Det är värt att ha med i åtanke att det svenska föräldraförsäkringssystemet är äldre än det brittiska. Svenska familjer har kunnat dela på försäkringen sedan 1974, alltså i över fyrtio år.
Britterna har endast haft den möjligheten sedan 2015, de vill säga i fyra års tid. Även om de nu har den möjligheten så är det inte som ett förstahandsalternativ utan snarare som en svår omväg för många familjer. Kanske och förhoppningsvis kan vi se en ökande trend bland fäder i Storbritannien att ta ut mer ledighet samt att det brittiska föräldraförsäkringssystemet i takt med detta även genomför reformer för att införa ett könsneutralt system inom den närmaste tiden.
Det brittiska föräldraförsökringssystemet bör utvidgas och erbjuda män och kvinnor lika möjlighet och kanske även skyldigheter. Troligtvis är vägen till en helt delad föräldraförsäkring, att lagstifta om det. Att lagstifta om att en delad individualiserad föräldraledighet, för att det ska vara ett standardläge snarare än en avvikelse. Genom att ändra lagar kan vi även ändra normer och föreställningar som påverkar våra beteenden. Detta är en del i grunden och mycket av vad som innefattas och diskuterar inom den institutionella teorin. Sverige som har en helt könsneutral och möjlighet att dela föräldraförsäkring är trots detta långt ifrån ett jämt uttag av föräldraförsäkring. Den stora utmaningen ligger förmodligen i att ändra normer kring föräldraskapet. För att någonsin uppnå en lika delad föräldraledighet krävs dock ett system som tillåter detta. I nuläget
Ett ytterligare inslag till hur den här studien skulle kunna vidareutvecklas vore att inkludera den tredje välfärdsstasregimen som Esping-Andersen har identifierat. Den här studien är fokuserad på den socialdemokratiska och den liberala. Det vore även intressant att ha med den konservativa modellen och då även utvidga den här studien med ett tredje lands föräldraförsäkringssystem.
Ett förslag på vidare forskning inom det här området är att undersöka om hur jämställdhetskonceptet ter sig i andra familjekonstellationer än en heterosexuell parrelation.
Det jämställdhetsperspektiv den här uppsatsen har utgått ifrån är att en jämställdhet kan uppnås om kvinnors föräldraledighet förkortas och ersättas med mer tid på arbetsplatsen. För att detta ska vara möjligt behöver fadern minska sin tid på arbetsplatsen och ta ut en större del av föräldraledighet.
Låt oss återgå till det som Björnberg menade om att en delad föräldraförsäkring skulle leda till att fäderna tar ett större ansvar för barnen, hemmet och dess sysslor. Detta samtidigt som det gör att modern har möjlighet att återgå till arbetet. Detta är en fin teori men i praktiken kan det riktas kritik emot den. Det går inte att applicera den här teorin på alla familjer. Inte i de fall då exempelvis båda föräldrarna kanske inte är i livet, inte bor på samma ort eller för samkönade föräldrapar. Ytterligare ett exempel på då föräldraförsäkringen avslöjar sin fokusering på den tvåsamhetsnorm som råder. Sedan kan två män som skaffar barn heller inte använda föräldraförsäkringen som en jämställdhetsåtgärd, då jämställdhet per definition koncentrerar sig på skillnader mellan kön. Men kanske som en jämnlikhetåtgärd för relationen?
Kanske hade den här studien även gynnats av att ta in fler aspekter av familjebildningar och konstellationer.
Någonting som också vore väldigt intressant att bygga vidare denna studie på vore att som Duvander menar, undersöka vad som skulle krävas för att alla familjer vare sig föräldrarnas kön, om de lever i tvåsamhet eller hur mycket de tjänar kan dela på en föräldraledighet. Som det ser ut idag är en delad ledighet mest nyttjad av högutbildade och höginkomsttagare i Sverige. Vad är det som göra att det bara är medel- och överklassen som nyttjar detta
Thomson menar att det nästan är att föredra att skapa nya politiska institutioner snarare än att förändra de befintliga. Detta då det kan ge bättre möjligheter att redan från början motverka könsnormer, könsbetingningar och könsbestämda lagar. Att integrera grundläggande jämställdhetsfrågor i början av en institutions liv är enklare än vad det är att lägg till dem i institutioners arbete senare. Som ett resultat av detta har mycket feministiskt jämställdhetsarbete varit intresserat för nya konstitutioner och institutioner.73 Så kanske vore detta lösningen? Att skapa nya institutioner från grunden?
