Avslutande reflektion

I den här uppsatsen valde jag att titta på en grupp unga människor som i andra

undersökningar utgör en minoritet (t.ex. Ungdomsstyrelsen, 2007), unga kristna människor som beskriver sig som kristna. Gruppen som jag valde att intervjua var relativt liten och som resultatet visar även homogen. För att vidga mina resultat och få en större förståelse för hur unga människor beskriver sin tro skulle det vara intressant att göra en större studie med fler intervjuer och bredare urval. Det skulle även vara intressant att titta på de två

ungdomsorganisationerna i Svenska kyrkan, dvs. Svenska Kyrkans Unga och Salt, för att undersöka om de tendenser och beskrivningar som jag funnit i denna studie även finns inom dessa organisationer.

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att studera hur unga vuxna beskriver sin tro med särskilt fokus på beskrivningar av Gud och Jesus. De unga vuxna som jag vill undersöka är individer som är medlemmar i de kristna studentorganisationerna Credo och KRISS. I studien vill jag också undersöka huruvida det finns någon skillnad i hur och vad de unga vuxna från Credo och KRISS beskriver som viktigt för deras tro. Men även hur de unga vuxna beskriver

auktoriteten i förhållandet mellan människa – Gud. För att kunna få en förståelse av hur unga vuxna formar sin tro har jag använt mig av en bearbetning av Paul Heelas och Linda

Woodheads (2005) teori om ”the subjective turn” och dess två perspektiv ”life–as religion” och ”subjective–life spirituality”. Bearbetningen utgår från hur de två perspektiven skulle kunna komma till uttryck i talet om tro. ”Life–as religion” beskriver en hållning där auktoriteten att bestämma vad som är rätt och riktigt ligger utanför mig själv. Denna auktoritet kan vara Gud, en grupp människor, den tradition individen tillhör m.m. Vem individen ska vara bestäms av någon annan, inte av individen själv. ”Subjective–life

spirituality” beskriver istället en hållning där individen och det subjektiva står i centrum. Här bestämmer individen själv och utgår från hens erfarenheter i beslutet av vad som är rätt och riktigt och hur hen vill leva sitt liv. Det heliga finns här inom människan, inte utanför. Resultatet utgår från sju individuella intervjuer med unga människor (23-29 år) som var medlemmar i Credo eller KRISS. Tre av dessa var män och fyra av dessa var kvinnor. Intervjuerna var semistrukturerade men utgick mycket från den intervjuades egen berättelse. Som analysmetod har jag använt mig av kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i teorin. För att fördjupa analysen har jag även lyft fram skillnader mellan mäns och kvinnors

beskrivningar av tro.

Det finns en rad slutsatser som man kan dra utifrån de intervjuer som jag analyserat. Gud beskrivs med ord som faller inom benämningen ”life-as religion”. Gud beskrivs som kärlek, förälder och far men också som något som är långt borta och dolt. Här finns det inga

skillnader mellan Credo och KRISS eller mellan männen och kvinnorna. Jesus beskrivs bland annat som en kärleksfull, ödmjuk och rebellisk person. Han beskrivs som en brygga till Gud och som en förebild och inspiration för hur de unga ska eller kan leva. De unga från Credo trycker här på att han visar på hur de ska leva medan de unga från KRISS menar att han inspirerar individer till hur de kan leva. Förutom Gud och Jesus lyfter de unga gemenskap, gudstjänst, bön och Bibeln som viktiga för tron. Beskrivningarna av Bibeln visar på den största skillnaden mellan hur de unga från de två organisationerna väljer att beskriva sin tro. De unga vuxna från Credo beskriver Bibeln som Guds ord medan de unga från KRISS trycker på att Bibeln måste tolkas genom deras egna liv. Även beskrivningarna av auktoritet och relationen människa – Gud visar på skillnader mellan de unga vuxna i de två

organisationerna. De unga vuxna från KRISS tycker att de själva har det största ansvaret för sin tro medan de unga vuxna i Credo beskriver att Gud har det största ansvaret för att deras tro är rätt och rimlig.

