I denna studie har jag tagit utgångspunkt och inspiration från en fenomenografisk ansats och använd mig av kvalitativa intervjuer i insamlandet av empiri. Då studiens syfte har haft fokus på att undersöka musiklärares uppfattningar tycker jag att fenomenografi som ansats har lämpat sig bra under arbetets gång. Fenomenografi utgår från att beskriva just människors uppfattningar och förståelser, det är det mänskliga perspektivet som ligger i fokus vilket överensstämmer bra med mitt syfte. Den fenomenografiska analysmetoden jag använde mig av var till stor hjälp i analysprocessen. Genom att fysiskt klippa och sortera i intervjuerna kunde jag skapa mig en tydlig bild av mitt utfallsrum och hitta kategorier där uppfattningarna var liknande eller skilde sig åt. Att använda sig av fenomenografi som ansats har dock inte varit helt lätt alla gånger. Jag har upplevt att det vid tillfällen varit lätt att tolka mina informanters svar för mycket, blanda in för mycket egen tolkning i hur jag uppfattar informanternas ord.
De kvalitativa intervjuerna som val av metod för dataskapande var lämpliga i förhållande till mitt syfte och fenomenografi som ansats. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer är en vanlig metod inom just fenomenografisk forskning och passar i teorin bra för att få fram människors uppfattningar kring ett fenomen. En sak som har varit svårt när jag använt mig av intervjuer som metod är dock att ställa öppna frågor, att ställa frågor på ett sådant sätt att informanten fritt kan uttrycka sig kring ett tema utan att intervjufrågorna styr dennes svar allt för mycket. En annan svårighet för mig som intervjuare var att jag inte tidigare har genomfört intervjuer med någon vilket fick till följd att jag hade svårt att känna mig bekväm i rollen som
intervjuare, åtminstone under den första och delvis under andra intervjun. Jag kan i efterhand konstatera att det antagligen hade underlättat för mig som intervjuare ifall jag hade genomfört en pilotintervju innan de riktiga intervjuarna ägde rum. På så vis hade jag kunnat landa mer i rollen som intervjuare och, förhoppningsvis, känt mig lugnare när intervjun väl ägde rum. Något som tog väldigt mycket tid i samband med mitt skrivande var sökandet efter informanter. Jag hade från början planerat att intervjua fler lärare än de tre jag i slutändan fick till intervjuer med. Jag hade dock svårt att få respons från lärare i ett tidigt stadie vilket resulterade i att det drog ut på tiden och lärarna hann tyvärr bli upptagna med annat istället. Jag är väldigt glad över de tre lärare som deltog i denna studie men jag tror kanske att jag hade kunnat få fram ett ännu bredare spann av uppfattningar ifall jag hade haft möjlighet att intervjua ett par lärare till. Då denna studie utgår från ett fenomenografiskt perspektiv och således fokuserar på enskilda individers uppfattningar har jag trots detta fått fram ett resultat i förhållande till studiens syfte. Intervjuer med endast tre personer blir dock ett relativt litet underlag för empirin och risk finns att många potentiellt intressanta uppfattningar inte belyses i denna studie på grund av detta.
Det ter sig ganska naturligt att mina informanter, som är yrkesverksamma musiklärare, har ett intresse för musik och lätt kan hamna i en situation där de musicerar vid sidan av läraryrket. Det skulle vara intressant att se en studie om hur andra yrkesgrupper påverkas i sitt arbetsliv (och i sitt vardagliga liv också för den delen) av att musicera vid sidan av yrket. Även en studie om hur musiklärare som inte musicerar vid sidan av läraryrket uppfattar situationen skulle vara spännande läsning. Det skulle dessutom vara intressant att se hur resultatet hade utformat sig från den synvinkeln, ifall de känner att de saknar någon av de aspekter mina informanter har tagit upp eller ifall de känner att de lättare kan undvika de faror mina informanter måste vara vaksamma på kring musicerandet.
6. REFERENSER
Alléskolan (u.å.): Estetiska programmet.
http://www.alleskolan.eu/3varautbildningar/varautbildningar/estetiskaprogrammet.4.66
48109215a8fc6453cb83.html [Hämtad 2017-12-12]
Andersson, Curt (2000): Kunskapssyn och lärande – i samhälle och arbetsliv. Lund: Studentlitteratur.
