I kapitlet presenteras reflektioner gällande aspekter som uppmärksammats under studiens gång. Vidare presenteras med grund i studiens genomförande förslag på vidare forskning. Vid analys av rapporterings- och förståelsegapet noterades att vi inte hade lika mycket insamlad empiri som kunde hänföras till dessa gap som till informations- och kvalitetsgapet. Det uppmärksammades i det skedet att det insamlade materialet som kunde hänföras till rapportering- och förståelsegapen härstammade från den del av intervjun som behandlade caset. Detta indikerar att de redovisningsmässiga skillnader som endast behandlades muntligt inte möjliggjorde för oss att fånga upp rapporterings- eller förståelsegap gällande dem. Därmed påverkade utformningen av caset till stor del vad som kunde analyseras gällande rapporterings- och förståelsegapen. Caset innehöll förvisso många stora skillnader mellan regelverken. Eftersom att alla skillnader mellan K2 och K3 inte fanns med i caset kan dock studien på så vis ha missat vissa aspekter gällande rapporterings- och förståelsegap. I
efterhand hade därmed ett mer omfattande case varit till fördel för studien, eftersom det hade bidragit till en djupare analys av dessa två gap.
Studien har kunnat påvisa att redovisningsinformationens användbarhet i
kreditvärdighetsbedömningen kan variera beroende på vilket redovisningsregelverk som används vid upprättandet. Dock har studien begränsats både gällande antal respondenter samt komplexiteten i caset. Därmed skulle en mer omfattande studie både gällande urval och case vara intressant att genomföra. Detta för att på så vis få en bättre helhetsbild av vilken
påverkan skillnaderna mellan K2 och K3 får på redovisningsinformationens användbarhet i kreditvärdighetsbedömningen.
Vidare framkom i studien flertalet handlingar som kredithandläggarna utför för att minska de osäkerheter de upplever utifrån användning av redovisningsinformation. Det hade därmed även varit av intresse att använda komfortteorin för att analysera kredithandläggarens hantering av osäkerheter. På så vis kan även teorins applicerbarhet på
kreditgivningssituationen ytterligare påvisas. Vidare kan det vara av intresse att studera ämnet igen om ett par år då kredithandläggarna eventuellt har fått mer vana av att arbeta med K3, vilket kan tänkas få effekt på analysen av regelverkets användbarhet.
Källförteckning
Tryckta källorAgostino, M., Drago, D. & Silipo, D. B., (2011). The value relevance of IFRS in the
European banking industry. Review of Quantitative Finance and Accounting, 36(3), 437-457. Akerlof, G.A. (1970). The Market for "Lemons": Quality Uncertainty and the Market
Mechanism, The Quarterly Journal of Economics, vol. 84, no. 3, pp. 488-500.
Alexander, D. & Jermakowicz, E., (2006). A True and Fair View of the Principles/Rules Debate. ABACUS, 42(2), 132-164.
Andersson, P. (2001a) Expertise in credit granting – Studies on judgment and decision- making behavior. Stockholm: Gotab
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. 2., uppdaterade [och utök.]. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Benston, G. J., Bromwich, M., & Wagenhofer, A. (2006). Principles- versus rules-based accounting standards: The FASB's standard setting strategy. Abacus, 42(2), 165-188.
BFNAR (2008:1). Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre aktiebolag. Stockholm: Bokföringsnämnden.
BFNAR (2012:1). Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning. Stockholm: Bokföringsnämnden.
Brent, W. H., & Addo, C. K. (2012). Minimizing information asymmetry: Does firm´s characteristics matter? Academy of Banking Studies Journal, 11(1), 43-54
Bruns, V. (2004). Who receives bank loans? A study of lending officers ́ assessments of loans to growing small and medium-sized enterprices. Jönköping International Business School, Jönköping University, Jönköping.
Bruns, V. & Fletcher, M. (2008). Banks' risk assessment of Swedish SMEs.Venture Capital, 10(2), 171-194.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Carrington, T. & Catasús, B. (2007). Auditing Stories about Discomfort: Becoming Comfortable with Comfort Theory. European Accounting Review, 16 (1), s. 35-58
Carmona, S. & Trombetta, M., (2008). On the global acceptance of IAS/IFRS accounting standards: The logic and implications of the principles-based system. Journal of Accounting and Public Policy, 27(6), 455-461.
Catasús, B. & Gröjer, J. (2003), Intangibles and credit decisions: results from an experiment. European Accounting Review, vol. 12, no. 2, pp. 327-355.
Collins, D. L., Pasewark, W. R., & Riley, M. E. (2012). Financial reporting outcomes under rules-based and principles-based accounting standards. Accounting Horizons, 26(4), 681- 705.
Durocher, S. & Fortin, A. (2009). Proposed Changes in Lease Accounting and Private Business Bankers' Credit Decisions. Accounting Perspectives, 8: 9–42
Easley, D & O’Hara, M. (2004). Information and the cost of capital. J Financ 59:1553–1583 Eriksson, C. (2013a). Fastigheter – K2 eller K3? Konsulten nr 4, ss. 38-42.