Paul Heelas och Linda Woodheads (2005) teori om ”the subjective turn” och dess två perspektiv ”life–as religion” och ”subjective–life spirituality” har genom den bearbetade modellen bidragit till ytterligare ett sätt att förstå unga vuxnas beskrivningar av tro. Resultatet visar att den förståelse av tro som dominerar i de ungas beskrivningar går att finna i ”life–as religion”.

Referenser

Furseth, Inger. (2006). From Quest for Truth to Being Oneself. Religious Change in Life

Stories. Frankfurt am Main: Peter Lang GmbH.

Gran, Niklas. Eek, Jonas & Frisell, Britt – Marie. (2011). En erfarenhet för livet – Unga

konfirmandledare i Svenska kyrkan. Karlstad: Karlstad stift.

Gustavsson, Caroline. (2013). Existentiella konfigurationer. Om hur förståelsen tar gestalt i

ett socialt sammanhang. Stockholm: Universitetsservice US–AB.

Gustafsson, Göran. Dahlgren, Curt. Pettersson, Thorleif. Geyer, Karl och Wikström, Owe. (1994). Konsten att gå i kyrkan. Fyra rapporter från ett religionssociologiskt projekt i Göteborg. Tro och Tanke 1994:4. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd.

Heelas, Paul & Woodhead, Linda. (2000). Religion in Modern Times. An Interpretive

Anthology. Malden, MA: Blackwell.

Heelas, Paul & Linda Woodhead, med Benjamin Seel, Bronislaw Szerzynski och Karin Tusting (2005). The spiritual revolution: Why religion is giving way to spirituality. Oxford: Blackwell.

Kaufman, Stangeland, Tone. (2011). A new old spirituality? A qualitative study of clergy

spirituality in the church of Norway. Oslo: Norwegian School of Theology.

Kimmo, Ketola. (2007). Spiritual revolution in Finland?. Nordic Journal of Religion and

Society 19(1): 29-39.

Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lövheim, Mia (2012). Ungas religiositet: tidigare forskning och nya frågor. Lövheim, Mia & Bromander, Jonas red. (2012). Religion som resurs? Skellefteå: Artos & Norma bokförlag. Lövheim, Mia & Bromander, Jonas red. (2012). Religion som resurs? Skellefteå: Artos & Norma bokförlag.

Malterud, Kirsti. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Moberg, Jessica. (2013). Piety, intimacy and mobility: a case study of charismatic

Christianity in present-day Stockholm. Huddinge: Södertörns högskola.

Pettersson, Thorleif. Geyer, Karl och Wikström, Owe (1994). Gudstjänstbesökarna. Gustafsson, Göran. Dahlgren, Curt. Pettersson, Thorleif. Geyer, Karl och Wikström, Owe.

(1994). Konsten att gå i kyrkan. Fyra rapporter från ett religionssociologiskt projekt i Göteborg. Tro och Tanke 1994:4. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd.

Repstad, Pål. (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Sjöborg, Anders. (2006). Bibeln på mina egna villkor. En studie av medierade kontakter med

bibeln med särskilt avseende på ungdomar och internet. Stockholm: Elanders Gotab.

Sjödin, Ulf. (2001). Mer mellan himmel och jord? En studie av den beprövade erfarenhetens

ställning bland svenska ungdomar. Stockholm: Verbum.

Taylor, Charles. (1989). Sources of the Self: The Making of Modern Identity. Cambridge: Cam- bridge University Press.

Taylor, Charles (1991). The Ethics of Authenticity. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Ungdomsstyrelsen. (2007). Unga med attityd: Ungdomsstyrelsens attityd och

värderingsstudie 2007. Ungdomsstyrelsens skrifter, 2007:11. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Webbsidor

Credosverige. (2015). http://credosverige.se/var-vision/ . Hämtningsdatum 2015-05-29. KRISS. (2015). Stadgar http://www.kriss.se/stadgar-och-policys.html. Hämtningsdatum 2015-05-29.