7 Diskussion
7.4 Avslutande reflektion
Under ovanstående rubriker har vi besvarat studiens tre frågeställningar. Hur identifierar jobbcoachen klientens behov, Hur upplever jobbcoachen relationen till klienten, Hur upprätthåller jobbcoachen sitt lärande inom yrket?
Vi kan se att jobbcoach är ett yrke som är kräver praktiska erfarenheter och personliga egenskaper såsom empatisk förmåga, kreativitet och engagemang. Detta betyder att vi vet mer om yrket jobbcoachning och förstår hur jobbcoachningen tar sig uttryck. Målet med denna studies urval var att skapa en homogen urvalsgrupp för att ha möjlighet till generalisering.
Enligt Bryman (2011) innebär generalisering att uttala sig om studiens trovärdighet och om resultaten går att överföras till den övrig populationen. Det positiva med urvalet i denna studie var att vi kunde se likheter och skillnader i informanternas berättelser. Den empiri som framställdes kunde sedan appliceras på teori och tidigare forskning.
Denna studie visar att jobbcoacherna inte använde några webbverktyg mer än datakunskap att coacha klienter. Detta var något som förvånade oss då vi anade att webbcoachning var en del av jobbcoachens arbete. I artikeln “Web coachning: An alternative and complementary form of meeting” skriver Nilsson och Lodestad (2014) att webbcoachning kan vara ett bra komplement till möten face to face. I samtal med jobbcoacher fick vi reda på att de förespråkade fysiska träffar och inte hade något behov av att använda webbcoachning. De fysiska träffarna ansågs viktiga och betydelsefulla i jobbcoachens uppdrag då de skapade rutin för klienter.
Många coacher tycker ändå att webbcoachning borde vara ett mer aktuellt tillvägagångssätt eftersom samhället mer och mer utvecklas mot att arbeta med digitala verktyg. Vi tror att jobbcoacher undviker webbcoachning för att marknaden ännu inte har efterfrågat insatsen.
Utifrån de svar vi har fått tolkar vi att webbcoachning hindrar personlig interaktion mellan
människor som anses betydelsefullt då klienten skall knyta kontakter med arbetsgivare. Vi anser inte att webbcoachning borde ha någon negativ effekt på individsamtal, utan kanske till och med skulle öka effektiviteten då coachen och klienten oftare kan stämma av med varandra. Däremot förstår vi att gruppträffar är viktiga för den sociala gemenskapen och ett arbetssätt för coachen att ge allmän information som är tillägnat en större grupp. Vi anser att det skulle vara intressant att vidareutveckla forskning inom just webbcoachning alternativt men även hur coacher använder webbverktyg i sitt dagliga arbete
När vi bearbetade materialet valde vi att sortera bort vissa delar som inte föll inom ramarna för studiens syfte. En del som reducerades bort var coachers möjlighet till kompetensutveckling inom företaget. Denna del behandlar hur jobbcoachernas arbetsgivare ger dem möjlighet att träffas och dela kunskaper vid gemensamma möten. Detta är en fråga som kan undersökas vidare i en kommande undersökning. Hur jobbcoacher ser på sin kompetensutveckling inom företaget.
Referenser
Aas, M. & Vavik, M. (2015). Group coachning: a new way of constructing leadership identity?, School Leadership & Management, 35:3, 251-265, Doi:
10.1080/13632434.2014.962497
Ahrne G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Allvin, M. (2006). Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet, (1.
uppl.) Malmö: Liber.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm:
Liber.
Barron, L., & Morrin L.(2009). The coach-coachee relationship in executive coachning: A field study Human resource Develompent Quartely, Spring 2009, Vol.20 Issue 1p 85-106.
Doi: 10.1002/hrdq.20009
Berg, M.E. (2007). Coachning: att hjälpa ledare och medarbetare att lyckas. (2., [omarb.]