Eriksson, C. (2013b). Fastigheter – K2 eller K3 en jämförelse. Konsulten nr 5, ss. 38-41. Eriksson, C. (2013c). Fastigheter – K2 eller K3 en jämförelse, del 2. Konsulten nr 6, ss 50- 54.
Eriksson, C. (2013d). Fastigheter – K2 eller K3 en jämförelse, del 3. Konsulten nr 7, ss. 38- 41.
Financial Accouting Standards Board. FASB. (1980). Statement of Financial Accounting Concepts No. 2 Qualitative Characteristics of Accounting Information. Stamford, Conn.: FASB.
Graneheim, U.H. & Lundman, B., (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, vol. 24, no. 2, pp. 105-112.
Healy, P. M., & Palepu, K. G. (2001). Information asymmetry, corporate disclosure, and the capital markets: A review of the empirical disclosure literature. Journal of accounting and economics, 31(1), 405-440.
Hellman, N. (2000). Investor Behaviour: An empirical study of how large Swedish institutional investors make equity investment decisions. Diss., Handelshögskolan i Stockholm.
Hensman, A & Sadler-Smith, E. (2011) Intuitive decision making in banking and finance. European Management Journal 29.1 : 51-66.
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997) Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvatitativa metoder. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
International Accouting Standard Board. IASB (2010). The conceptual framework for financial reporting. London: International Accounting Standards Board.
Kolcaba, K. Y. & Kolcaba, R. J. (1991). An analysis of the concept of comfort. Journal of Advanced Nursing, 16, s. 1301-1310.
Kundid, A. & Ercegovac, R (2011) Credit rationing in financial distress: Croatia SMEs' finance approach, International journal of law and management, vol. 53, no. 1, pp. 62-84.
Kvale, S & Brinkmann, S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Leuz, C. & Verrecchia, R.E. (2000), The Economic Consequences of Increased Disclosure, Journal of Accounting Research, vol. 38, no. SUPP, pp. 91-124.
Loewenstein, G.F., Weber, E.U., Hsee, C.K. & Welch, N. (2001), Risk as Feelings. Psychological bulletin, vol. 127, no. 2, pp. 267-286.
Maitah, M., Zedan, K., & Shibani, B. (2012). Factors affecting the usage level of financial analysis by credit officers in the credit decision in libyan commercial banks. International Journal of Business and Social Science, 3(10)
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur
Obaidat, A. N. (2007). Accounting Information Qualitative Characteristics Gap: Evidence from Jordan. International Management Review, 3(2), 26.
Olbert, L. (1993/1). Stock valuation methods: a comparative study of financial ananlysts in Sweden, U.K. and U.S., School of economics and management Lund University
Pentland, B.T. (1993), Getting comfortable with the numbers: Auditing and the micro- production of macro-order, Accounting, Organizations and Society, vol. 18, no. 7, pp. 605- 620.
Reed, E & Gill, E.K. (1989). Commercial Banking. Fourth edition. Prentice-Hall International Editions.
Riahi-Belkaoui, A. (2001). Behavioral management accounting, Quorum Books, Westport, Conn
Rostami, V., & Salehi, M. (2011). Necessity for reengineering the qualitative characteristics of financial reporting arrangement in the reduction of information asymmetry: An evidence of iran. African Journal of business managament, 5(8), 3274-3288.
Salehi, M., & Rostami, V. (2013). Evaluation of information asymmetry in financial
reporting: Other approach, other result: New evidence from iran. Zagreb International Review of Economics & Business, 16(2), 1-17.
SFS 2004:297. Lagen om bank- och finansieringsrörelse. Stockholm. Justitiedepartementet Silverman, D. (2011). Interpreting qualitative data: a guide to the principles of qualitative research. 4., [updated] ed. London: SAGE
Simon, H.A. (1955). A Behavioral Model of Rational Choice The Quarterly Journal of Economics, Vol. 69, No. 1, pp. 99-118
Svedin, J. (1992). Kreditgivning och kreditbedömning av företag. Malmö: Almqvist & Wiksell ekonomiförlag.
Svensson, B. (2003). Redovisningsinformation för bedömning av små och medelstora företags kreditvärdighet. Diss., Uppsala Universitet.
Trönnberg, C. C., & Hemlin, S. (2012). Banker's lending decision making: a psychological approach. Managerial Finance, 38(11), 1032-1047.
Vakilifard, H., Nikoomaram, H., Rostami, V., Salehi, M. (2011). Information asymmetry gap analysis between users and preparers of accounting information under qualitative
characteristic of financial reporting evidence of Iran. International Journal of Accounting Research. Vol. 3 No2, pp 231-241.