Arbetsmiljöverket (2009): Musik och höga ljudnivåer – Praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Asp, Karl (2011): Om att välja vad och hur – musiklärares samtal om val av undervisningsinnehåll i ensemble på gymnasiets estetiska program. Örebro: Örebro universitet.
Asp, Karl (2015): Mellan klassrum och scen – en studie av ensembleundervisning på gymnasieskolans estetiska program. Malmö Faculty of Fine ande Performing Arts, Lund University.
Bjørndal, Cato P. R. (2005): Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Bladh, Stephan (2002): Musiklärare – i utbildning och yrke. En longitudinell studie av musiklärare i Sverige. Göteborg: Göteborgs universitet.
Bouij, Christer (1998): ”Musik – mitt liv och kommande levebröd”. En studie i musiklärares yrkessocialisation. Göteborg: Göteborgs universitet.
Bouij, Christer (2004): Two theoretical Perspectives on the Socialization of Music Teachers. Action, Criticism and Theory for Music Education, 3(3).
Dahlgren, Lars-Owe & Johansson, Kristina (2015): Fenomenografi. I Andreas Fejes & Robert Thornberg, red: Handbok i kvalitativ analys, s 162-175. Stockholm: Liber.
Docherty, Peter (1996): Läroriket – vägar och vägval i en lärande organisation. Solna: Arbetslivsinstitutet.
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2015): Intervjuer. I Göran Ahrne & Peter Svensson, red: Handbok i kvalitativa metoder, s 34-54. Stockholm: Liber.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015): Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas Fejes & Robert Thornberg, red: Handbok i kvalitativ analys, s 16-43. Stockholm: Liber.
Ferm Thorgersen, Cecilia (2009): Lärares didaktiska val i relation till deras levda erfarenhet av musikdidaktik. Didaktisk tidskrift, 17(1), s 306-324.
Frelin, Anneli (2012): Lyhörda lärare – professionellt relationsbyggande i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Froehlich, Hildegard C. (2007): Sociology for Music Teachers. Perspectives for Practice. New Jersey: Pearson Education Inc.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kroksmark, Tomas (2007): Fenomenografisk didaktik – en didaktisk möjlighet. Didaktisk tidskrift, 17(2-3), s 1-50.
Kulturama (u.å.): Musikgymnasium.
http://www.kulturama.se/Gymnasium/Estetiska-programmet/Profiler/Musikgymnasium/
[Hämtad 2017-12-21]
Larsson, Staffan (1986): Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Marton, Ference & Booth, Shirley (1997/2000): Om lärande [Learning and Awareness].
Lund: Studentlitteratur.
Mills, Janet (2004): Working in Music: Becoming a Performer Teacher. Music Education Research, 6(3), s 254-261. New York, Routledge
Nielsen, Klaus (2000): Musikalisk mästarlära. I Nielsen Klaus & Kvale Steinar, red: Mästarlära. Lärande som social praxis, s 139-153. Lund: Studentlitteratur.
Presland, Carole (2005): Conservatoire student and instrumental professor: the student perspective on a complex relationship. British Journal of Music Education, 22(3) s 237- 248.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011a): Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. [https://www.skolverket.se/publikationer?id=2705]
Skolverket (2011b): Ämnesplan. Musik. https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-
program/subject.htm?lang=sv&subjectCode=mus&tos=gy [Hämtad 2017-12-27]
Skolverket (2016): Attityder till skolan 2015. Skolverkets rapport nr 438. Stockholm: Skolverket.
Thornberg, Robert (2013): Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2017): God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ystad Gymnasium (u.å.): Estetiska programmet – Musiker, musikproducent och låtskrivare.
https://www.ystadgymnasium.se/estetiska-programmet-musikproduktion-och- latskrivare/ [Hämtad 2017-12-21]
Østern, Tone Pernille (2014): Den skapende og undervisende dansekunstneren. I Elin Angelo & Signe Kalsnes, red: Kunstner eller lærer? Profesjonsdilemmaer i musikk- og kunstpedagogisk utdanning, s 205-217. Oslo: Cappelen Damm Akademisk.