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Biswas-Diener, R. (2009). Personal coachning as a positive intervention, Journal of Clinical Psychology; May, Vol. 65 Issue 5 s. 544-553. Doi: 10.1002/ clp. 20589
Bommelje R. (2015). Managerial Coachning, New Directions for Adult & Continuing Education; Winter 2015, Vol. 2015 Issue 148, s. 69-77. Doi 10. 1002 /ace. 20153
Brand, H., & Coetzee, M.(2013). An Explorative Study of the Experiences of the Coach and Coachee during Executive Coachning, Social Siences, Vol. 34. Nr 3
Braun, V., & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3 (2). s. 77-101. ISSN 1478-0887. Doi: 10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Börjesson L. (2004). Kolbs Lärstilar- vilken lärstil har du? Enskede: Metoda konsulter.
Börnfeldt, P. (2009). Arbetets organisering i praktiken: en kritisk introduktion till arbetsorganisationsteori. (1. uppl.) Stockholm: SNS: förlag.
Castells, M. (2000). Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur, Bd 2 identitetens makt. Göteborg: Diablos.
Campone F. (2015). Executive Coachning Practices in the Adult Workplace,New Directions for Adult & Continuing Education; Winter, Vol. Issue 148, s. 59-67.Doi: 10. 1002/ace.20152
Ciporen, R. (2015). The emerging Field of Executive and organizational Coachning: An Overview, New Directions for Adult & Continuing Education; Winter 2015, Vol. 2015 Issue 148, s. 5-15, Doi : 10. 1002/ ace. 20147
Coughlin C. (2015). Developmental Coachning to Support the Transition to Self - Authorship, New Directions for Adult & Continuing Education; Winter 2015, Vol. Issue 148 s. 17-25.
DOI: 10.1002/ace.20148
Cox E. (2015). Coachning and Adult Learning: Theory and Practice, New Directions for Adult
& Continuing Education; Winter, Vol. 2015 Issue 148, s. 27-38. Doi: 10.1002/ace.20149
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Dresch J, Lovén A. (2003). Vägledning i förändring - om omvärldsförändringar och dess betydelse för vägledning. Malmö Högskola, Lärarutbildningen enheten för individ och samhälle.
Tillgänglig:http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/7980/vagledning_i_forandring.pdf;jse ssionid=76A6A9CC240D2FD3063CC70F3396DB95?sequence=1
Ellström P. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet: problem, begrepp och teoretiska perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Publica
Gjerde, S. (2012). Coachning: vad, varför hur. ( 2., [rev] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Granberg, O. (2009). Lära eller läras: om kompetens och utbildningsplanering i arbetslivet.
(2., uppdaterade och omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Granberg, O. & Ohlsson, J. (2009). Från lärandets loopar till lärande organisationer. (3., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Griffiths, K. (2015). Personal coachning: a model for effective learning, Journal of learning Design;, Vol. 8 Issue 3, s. 17-28, 12 p
Hedenus A, Ulfsdotter Eriksson Y, Wikstrand F och Backman C. (2015). Yrkesbeskrivningar för vägledning, en fråga om individens fria val och arbetsmarknadens selektering,
Gothenburg studies in sociology, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Tillgänglig:https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/19370/yrkesbeskrivningar.pdf?seque nce=2
Jablon, J., & Dombro, A. L. (2015). Effective coachning -What´s your stance? YC: Young Children; Nov 2015, Vol. 70 Issue 5, s. 14-19, 6p
Jespersen, E. (2000) Idrottens kroppsliga mästarlära s. 167-180. I Kvale, S. (eds.) (2000).
Mästarlära: lärande som social praxis. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S. (eds.) (2000). Mästarlära: lärande som social praxis. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research, International Journal of Research & Method in Education, 32:1, 25-38.
Larsson, S. (2013). Vuxendidaktik: fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. (1 utg.)Stockholm: Natur & kultur.