73 Thomson, J. Resisting gendered change: Feminist institutionalism and critical actors. 2018, s.180.
Källhänvisning Litteratur
Bekkengen, L. Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Liber Malmö 2002.
Björnberg, Ulla. Ideology and choice between work and care: Swedish family policy for working parents, 2002 Critical Social Policy
Carlson, Laura, Searching for equality – sex discrimination, parental leave and the Swedish model with comparisons to EU, UK and US Law. Iustus Förlag, Västerås, 2007.
Childs, Sarah & Krook, Mona Lena. Analysing Women’s Substantive Representation: From Critical Mass to Critical Actors, 2009
Denk, Thomas, Komparativa analysmetoder, första upplagan, Studentlitteratur AB, 2012.
Eriksson-Zetterquist, Ulla. Institutionell Teori – ideer, moden, förändring. Liber AB, Egypten, 2009.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena, Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ, och marknad, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2005
Esping-Andersen, Gøsta. The Three Worlds of Welfare Capitalism. Oxford: Polity Press. 1990.
Esping-Andersen, Gøsta. After the Golden Age? Welfare State Dilemmas in a Global Economy i Esping-Andersen Welfare States in Transition. National Adaptations in global Economies. London, Sage Publications, 1996.
Esping-Andersen, Gøsta; Gallie, Duncan; Hemerijck, Anton; Myles, John. Why We Need a New Welfare State.
Oxford: Oxford University Press. 2002.
Ferrarini, Tommy. Parental leave institutions: in eighteen post-war welfare states. Akademitryck AB, Edsbruk, 2003.
Föräldraledighetslagen (1995:584).
Hauge, Rod & Harrop, Martin. Comparative Government and Politics, nionde upplagan, Palgrave Macmillan, Basingstoke, 2013.
Hirdman, Y. (2004). Kvinnorna i välfärdsstaten. I Kvinnohistoria. Av C. Florin och Y. Hirdman (red).
Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.
Kriesi, Hanspeter. Social Movements. I Comparative politics, Daniele Caramani. tredje upplagan. Oxford:
Oxford University Press, 2014.
Lewin, L. Statsvetenskapens grunder. Lund: Studentlitteratur. 2 upplagan, 2015.
Peters, Guy B. Approaches in Comparative Politics. I Comparative politics, Daniele Caramani (red.), 37-40. 3:e uppl. Oxford: Oxford University Press, 2014
Teorell, Jan & Svensson, Torsten. Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod, 2007, Liber, Malmö.
Wikander, U. (2004). Kvinnorna i den tidiga industrialiseringen. I Kvinnohistoria. Av C. Florin & Y. Hirdman (red). Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.
Vetenskapliga artiklar
Duvander, Ann-Zofie. Svensk föräldraförsäkrings utveckling och konsekvenser. 2017.
https://www.idunn.no/file/pdf/66954328/svensk_frldrafrskrings_utveckling_och_konsekvenser.pdf (hämtad:2019-02-04).
Håkansson, Per. Trettio år med föräldraförsäkring, Ekonomihögskolan Lunds Universitet, 2005.
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1334979&fileOId=1647276 (hämtad: 2018-12-12).
Peterson, Abby. TGV, Tidskrift för genusvetenskap. Makt och auktoritet i feministisk teori och praktik. 1987.
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/1462/1275 (hämtad: 2018-12-17).
Purvis, June. The Women’s Party of Great Britain (1917-1919): A forgotten episode in British women’s political history. 2016-03-21.
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09612025.2015.1114328?scroll=top&needAccess=true (hämtad:
2019-01-06).
Thomson, Jennifer. Resisting gendered change: Feminist institutionalism and critical actors. 2018. International Political Science Review, 39(2), 178–191. https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/0192512116677844 (hämtad: 2018-12-19).
Wikander, U. (2004). Kvinnorna i den tidiga industrialiseringen. I Kvinnohistoria. Av C. Florin & Y. Hirdman (red). Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.
Artiklar
BBC News, Shared parental leave take-up may be as low as 2%, 2018-02-12.
https://www.bbc.com/news/business-43026312 (hämtad: 2018-10-28).
BBC News, Reality Check: Are fathers using their paternity leave?, 2017-05-12.
https://www.bbc.com/news/education-39899901 (hämtad: 2018-12-04).
