Som med mycket annat hade denna studie kunnat bli mer djupgående om den utförts under längre tid. Med hänsyn till min metod finns det detaljer att förbättra. I en kommunikation, som ju intervjutillfället är ett exempel på, kan det alltid bli missförstånd. Jag är inte van vid intervjuformen och formulerade åtminstone vid ett tillfälle en fråga otydligt, vilket kan ha påverkat den informantens svar. De olika intervjuerna skedde på olika platser och i olika forum vilket också kan ha påverkat informanternas utsagor. Överlag bedömer jag att intervjuer har varit en passande metod för mig. Metoden passar syftet och jag är på det stora hela nöjd med hur intervjuerna utföll. Metodansatsen har fungerat som ett stöd inför mitt beslutsfattande och varit en hjälp i analysprocessen. Jag anser att jag har låtit hermeneutiken
Min lust till dans och förförståelse av konstformen har påverkat mina slutsatser i analys och diskussion. Min positiva inställning till dans kan ha gjort mig mer benägen att försvara dess ställning. Min förförståelse har ändrats genom arbetets gång, då jag läst litteratur om dans och om dans i förhållande till musik. Men faktum kvarstår att jag kan mer om musik än dans, även detta faktum bör ha påverkat studien. Resultatet är byggt på vad danslärarna säger och inte min egen erfarenhet. Detta kan ha gjort att verkligheten förenklats något, då tre intervjuer inte är överdrivet mycket datamaterial. Arbetet bör alltså ses på som en studie ur en musikpedagogs perspektiv och kan därför vara bristande när det kommer till insikter om dansvärlden.
Olsson (1993) refererar till att Platon skrivit ” musik och rörelse i den rätta blandningen är det som bäst åstadkommer samklang mellan de goda själsegenskaperna” (Olsson, 1993, s 128). Jag är personligen beredd att hålla med. Därför skulle jag gärna se mer forskning som behandlar relationen mellan musik och dans, särskilt inom musikforskning. Det skulle också vara intressant att utreda hur musikvärlden eller musikutbildningar skulle kunna uppmuntra dans och integrera det mer i undervisningen.
REFERENSER
Axelsson, Helena. (2006). Kompositörers och koreografers idevärld (Kandidatuppsats). Lund: Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet. Tillgänglig:
https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/1322193
Duberg, Anna. (2016). Dance Intervention for Adolescent Girls with Internalizing Problems (Doktorsavhadling, Örebro Studies in Medicine, 144). Örebro: Örebro University.
Tillgänglig:
http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A902081&dswid=1645
Engdahl, Horace. (1993). Den moderna fridansen i Sverige. I M. Hjort & K. Gram Holmström (Red.), Dans i världen (s. 295-306). Stockholm: Carlsson.
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Gram Holmström, Kirsten. (1993). Från Renässansen till modernismens genombrott. I M. Hjort & K. Gram Holmström (Red.), Dans i världen (s. 207-250). Stockholm: Carlsson. Grundel, Anne. (2016). Frigörande dans i mindfulness: vad händer egentligen?. Stjärnsund: Frigörande dans akademin.
Hartman, Jan. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Halvarsson, Sandra. (2014). Jaget i musiken – en undersökning av två musiker och två dansares upplevelser av hur deras jag kommer till uttryck i konsten (Kandidatuppsats). Stockholm: Kungliga Musikhögskolan, Stockholms universitet. Tillgänglig:
http://kmh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A732623&dswid=3329 Hammergren, Lena. (2002). Ballerinor och barfotadansöser: svensk och internationell danskultur runt 1900. Stockholm: Carlsson.
Lewis, Jerome. (2013). A Cross-Cultural Perspective on the Significance of Music and Dance to Culture and Society: Insight from BaYaka Pygmies. I M. A. Arbib (Red.), Language, music, and the
brain: a mysterious relationship (s 45-66). Cambridge, MA: The MIT Press.
Lärarnas Nyheter. (2009a). Forska mer om dans i skolan. Hämtad 2016-11-29 från http://www.lararnasnyheter.se/fotnoten/2009/10/28/forska-mer-dans-skolan
Lärarnas Nyheter. (2009b). Uppåtkurva för forskning om dans. Hämtad 2016-11-16 från http://www.lararnasnyheter.se/fotnoten/2009/10/28/uppatkurva-forskning-dans
Mason, Paul H. (2012). Music, dance and the total art work: choreomusicology in theory and practice. Research in Dance Education, 13(1), 5-24. doi:
and Dance: Conversations and Codes. Dance Chronicle, 36(2), 137-142. doi: 10.1080/01472526.2013.794052
Nationalencyklopedin [NE]. (2016a). Dans. Tillgänglig:
http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dans Nationalencyklopedin [NE]. (2016b). Dansvetenskap. Tillgänglig:
http://www.ne.se.db.ub.oru.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=dansvetenskap Nationalencyklopedin [NE]. (2016c). Fridans. Tillgänglig:
http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fridans Nationalencyklopedin [NE]. (2016d). Musik. Tillgänglig:
http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/musik Nationalencyklopedin [NE]. (2016e). Musikvetenskap. Tillgänglig:
http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/musikvetenskap Nationalencyklopedin [NE]. (2016f). Saraband. Tillgänglig:
http://www.ne.se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/saraband
Nettl, Bruno. (2015). The Study of Ethnomusicology – Thirty-one Issues and Concepts. (2. uppl.) Urbana: Univ. of Illinois P.
Nicks, Walter. (1993). Jazzdans. I M. Hjort & K. Gram Holmström (Red.), Dans i världen (s. 117-128). Stockholm: Carlsson.
Olsson, Cecilia. (1993). Dansföreställningar: dansestetiska problem i historisk belysning och speglade i två dansverk. Lund: Bokbox Förlag.
Olsson, Cecilia. (2003). Den närvarande frånvaron – dansen i ljuset av svensk kulturpolitik. I G. Fredriksson (Red.), Könsmaktens förvandlingar: en vänbok till Anita Göransson (s. 163- 178). Göteborg: Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.
Persson, Bert. (2004). Sånglek – till nytta eller nöje? I E. Grönlund & A. Wigert (Red.), Röster om danspedagogik (s. 171-190). Stockholm: Carlsson.
Selander, Marie. (2012). Inte riktigt lika viktigt?: om kvinnliga musiker och glömd musik. Möklinta: Gidlund.
Sellman, Gita. (1993). Dans i Afrika. I M. Hjort & K. Gram Holmström (Red.), Dans i världen (s. 95-104). Stockholm: Carlsson.
Skolverket. (2011a): Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket. (2011b). Läroplan och ämnesplan för gymnasieutbildning. Hämtad från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning
Svedin, Lulli. (1993). Den klassiska balettens grunder. I M. Hjort & K. Gram Holmström (Red.), Dans i världen (s. 251-264). Stockholm: Carlsson.
Risberg, Angelica. (2013, 12 mars). Ökat intresse för dans bland forskare. Svenska dagbladet. Hämtad 2016-12-19, från:
http://www.svd.se/okande-intresse-for-dansbland-forskare.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlund, Ingrid. (2015). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 71-89). (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Ödman, Per-Johan. (2007). Tolkning, förståelse, vetande – Hermeneutik i teori och praktik. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Österling Brunström, Johanna. (2015). Kropp, görande och varande i musik. En
fenomenologisk studie (Doktorsavhandling, Örebro Studies in Musicology, 3). Örebro: Örebro University. Tillgänglig:
BILAGOR
Bilaga 1