Lave, J. & Wenger, E. (2005[2003]). Situeret læring og andre tekster. (3. opl.) København:
Hans Reitzel.
Lave, J. & Wenger, E. (2005[1991]). Situated learning: legitimate peripheral participation.
Cambridge [ England ]: Cambridge University Press.
Lave, J. (2000) Lärande, mästarlära och social praxis, s. 49-66, I Kvale (eds.) (2000) Mästarlära: lärande som social praxis. Lund. Studentlitteratur.
Marke, S. & Cesarec, Z. (2007). Erfarenhetsinlärning och lärstilar: analys och standardisering av Kolb's Learning Style Inventory i svensk version: with an english summary. Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
Nilsen, K. & Kvale S.(2000). Mästarlära som lärande form av idag s. 27-46. I Kvale, S.(eds.) (2000). Mästarlära: lärande som social praxis. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, E., & Lodestad S. (2014). Web coachning an alternative and complementary form of meeting, Journal of vocational rehabilitation:,Vol 41 Issue 1, s. 59-66. Doi:10. 3233/JVR-140699
Parlsloe, E. & Wray, M. (2002). Coaching & mentorskap: praktiska metoder för bättre lärande. Jönköping: Brain Books.
Quick, J. C., & Macik - Fray, M. (2004). Behind the mask coaching through deep
interpersonal relation, Consulting Psychology Journal: Practice & Research, Spring 2004, Vol. 56 Issue 2, s. 67-74. Doi: 10.1037/1061-4087.56.2.67
Rasmussen, J. (2000). Mästarlära och allmän pedagogik s. 167-180 . I Kvale, S.(eds.) (2000).
Mästarlära: lärande som social praxis. Lund: Studentlitteratur.
Robinson E. (2010). The use of literary techniques in coaching. Journal of Managment Develompent, Vol 29(10). s. 902-913 Doi: 10. 1108/02621711011084222
Salter, T., & Gannon J. M. (2015). Exploring shared and distinctive aspects of coaching and mentoring approaches through six diciplines, European Journal of Training & Development ;, Vol. 39 Issue 5 s. 373-392. Doi: 10.1108/EJTD-02-2015-0014
Selander, U. & Selander, S. (2007). Professionell handledning. (2., [utvidgade och rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Stelter, R. (eds.) (2003). Coachning: lärande och utveckling. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Stenbom S. (2015). Online coachning as a Relationship of Inquiry - Exploring one-to-one online education, Doctoral theses in education and communication in the technological siences, Stockholm, Sweden
Tillgänglig:http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:811750/FULLTEXT02.pdf
Teoretiska infallsvinklar (2000). s 47-48. i Mästarlära: lärande som social praxis. Lund:
Studentlitteratur.
Trost, J. Hultåker, O. (2007). Enkätboken. (3. [rev. och utök. ] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vesterberg V, Engstrand Å-K, (2011). Att få dom att förändras; Jobbcoachning för arbetslösa i socialfondsprojekt, Vetenskaplig skriftserie från Remso, Teamgruppen integration i arbetslivet, 2011:2
Tillgänglig:http://www.esf.se/Documents/Press/Publikationer/tia/Attfdomattfrndras%202011_
2.pdf
Wax, Dorothy M., & Weterheim J. (2015). Coaching as a Strategy for Helping Adults , New Directions for Adult & Consulting Education; Winter 2015, Vol. 2015. Issue 148, s. 39-48.
Doi: 10.1002/ace.20150
Østerlund, C. (2000) Säljarlärlingar i rörelse, ett multikontextuellt perspektiv på lärande s.
154-166. I Kvale (eds.) (2000) Mästarlära: lärande som social praxis. Lund.
Studentlitteratur.
