Sammantaget visar studien att förskoleklasslärarna anser att de har kunskaper för att kartlägga elevers kunskapsnivå i förskoleklass. Kartläggning och tolkning av elevernas kunskapsnivå genomförs idag på olika sätt i olika förskoleklasser. Studien visar att olika
kartläggningsmaterial används och en samordning behöver ses över. Studien visar att arbetet behöver tydliggöras, stärkas genom samverkan mellan olika professioner i skolsystemet och tid för att tolka och klara uppdraget efterfrågas. Ett behov av riktade insatser och samordning av uppläggning, genomförande och uppföljning med andra stödfunktioner sågs av
informanterna som angeläget och något som behöver utvecklas tillsammans med ansvariga chefer.
Tidiga insatser sågs som avgörande för att kunna ge bästa resultat för elevernas lärande på lång sikt. Nu läggs specialresurser på lite äldre elever som börjat skolan. Kommunikation om matematik och matematiklärande med eleverna och mellan kollegor är tydliga
utvecklingsområden.
I vidare studier skulle till exempel specialpedagoger och rektorer kunna intervjuas för att se på hur de ser på möjligheter och hinder att möta behoven i förskoleklassen och det uppdrag som nu ska realiseras då förskoleklassen blir en obligatorisk skolform och vad detta kan innebära i förhållande till att stärka matematiklärande och möta elevernas behov.
34
REFERENSER
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.
Björklund Boistrup, L. (2013). Bedömning i matematik pågår! Återkoppling för elevers engagemang och lärande. Stockholm: Liber.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet - att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber.
Brandell, G. & Pettersson, A. (2011). Matematikundervisning: vetenskapliga perspektiv. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. Fejes, A., Thornberg, R. (red.), Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) (s. 162-175). Stockholm: Liber.
Danielsson, K., Modin, L., & Neuman, D. (2011). Pröva med tal. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Doabler, C. T. & Fien, H. (2013). Explicit Mathematics Instruction: What Teachers Can Do for Teaching Students With Mathematics Difficulties. Intervention in School and Clinic. 48(5), 276-285.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Fuchs, S. L., Fuchs, D., Compton, L. D., Bryant, D. J., Hamlett, L. C., & Seethaler, M. P. (2007). Mathematics Screening and Progress Monotoring at First Grade: Implications for Responciveness to Intervention. Exceptional Children, 73(3), 311-330.
Gersten, R., Jordan, C. N., & Flojo, R. J. (2005). Early Identification and Interventions för Students With Mathematics Difficulties. Journal of learning disabilities, 38(4), 293-304. Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142. Hämtad från:
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7748/6803
Hodgen, J. & Wiliam, D. (2011). Mathematics inside the black box- Bedömning för lärande i matematikklassrummet. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning, framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
35 Jacobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, 3-4 (2012), 152-170.
Jordan, N C. (2010). The importance of number sense to mathematics achievement in first and third grades. Learn Individ Differ. 20(2), 82-88.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund:Studentlitteratur.
Larsson, M. (2015). “Orchestrating mathematical whole-class discussions in the problem- solving classroom - Theorizing challenges and support for teachers”. Västerås: Mälardalens högskola. Doktorsavhandling.
Lindström, L. (2011). Pedagogisk bedömning. L. Lindström, V. Lindberg & A. Petterson. (red) Pedagogisk bedömning, om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. (s 9-25) Stockholm: Stockholms universitetsförlag.
Lundahl, C. (2006). Viljan att veta vad andra vet: kunskapsbedömningi tidigmodern, modern och senmodern skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2006. Stockholm.
Lundahl, C. (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt Centrum för matematikutbildning.
Lundberg, I. & Sterner, G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren - hur hänger de ihop?. Stockholm: Natur och Kultur.
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman. Hur lärare kan hantera matematikundervisningens dilemman. Lund: Studentlitteratur.
Löwing, M. (2008). Grundläggande aritmetik. Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur.
Mazzocco, M. M. M. (2005). Challenges in identifying target skills for Math Disability Screening and Intervention. Journal of learning disabilities, 38(4), 318-323.
Mazzocco, M. M. M., Thompson, E. R. (2005). Kindergarten Predictors of Math Learing Disability. Learning Disabilities Research & Practice, 20(3), 142-155.
Partanen, P. (2016). Assessment and remediation for children with special educational needs: The role of working memory, complex executive function and metacognitive strategy training. Doktorsavhandling. Östersund: Mittuniversitetet.
Peng, A. & Nyroos, M. (2012). Values in effective mathematics lessons in Sweden: what do they tell us? Mathematics Enthusiast. 9 (3).
36 Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken - Motiveringar, genomförande och konsekvenser. Akademisk avhandling. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik.
Pettersson, A. (2011). Bedömning av kunskap. I G. Brandell. A. Pettersson. (Red.), Matematikundervisning: Vetenskapliga perspektiv (s. 209-226) Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Ryve, A. (2006). Vad är kunskap i matematik? Nämnaren, tidskrift för matematikundervisning, 2006(2), s 7-9. Göteborg: NCM.
Prop.2017/18:18. Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2017/09/prop.-20171818/
Prop. 2017/18:195. Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2018/03/lasa-skriva-rakna--en-garanti- for-tidiga-stodinsatser/
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2015). Undervisning i Förskoleklass. Rapport 2015:03. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande, En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år.
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). Diamant, diagnoser i matematik. www.skolverket.se
Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016b). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem, Lgr 11. (ny. rev. uppl.).
Sterner, G. (2014). Elever i behov av särskilda insatser. In: K. Wallby, U. Dahlberg, O. Helenius, J. Häggström & A. Wallby (Ed.), NTema 10: Matematik – undervisning i praktiken (pp. 105-111). Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM).
Stock, P., Desoete, A., & Roeyers, H. (2009). Mastery of the counting principles in toddlers: A crucial step in the development of budding arithmetic abilities?. Learning and Individual Differences, 19 (2009), 419-422.
37 Stock, P., Desoete, A., & Roeyers, H. (2010). Detecting Children With Aritmetic Disabilities From Kindergarten: Evidence From a 3-year Longitudinal Study on the Role of Preparatory Arithmetic Abilities. Journal of Learning Disabilities, 43(3), 250-268.
Vennberg, H. (2015). Förskoleklass – Ett år att räkna med: Förskoleklasslärares möjligheter att följa och analysera elevers kunskapsutveckling i matematik. Licentiatavhandling. Umeå Universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
Vetenskapsrådet. (2015). Delrapport från skolforskningsprojektet: Kartläggning av forskning om formativ bedömning, klassrumsundervisning och läromedel i matematik. Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm:
Vetenskapsrådet. Hämtad från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ Vygotskij, Lev S. (2001). Tänkande och språk. förord: Gunilla Lindqvist ;översättningfrån ryska: Kajsa Öberg Lindsten. Göteborg: Daidalos.
Walker, E.N. (2007). Rethinking professional development for elementary mathematics teachers. Teacher Education Quarterly, (2007, summer), 113-134.
Watts, T. W., Clements, D.H., Sarama, J., Wolfe, C. B., Spitler, M. E. & Bailey, D. H. (2017). Does early Mathematics intervention change the process underlying children´s learning? Journal of Research on Educational Effectiveness, 10(1), 96-115.
Wettergren. S. (2013). SAM-tal om bedömning och matematikkunnighet. En studie av lärares tankestilar. Licentiatuppsats. Stockholm: Stockholms universitet.
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken, konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Fortbildning.
38