Mötet mellan olika kulturer och hur det påverkar oss människor har länge intresserat mig. Det blev också inspirationen till den här studien tillsammans med viljan att förstå hur vårt
mångkulturella samhälle påverkar läraryrket. Undersökningen har medfört många nya insikter om dels hur samhället i sig förhåller sig till olika kulturer men även vad det mångkulturella samhället för med sig för konsekvenser i skolans värld. Vidare har även Katarina, Martina, Sara, Thomas och Viveka delat med sig av oerhört värdefulla tankar, reflektioner och strategier i hur man kan arbeta som lärare på en mångkulturell skola. Dessa insikter och nyförvärvade kunskaper ser jag som ytterst värdefulla för mig och andra som är verksamma inom skolans värld. De väcker tankar och reflektioner som kan leda oss en bit framåt i det interkulturella samspelet.
55
Referenslista
Alfakir, N, Lahdenperä, P & Strandberg, M (2010). Interkulturell föräldramöten I: P. Lahdenperä & H. Lorentz (red.). Möten i mångfaldens skola: interkulturella
arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar (1. uppl.) (s.61-80). Lund:
Studentlitteratur.
Andersson, M (2001). En NO-lärares väg mot interkulturell förståelse I: A. Bigestans & A. Sjögren (red). Lyssna: interkulturella perspektiv på multietniska skolmiljöer (s.37-46). Tumba: Mångkulturellt centrum
Bankier, A (2002). Napoleon and Le Grand Sanhédrin: Homogenizing the French Nation I: N. Gomes (red). Reflections on diversity and change in modern society: a Festschrift for
Annick Sjögren (s.66-80). Botkyrka: Multicultural Centre (Mångkulturellt centrum).
Bergstedt, B & Lorentz, H. (2006). Interkulturella perspektiv - från modern till postmodern pedagogik. I: B, Bergstedt & H, Lorentz (red.), Interkulturella perspektiv: pedagogik i
mångkulturella lärandemiljöer (s.13-40). Lund: Studentlitteratur.
Betzholtz, M. (2006). Interkulturell pedagogik: en introduktion. Kalmar: Högskolan i Kalmar. Borgström, M (2004). Lärarens interkulturella kompetens i undervisningen I: P. Lahdenperä
(red.) Interkulturell pedagogik i teori och praktik (s.33-56). Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi. Cummins, J. (2001). Negotiating identities: education for empowerment in a diverse society.
(2nd ed.) Los Angeles, CA: California Association for Bilingual Education.
Elmeroth, E (2010). Alla lärare är språklärare I: P. Lahdenperä & H. Lorentz (red.). Möten i
mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar (1.
uppl.) (s.81-108). Lund: Studentlitteratur.
Feinberg, W. (1998). Common schools, uncommon identities: national unity and cultural
difference. New Haven, CT: Yale University Press.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys I: A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys (1. uppl.) (s.13-37). Stockholm: Liber. Fredriksson, U. & Wahlström, P. (1997). Skola för mångfald eller enfald: om interkulturell
undervisning. Stockholm: Legus.
Gustavsson, S. (2008). Motstånd och mening: innebörd i blivande lärares seminariesamtal. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2008. Göteborg.
56 Krumm, H-J. (2004). Heterogeneity: multilingualism and democracy. Utbildning &
Demokrati, 13(3), 61-77.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, P. (2002). Developing Multicultural Schools and Intercultural Education I: N. Gomes (red). Reflections on diversity and change in modern society: a Festschrift for
Annick Sjögren (s.293-308). Botkyrka: Multicultural Centre (Mångkulturellt centrum).
Lahdenperä, P. (2004). Att utveckla skolan som interkulturell lärandemiljö I: P. Lahdenperä (red). Interkulturell pedagogik i teori och praktik (s.57-74). Lund: Studentlitteratur. Lahdenperä, P. (2008). Interkulturellt ledarskap: förändring i mångfald. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Learning and Teaching, Constructivist Theory,
http://www.learningandteaching.info/learning/constructivism.htm hämtad 2011-12-06 Lorentz, H (2006). Interkulturell kompetens – en pedagogisk utvecklingsmodell I: B.
Bergstedt & H. Lorentz (red.). Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella
lärandemiljöer (s.109-134). Lund: Studentlitteratur.
Lorentz, H. (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats: att tillämpa interkulturell
pedagogik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Läroplanskommittén (1994). Bildning och kunskap: särtryck ur Läroplanskommitténs
betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94). Stockholm: Statens skolverk.
Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum [Elektronisk resurs]: diskurser i
grundskolans matematikundervisning. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms
universitet, 2010. Stockholm.
Sahlén, P (2001). Dialogen som metod i religionsundervisningen I: A. Bigestans & A. Sjögren (red). Lyssna: interkulturella perspektiv på multietniska skolmiljöer (s.47-59). Tumba: Mångkulturellt centrum
Sharif, H (2008). Mångkultur, skola och interkulturell pedagogik I: M. Molin, A. Gustavsson, & H. Hermansson (red.). Meningsskapande och delaktighet: om vår tids
socialpedagogik (s.105-120). Göteborg: Daidalos.