Ferrarini, Tommy, Föräldraledighet i välfärdsdemokratierna: nordisk modell ger mest. 2003 https://www.scb.se/Grupp/valfard/_dokument/A05ST0302_05.pdf (hämtad: 2019-02-04)
Financial Times, How does the UK electoral system work, 2017-06-05. https://www.ft.com/content/0ff4fd58-479d-11e7-8d27-59b4dd6296b8 (hämtad: 2018-12-11).
Jarvis, Alice-Azania. Independent, The Timeline: Maternity Leave. 2018-10-22.
https://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/features/the-timeline-maternity-leave-2113236.html (hämtad: 2018-12-13).
Lucas, Dan, ’Brittisk mamma kan glömma karriären’, Dagens Nyheter, 2009-10-16, https://www.dn.se/ekonomi/brittisk-mamma-kan-glomma-karriaren/ (hämtad: 2018-10-06).
McKay, Susan, The Irish Times, After 10 years, the party’s over for Women’s Coalition in North. 2006-05-12.
https://www.irishtimes.com/news/after-10-years-the-party-s-over-for-women-s-coalition-in-north-1.1001724 (hämtad: 2019-01-05).
Roden, Lee. The Local, Share parental leave evenly if you want your relationship to last, Swedish study shows.
2017-07-04. https://www.thelocal.se/20170704/share-parental-leave-evenly-if-you-want-your-relationship-to-last-swedish-study-shows (hämtad: 2018-12-27).
Sveriges Akademiker, Skillnader i livslön mellan kvinnor och män, 2017-03-17.
https://www.saco.se/opinion/dela-lika-for-en-jamstalld-arbetsmarknad/skillnader-i-livslon-mellan-kvinnor-och-man/, (hämtad 2018-11-08).
Sveriges Radio, ’Brittiska föräldrar har inte råd med barnsomsorg’, 2012,
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5263127 (hämtad: 2018-10-06).
Sveriges Radio, Partierna svarar på frågor om feminism. 2014-08-22.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5943777 (hämtad: 2019-01-07).
Elektroniska källor
Diskrimineringsombudsmannen, Diskriminering och missgynnande I arbetslivet, 2018-06-12,
http://www.do.se/om-diskriminering/diskrimineringsforbud-inom-olika-omraden/diskriminering-missgynnande-arbetslivet/ (hämtad: 2018-11-06).
Equality and Human rights Commission, Article 8: respect for your private and family life. 2018-11-15.
https://www.equalityhumanrights.com/en/human-rights-act/article-8-respect-your-private-and-family-life (hämtad: 2018-12-14).
Equal Pay Portal, United Kingdom data on the gender pay gap, 2018-11-26.
http://www.equalpayportal.co.uk/statistics/ (hämtad: 2019-01-03).
Försäkringskassan, Det som är bra delar man lika på, 2018-10-28.
https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/dela-lika (hämtad: 2018-10-28).
Försäkringskassan, Föräldraförsäkringen och den nya föräldranormen, 2014-09-25.
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/c451635e-1d21-41e9-b6f4-ba5abe4b1817/fk_publikation__den_nya_foraldranormen_140925_3.pdf?MOD=AJPERES (hämtad: 2018-12-11)
Försäkringskassan, Föräldrapenning, 2018.
https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning (hämtad: 2018-11-08).
Försäkringskassan, Pappor tar ut allt större andel av föräldradagarna – tydlig ökning på tio år, 2017-11-09.https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LYqxCsMwDAW_pUNG4ZRu3fIXIUt5xKpr4khGVhP693Wh03
Globalis, Jämställdhet – index för skevfördelning mellan könen, 2017. https://www.globalis.se/Statistik/GII-jaemstaelldhet (hämtad: 2018-12-07).
Guv.uk, How government works. 2018. https://www.gov.uk/government/how-government-works (hämtad: 2018-12-13).
Gov.uk, Maternity Pay and Leave, 2018. https://www.gov.uk/maternity-pay-leave/leave (hämtad: 2018-11-08).
Gov.uk, Paternity Pay and Leave, 2018. https://www.gov.uk/paternity-pay-leave/leave (hämtad: 2018-11-08).
Gov.uk, Shared Parental Leave and Pay, 2018. https://www.gov.uk/shared-parental-leave-and-pay (hämtad:
2018-11-08).
