Ett fungerande samarbete där kollegorna har arbetat fram en gemensam målbild och vision av hur man vill arbeta med elever med autismspektrumstörning anser jag är av stor vikt. Genom att gemensamt arbeta utifrån ett individualiserat arbetssätt där eleverna inkluderas i klass tror jag att dessa elever kan få ut maximalt av sin skolgång. Att lärare rannsakar sig själv och anpassar sin pedagogik anser jag är av stor vikt då man arbetar med denna typ av elever och även att man är extra tydlig, detta för att dessa elever ska kunna tillgodogöra sig
undervisningen.
Jag anser att de verksamheter som lärare beskriver som inkluderande och där elever som inkluderas har möjligheten till stöd i särskild mindre grupp är en fördelaktig lösning av inkluderingstanken. För mig är den särskilda undervisningsgruppen en bra möjlighet för eleven att bli del av en grupp och att denne kan träna på att lära sig regler och normer för den gruppen, där kan eleven få träna på att hantera sina svårigheter. Detta kan i slutänden göra att denne så småningom kan återgå till den ordinarie klassen med erfarenheter av att kunna vistas i grupp. Jag anser samtidigt som det påvisats av lärare att det är viktigt att dessa elever får vara med i vanlig klass i så stor utsträckning som möjligt, då det krävs för att de ska kunna anpassa sig till samhället.
De nackdelar jag kan se med att inkludera elever som får vara del av mindre
undervisningsgrupp är det som Skolinspektionen (2014) diskuterar kring att dessa elever tas ifrån det sammanhang och den grupp de ska tillhöra. Samtidigt tror jag många gånger att det är vi pedagoger som tycker det är jobbigt att eleven inte kan vara del av sammanhanget, mer än vad eleven själv känner. Genom att inkludera elever med autismspektrumdiagnoser i vanlig klass anser jag att man vinner mycket i längden. Dessa elever ges möjligheten att uppnå de vanliga kunskapsmålen, vilket medför att de slipper gå i specialklass på gymnasiet. Detta medför enligt min åsikt att de har möjligheten att genomföra en vanlig
gymnasieutbildning som även ger dem bättre förberedelser och framtidsutsikter inför det framtida arbetslivet där de förhoppningsvis kan bli tillgänglig på den ordinarie
41
Referenslista
Bagga-Gupta, Sangeeta (2011). Gränsdragningar och identiteter. Pedagogiska magasinet, 2011-11-09 17:18.
Beyer, Jannik & Gammeltoft, Lone (2000). Autism och lek. Liber förlag Bryman, Alan (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB, Malmö.
Dahlgren, SvenOlof (2007). Varför stannar bussen när jag vill gå av – att förstå autism,
Aspergers syndrom och DAMP. Liber Förlag.
Dalen, Monica (2011). Intervju som metod. Gleerups Utbildning AB.
Emanuelsson, Ingemar & Persson, Bengt (2002). Differentiering, specialpedagogik och
likvärdighet - En longitudinell studie av skolkarriärer bland elever i svårigheter. Institutionen
för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Pedagogisk forskning i Sverige. Gillberg, Christofer (2002) Autism: medicinska och pedagogiska aspekter. Cura bokförlag.
Hartman, S. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur & Kultur.
Iglum Røhovde, Lisbeth (2006). Om de bara kunde skärpa sig! Barn och ungdomar med
ADHD och Tourettes syndrom. Studentlitteratur AB, Lund.
Kutcher, Martin L (2010). Barn med överlappande diagnoser - ADHD, inlärningssvårigheter,
Asperger, Tourette, bipolär sjukdom med flera. Natur & Kultur.
Lynch, Shane L & Irvine, Angela N (2009). Inclusive education and best practice for children
with autism spectrum disorder: an integrated approach. International Journal of Inclusive
Education, Vol. 13 Issue 8, p845-859, 15p, 3 Charts.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11).
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”i behov av stöd” – Vad betyder det och vad vet
vi? Forskning i fokus nr 28, myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? Forsknings- och utvecklingsrapport om Inkluderande undervisning.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. FoU skriftserie nr 3.
Nordahl, T., Sørlie, M-A., Manger, T. & Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland
barn och ungdomar: Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber.
SOU 2003:35. För den jag är- om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Carlbeck-kommitté.
Persson, Bengt (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken – Motiveringar,
genomförande och konsekvenser. Specialpedagogiska rapporter Nr 11. Göteborgs universitet
Institutionen för specialpedagogik.
Skolinspektionen (2014). Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild
undervisningsgrupp. Kvalitetsgranskning Rapport 2014:06.
Skollagen (2010). Kapitel 2, 18 § Grundläggande fri- och rättigheter, utbildning och forskning.
Skollagen (2011). Kapitel 3, 11 § Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning. SOU 2003:35. För den jag är - om utbildning och utvecklingsstörning. Statens offentliga utredningar (SOU). Utbildningsdepartementet, Carlbeck-kommittén.
Tinglev, Inger (2014 ). En specialpedagogisk överblick. Skolverket.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.193353!/Menu/article/attachment/tinglev.pdf
Vislie, Lise (2003). From integration to inclusion: Focusing global trends andchanges in the
western European societies. European Journal of Special Needs Education, Vol 18(1), pp. 17-35.
43
Bilagor
Intervjuguide
1. Vilken lärarutbildning har du?
2. Har du någon specialpedagogisk utbildning? 3. Hur länge har du arbetat inom skolan?
4. Hur ser dina erfarenheter ut med arbete med elever med autismspektrumstörning? 5. Vad är specialpedagogik för dig?
6. Hur skulle du beskriva hur din verksamhet arbetar för att utveckla eleverna?
7. Vad är din uppfattning av att ni pedagoger de resurser som ni behöver för att utveckla eleverna i den riktning ni vill?
8. Hur arbetar du för att anpassa din pedagogik till elever i behov av särskilt stöd? 9. Vad uppfattar du som inkluderande undervisning?
10. Vilka möjligheter ser du med att arbeta utifrån integrerad undervisning? 11. Vilka hinder ser du med en inkluderande pedagogik?
12. Kan du berätta om hur din verksamhet arbetar med integration?
13. Vad är din uppfattning av att de elever som är integrerade stör/störs av att vara del av den vanliga undervisningen?
14. Hur arbetar din verksamhet med elever med autismspektrumstörning? 15. Vad är din uppfattning av autismspektrumstörningar?
16. Då klassrummet involverar elever med svårigheter, hur anpassas lektionsinnehållet för att alla ska kunna hantera innehållet?
17. Hur uppfattar du att den övriga klassen reagerar på eleverna med autismspektrumstörning?
18. Vad ser du för fördelar med att placera elever med autismspektrumstörning i mindre grupp?