Vakilifard, H., Rostami, V. & Salehi, M. (2011). Wide-spreading accounting education and governmental supervision to reduce information asymmetry: Empirical evidences of Iran, African Journal of Business Management, vol. 5, no. 8, pp. 3302.
Yin, R. (2007). Fallstudier: design och genomförande. 1. uppl. Malmö: Liber
Yin, R. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Zuelch, H., & Burghardt, S. (2010). The granting of loans by german banks to SMEs against the background of international financial reporting. Journal of Applied Accounting Research, 11(1), 43-57.
Internetkällor
Andersson, P. (2001b) Användning av redovisningsinformation i kreditbedömning: en empirisk undersökning. Balans, Nr. 8-9. Tillgänglig:
http://www.ekonomitolken.se/laddahem/patric2.pdf [Hämtad 2015-02-21] BFN (2015a) Tillgänglig: http://www.bfn.se/aktuellt/aktuelltk3.aspx [Hämtad 2015-02-16] BFN (2015b), Tillgänglig: http://www.bfn.se/aktuellt/aktuelltkprojekt.aspx [Hämtad 2015-01-29] BFN (2007) Skillnadslista K2 K3. Tillgänglig: http://www.bfn.se/aktuellt/skillnadslista-k2k3.pdf [Hämtad 2015-02-24]
Eriksson (2012a), Tillgänglig:
http://www.tidningenkonsulten.se/artiklar/k-regelverket/ [Hämtad 2015-02-05]
Eriksson (2012b), Tillgänglig:
http://www.tidningenkonsulten.se/artiklar/kval-for-k-val/ [Hämtad 2015-03-22]
Eriksson (2012c), Tillgänglig: http://www.tidningenkonsulten.se/artiklar/specifika-skillnader-k2-k3/ [Hämtad 2015-03-22]. Frali (2015), Tillgänglig: http://www.frali.se/k-regelverk-val-av-k2-eller-k3/ [Hämtad 2015-02-17] Företagarna, (2013), Tillgänglig: http://www.foretagarna.se/RegionForeningssidor/Stockholms-lan/Foreningar-i-Stockholms- lan/Stockholms-stad/Kunskap/K-regler--Var-taktisk-nar-du-maste-valja-redovisning-2014/ [Hämtad 2015-02-05]
Grant Thornton (2013), Hur K2 och K3 förhåller sig till varandra - en guide till studenter. Tillgänglig:
http://www.grantthornton.se/Global/Dokument/Karriar/Hur%20K3%20och%20K2%20f%C3 %B6rh%C3%A5ller%20sig%20till%20varandra.pdf
[Hämtad 2015-03-22]
Konsulten (2012), Tillgänglig: Specifika skillnader mellan K2 och K3. Tillgänglig: http://www.tidningenkonsulten.se/artiklar/specifika-skillnader-k2-k3/
[Hämtad 2015-02-24].
KPMG (2012a), Hur påverkas fastighetsbolagen av K3?, Tillgänglig:
http://www.kpmg.com/SE/sv/kunskap-utbildning/nyheter-publikationer/publikationer- 2012/Documents/Hur%20p%C3%A5verkas%20fastighetsbolagen%20av%20K3.pdf [Hämtad 2015-03-25]
KPMG (2012b) Förenkla redovisningen genom att byta till K2. Tillgänglig: http://www.kpmg.com/se/sv/kunskap-utbildning/nyheter- publikationer/nyhetsbrev/perspektiv/perspektiv-nr-1-2012/sidor/forenkla-redovisningen- genom-att-byta-till-k2.aspx [Hämtad 2015-03-29] KPMG (2013), En snabbguide i K3. Tillgänglig: http://www.kpmg.com/SE/sv/kunskap-utbildning/nyheter-publikationer/publikationer- 2012/Documents/Sabbguide%20K3.pdf [Hämtad 2015-02-05]
PwC (2012), Känn dig lung inför framtiden. Gör redan nu ditt val mellan K2 och K3. Tillgänglig: http://www.pwc.se/sv/redovisning/assets/gor-redan-nu-ditt-val-mellan-k2-och-k3.pdf [Hämtad 2015-02-05] PwC (2013), Tillgänglig: http://www.pwc.se/sv/redovisning/artiklar/valet-mellan-k2-och-k3.jhtml [Hämtad 2015-02-05] SRF (2013), Tillgänglig: (http://www.srfkonsult.se/wp-content/uploads/2013/04/srf-redovisning.pdf, [Hämtad 2015-02-16].
Uppsatser
Kagart, E., & Torung, M. (2014). K2, K3 och bankerna: hur stor roll spelar utformningen på redovisningen i kreditbeslutet?. (Kandidatuppsats. Uppsala Universitet. Företagsekonomiska institutionen). Från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:727532/FULLTEXT01.pdf Norin, R., & Vracar, V. (2014). Justeringar eller funktionell fixering?:Hur företagens val mellan K2 och K3 kommer att påverka bankernas kreditbedömning. (Examensarbete, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan). Från http://www.diva-