Similä, M (2002). Integration and Multiculturalism: Key Concepts in the Age of Globalisation I: N. Gomes (red). Reflections on diversity and change in modern society: a Festschrift
for Annick Sjögren (s.107-120). Botkyrka: Multicultural Centre (Mångkulturellt
57 Sjögren, A. (1993). Här går gränsen: om integritet och kulturella mönster i Sverige och
Medelhavsområdet. Stockholm: Arena.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Spowe, B. (2007). Kultur som verktyg: om interkulturellt förhållningssätt i skolan: dialoger
och monologer. (1. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.
Stier, J. & Sandström Kjellin, M. (2009). Interkulturellt samspel i skolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Svenska Nationalencyklopedin (2011a). Interkulturell. http://www.ne.se/interkulturell, hämtad 2011-11-28.
Svenska Nationalencyklopedin (2011b). Lev Vygotskij. http://www.ne.se/lang/lev-vygotskij, hämtad 2011-12-06.
Svenska Nationalencyklopedin (2012a). Förhållningssätt.
http://www.ne.se/sve/förhållningssätt, hämtad 2012-01-16.
Svenska Nationalencyklopedin (2012b). Strategi. http://www.ne.se/lang/strategi, hämtad 2012-01-16.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Westlund, I (2009). Hermeneutik I: A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ
analys (1. uppl.) (s.62-80). Stockholm: Liber.
Ödman, P. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
58
Bilaga 1 - Intervjuguide
Bakgrundsfakta
Hur länge har du arbetat som lärare?
Vad var det som fick dig att utbilda dig till det?
Hur kommer det sig att du valde att arbeta på den här skolan?
Den mångkulturella skolan
Vad innebär en mångkulturell skola för dig? Hur är det att arbeta på en mångkulturell skola? Utmärkande drag i arbetet
Vilka kompetenser tycker du är viktiga för lärare att ha på en mångkulturell skola?
Undervisning
Pedagogiska överväganden
Hur påverkar elevernas bakgrund undervisningen? – › Hur stor plats tar den i själva undervisningen, utgår lektioner från olika kulturer eller elevernas erfarenhet?
Hur funderar du kring din egen påverkan på eleverna, givet att du bär och agerar utifrån en annan kultur än de?
Lämpliga arbetsmetoder
Läromedel -› anpassade till mångkulturella skolor?
Interkulturell undervisning -› definition? (Ex. respekt, ömsesidigt lärande och en medvetenhet om den egna kulturella bakgrunden)
59
Bilaga 2 – Presentation av lärarna
Lärarna som har intervjuats jobbar all på samma skola men i olika årskurser och med lite olika arbetsuppgifter och erfarenheter. Nedan presenteras lärarna att för att ge en bättre helhetsbild av dem som personer och deras vardag.
Katarina är lärare i en etta. I hennes nuvarande klass har hon 14 elever varav en har svenska
som modersmål. Katarina är en förhållandevis nyutbildad lärare då hon bara jobbat som lärare i två år. Dock har hon lång erfarenhet av att arbeta med människor och barn genom
volontärarbete för olika hjälporganisationer. Katarina var från början ekonom men bytte arbetsbana då hon upplevde att det var mer inspirerande att arbeta med barn och se dem utvecklas.
Martina arbetar som förskollärare på skolan. Hon delar ansvaret för en förskoleklass med en
annan kollega. I klassen finns det 19 elever och ingen utav dem har svenska som modersmål. Martina har arbetat som förskollärare i 30 år. Hon var barnskötare från början men
vidareutbildade sig 1981 till förskollärare på grund av att hon tycker om att arbeta med just 6- åringar. Martina tycker att arbetet på en mångkulturell skola är både spännande och intressant; det är att våga möta det okända och se att det inte är något farligt.
Sara arbetar, till skillnad från de andra lärarna, som speciallärare. Hennes arbete är inriktat på
språkundervisning och elevernas språkutveckling. Sara är dock från början utbildad till lågstadielärare och arbetade först som klasslärare efter att hon tog sin lärarexamen 1996. Därefter har hon vidareutbildat sig, först inom svenska som andra språk och nu senast till speciallärare. Sara valde att bli lärare för hon lockades av att vara med och utveckla morgondagens samhälle. Hon ser arbetet som både roligt och stimulerande.
Thomas är en utav två klasslärare i femman. Han och hans kollega bestämde sig inför
höstterminen i åk fem att slå ihop de båda parallellklasserna och skapa en stor klass med 29 elever. Tillsammans med en speciallärare och en SVA-lärare arbetar de i ett team för att ge barnen de bästa möjliga förutsättningarna. Ofta delas barnen in i olika grupper av varierande storlek för att så långt som möjligt kunna anpassa undervisningen till barnens olika behov. Thomas har lång erfarenhet inom skolan. Han har arbetat sjutton år som lärare i olika skolor. Trots att han är utbildad mellanstadielärare har han arbetat i grundskolans alla olika årskurser:
60 lågstadiet till högstadiet. Utöver det har han även jobbat tolv år som ledare, rektor och
utvecklare. Han uttrycker det som att: ”jag är på min pedagogiska resa”.
Viveka är klasslärare i en tvåa med tjugo elever. Ingen utav hennes elever har svenska som
modersmål och svenskundervisningen har därför övergått till att istället vara svenska som andra språkundervisning. Viveka har arbetat som lärare i sexton år men var dessförinnan fritidspedagog. Hon har även arbetat som speciallärare och SVA-lärare. Hennes främsta drivkraft som lärare på en mångkulturell skola är mötet med andra kulturer. Hon upplever det som både spännande och roligt.