Lagtexter och förordningar
Arbetsmarknadsdepartementet Regeringsbeslut 2010-12-22 Regeringsbrev för budgetåret 2011 avseende Arbetsförmedlingen Tillgänglig:
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.5b13d27d12d089d185180001940/regleringsb rev_2011.pdf
Arbetsmarknadsdepartementet Regeringsbeslut 2008-12-18
Regeringsbrev för budgetåret 2009 avseende Arbetsförmedlingen och anslag inom utgiftsområde
Arbetsmarknad och arbetsliv.
Tillgänglig: http://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=11050 Prop. 2008/09:97. Åtgärder för jobb och omställning. Tillgänglig:
http://data.riksdagen.se/fil/C48FAD05-7552-4351-8C4E-93669BBEEE90) SFS Förordning 2007:414 om jobb- och utvecklingsgarantin. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20070414.HTM
SFS 2008:962 Om valfrihetssystem. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Tillgänglig: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080962.htm
SFS 2010: 536 Om valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Tillgänglig: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100536.htm
Hemsidor
Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning 2012 hämtad 2016-04-12
Tillgänglig:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
ICF International Coach Federation Sverige Tillgänglig:
http://icfsverige.se/om-icf/icf-sverige/etiska-riktlinjer/
Nationalencyklopedin 2016 hämtad 2016-08-29
Tillgänglig www.ne.se
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetsgivare 2016-02, hämtad 2016-04-12 från www.arbetsformedlingen.se
Tillgänglig:http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.4b7cba481279b57bec180001128/
job_ag.pdf
Arbetsförmedlingens pressmeddelande, rapport om nya regler kring insatser för arbetssökande, hämtad 2016-04-12, från www.arbetsformedlingen.se
Tillgänglig:http://www.arbetsformedlingen.se/Om- oss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/2016-02-01-Sa-ska-sysselsattningsfasen-avvecklas.html
Arbetsförmedlingen. Jobb- och utvecklingsgarantin. Hämtad 2016-04-12, från www.arbetsformedlingen.se
Tillgänglig:http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Fa-extra-stod/Arbetslos-lange/Jobb--och-utvecklingsgarantin.html/
Arbetsförmedlingen. Vill du ha stöd av en jobbcoach? Hämtad 2016-04-12 från www.arbetsformedlingen.se
Tillgänglig:http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.100fcc1a122d1357f4d80004133/j obbcoach.pd (nr. 1)
Arbetsförmedlingen. Informationspaket till jobbcoacher. Hämtad 2016-04-12, från www.arbetsformedlingen.se
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.49c24f161270b1db836800083/informationsp aket_jobbcoacher.pdf (nr. 2)
IFAU- Institutet för arbetsmarknad - och utbildningspolitisk utvärdering
Institutet för arbetsmarknad- och utbildningspolitisk utvärdering, forskningssammanfattningar, 2013-01-29. Hämtad 2016-04-12
http://www.ifau.se/sv/Press/Forskningssammanfattningar/IFAUs-forskning-under-2012/
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (2012) Pressmeddelande 2012-12-06 hämtad från www.ifau.se
http://www.ifau.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Jobbcoachning-hjalper-vissa-men-inte-alla/
IFAU 2012a = Institutet för arbetsmarknad- och utbildningspolitisk utvärdering Jobcoachens follow up. Hämtad 2016-04-12 , www.ifau.se
http://www.ifau.se/en/Research/Current-research/Avslutade-projekt/2012/Job-coaches--a-follow-up----/
IFAU 2012b = Institutet för arbetsmarknad- och utbildningspolitisk utvärdering (2012) Vad innebär det att bli coachad? En utvärdering av jobbcoachen vid Arbetsförmedlingen http://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2012/r-2012-24-vad-innebar-det-att-bli-coachad.pdf IFAU 2012c = Institutet för arbetsmarknad- och utbildningspolitisk utvärdering, (2012) Jobb- och utvecklingsgarantin, vilka deltar, vad gör de och vad leder de till? hämtad 2016-04-12, från www.ifau.se
http://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2013/r-2013-12-Jobb-och-utvecklingsgarantin.pdf