ni ta någon rast eller brukar du köra en timme i sträck?
48
Bilaga 2 -‐ Informationsbrev till föräldrar
Informationsbrev till elever och föräldrar på […]-skolan. Hej!
Jag heter Marina Nilsson och studerar till musiklärare på Musikhögskolan vid Örebro universitet. Just nu gör jag en undersökning (uppsats) där jag vill ta reda på hur olika lärare arbetar i sin musikundervisning. Därför hälsar jag på hos din lärare i just din klass.
[…]-dag vecka […] kommer jag att sitta med och observera/titta på när din lärare, […], undervisar och det är vad din lärare gör och säger som är i fokus för undersökningen. Ibland kommer jag anteckna, men det handlar bara om sådant som handlar om din lärare.
Om ni undrar över något så är ni mycket välkomna att höra av er till mig! Med vänliga hälsningar
Marina Nilsson
marnih112@studentmail.oru.se 073-5069101