Jämställdhetsombudsmannen, Historia, 2018. http://www.jamombud.se/omjamstalldhet/jamstalldhetshi/
(hämtad: 2019-02-02)
Jämställdhetsombudsmannen, Statistik – hur ser det ut i Sverige? 2018 http://www.jamombud.se/omjamstalldhet/statistik/ (hämtad: 2018-11-05).
Karlstads universitet, välfärdsmodeller, 2019.
https://www3.kau.se/kurstorg/files/v/C10B96961b3982269BYup135F539/Valfardsmodeller.pdf (Hämtad: 2019-02-23).
Legislation, The Human Rights Act 1998. 2018. https://www.legislation.gov.uk/ukpga/1998/42/section/1 (hämtad: 2018-12-13).
Nationalencyklopedin, Föräldraförsäkring. 2019
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/föräldraförsäkring (hämtad 2019-02-03).
Nationalencyklopedin, jämförande metod, 2019. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jämförande-metod (Hämtad: 2019-02-05).
Office for National Statistics, Maternity and Paternity leave in the UK, 2017-10-27,
https://www.ons.gov.uk/aboutus/transparencyandgovernance/freedomofinformationfoi/foistatistics/maternityand paternityleaveintheuk (hämtad: 2018-12-03).
Regeringen, föräldraförsäkring och föräldraledighet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/foraldraforsakring-och-foraldraledighet_GO01SfU10 (hämtad: 2018-12-13).
Regeringskansliet, En mer jämställd föräldraförsäkring, 2017-12-26. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/halva-makten-hela-lonen/en-mer-jamstalld-foraldraforsakring/ (hämtad 2018-10-27).
Regeringskansliet, Kvinnor har längre pension jämfört med män, 2017-12-26.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/halva-makten-hela-lonen/kvinnor-har-lagre-pensioner-jamfort-med-man/ (hämtad 2018-10-27).
Riksdagen, Regeringens proposition 1988/89:69 om utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-utbyggnad-av-foraldraforskringen-och-forstarkt_GC0369/html (hämtad: 2018-12-13).
Riksförsäkringsverket, Båda blir bäst - attityden till delad föräldraledighet, 2000:1 https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d5697632-9cfa-43bb-81c3-d41c06814b69/redovisar_2000_01.pdf?MOD=AJPERES (hämtad: 2018-10-25).
SOU 2005:73 Reformerad föräldraförsäkring. Kärlek, omvårdnad, trygghet.
https://books.google.se/books?id=YxjkEXQsbkwC&pg=PA30&lpg=PA30&dq=storbritannien+moderskapspenn ing&source=bl&ots=mdCi67yYVu&sig=ACfU3U0vkly2yMPbjnf6K5tGJ8HtcJi0MA&hl=sv&sa=X&ved=2ah UKEwjSnof08qHgAhWLlSwKHdDhBvsQ6AEwAHoECAoQAQ#v=onepage&q=storbritannien%20&f=false (hämtad: 2019-02-04).
Statistiska Centralbyrån, Föräldraledighet och arbetslivskarriär, En studie av mammors olika vägar i
arbetslivet. 2007. https://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0701_2007A01_BR_BE51ST0703.pdf (hämtad:
2019-01-06).
Stockholms stad, Avgifter och inkomster, http://www.stockholm.se/ForskolaSkola/forskola/Avgifter/ (hämtad 2018-10-06).
Sveriges Riksdag, EU:s lagar och regler. 2018. http://eu.riksdagen.se/vad-gor-eu/en-eu-lag-blir-till/eus-lagar-och-regler/#EUs-stadga-om-rättigheter (hämtad: 2018-12-13).
Sveriges Riksdag. Medlem i EU. 2018. http://eu.riksdagen.se/vad-ar-eu/medlem-i-eu/# (hämtad: 2018-12-14).
SVT Nyheter, Gravida diskrimineras på jobbet, 2010-03-08, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/gravida-diskrimineras-pa-jobbet (hämtad: 2018-11-06).
Timbro, Barnledighet – en kvinnofälla för medelklassen, 2018-02-27,
https://timbro.se/arbetsmarknad/barnledighet-en-kvinnofalla-for-medelklassen/#post-14479-footnote-29 (hämtad: 2018-11-14).
The World Bank, Fertility rate, total (births per woman). 2018.
https://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.TFRT.IN (hämtad: 2019-01-06).
Workwide, Levnadskostnader utomlands, 2018-09-22. https://www.workwide.se/levnadskostnader-utomlands/
(hämtad: 2019-02-23).