Avslutande reflektion och framtida forskning

I detta avsnitt kommer jag att reflektera studien i sin helhet som ett avslutande moment. Jag kommer vidare att reflektera med utgångspunkt i de resultat som studien har kommit fram till och över de framtida studier som kan komma att göras i framtiden.

Inledningsvis vill jag återigen lyfta fram att denna studies syfte inte har någon avsikt att förminska den uppmärksamhet som ges till utsatta kvinnor av statliga och kommunala myndigheter eller ideella organisationer. Syftet med denna studie har heller inte varit att lyfta fram något våldsoffer som viktigare än något annat. Istället har jag i denna studie velat undersöka och förstå varför mäns utsatthet inte får samma uppmärksamhet och varför män inte ges samma legitimitet som offer för våld i nära relationer.

Denna studie påtalar en problembild gällande könsföreställningar kring utsatthet för våld i nära relationer. Detta är ett fenomen som vem som helst kan utsättas för, oavsett ålder, kön eller sexualitet. Min förhoppning med denna studie är därför att den kan uppmärksamma problematiken kring att sammankoppla utsatthet till en tämligen begränsad grupp med människor där följden blir att andra utsatta exkluderas. Samtliga av de myndigheter och ideella organisationer som det empiriska materialet består av nämner att även män och pojkar inkluderas men utan vidare omnämning. Då fenomenet beskrivs grundas i ett jämställdhetsproblem utgår samtliga således från ett grundantagande att kvinnor och tjejer är de som är utsatta och målar upp ett flertal bilder gällande kvinnors utsatthet, vilket resulterar i en svårighet att identifiera andra utsatta. Då det är väldokumenterat att män inte söker stöd i särskilt stor utsträckning såväl som att män inte upplever sig få den hjälpen som de behöver är det någonting som samhället behöver ta i akt för att kunna arbeta mot jämställdhet; alla behöver inkluderas i sin utsatthet för att samhället ska ha en möjlighet att bli jämställt.

34

Föreliggande studie skiljer sig från tidigare forskning i den mening att fokuset här riktades mot samhälleliga aktörers utsagor gällande våld i nära relationer. Jag har således kunnat undersöka och förstå delar av den orsak och verkan gällande mäns exkludering inom området och vad det finns för föreställningar om de utsatta. Inom Faircloughs kritiska diskursanalys är språket en process som både skapar våra förutsättningar för hur vi ser på världen och hur vi handlar i den (Fairclough, 1992:63). Hur det talas om de utsatta påverkar därmed hur vi människor ser på utsattheten för våld i nära relationer såväl som hur både samhället och de utsatta agerar utifrån det. Denna studie kan förhoppningsvis bidra till fortsatta studier som omfattar alla som utsätts för våld i nära relationer, hur utsattheten ser ut överlag såväl som vad våld i nära relationer beror på. Endast genom att undersöka fenomenet i sin helhet tror jag att vi kan förstå dess orsaker och följder och vidare utforma ett stöd för de utsatta utifrån det.

Avslutningsvis vill jag säga att jämställdhetspolitiken i denna studie visade sig vara mer central än vad jag i början anade. Därför anser jag att denna studie visar en särskilt vikt av att, utöver att vidare undersöka alla som utsätts för våld i nära relationer, även undersöka hur arbetet gällande jämställdhet utformas. Jag har i denna studie sett en antydan till en jämställdhetspolitik som inte är jämställd då den förefaller enbart arbeta mot ett håll. I slutändan bör jämställdhet innebära allas lika rätt och värde och därför bör jämställdhetspolitiken arbeta mot att alla individer ska ha samma förutsättningar till stöd när de utsätts för våld i nära relationer.

35

Referenslista

Allen, C.T., Swan, S.C. & Raghavan, C. (2009) Gender Symmetry, Sexism & Intimate Partner Violence. Journal of Interpersonal Violence, 27, 1816-1847.

Bates, E.A., Kaye, L.K., Pennington, C.R. & Hamlin, I. (2019). What about the male victims? Exploring the impact of gender stereotyping on implicit attitudes and behavioural

intentions associated with intimate partner violence. Sex Roles, 81, 1-15.

Cho, H. (2012). Examining Gender Differences in the Nature and Context of Intimate Partner Violence. Journal of Interpersonal Violence, 27, 2665-2684.

Connell, R.W. (2008). Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos.

Douglas, E.M. & Hines, D.A. (2011). The Helpseeking Experiences of Men Who Sustain Intimate Partner Violence: An Overlooked Population and Implications for Practice.

Journal of Family Violence, 26, 473-485.

Drijber, B.C., Reijnders, U.J.L. & Celeen, M. (2012). Male Victims of Domestic Violence.

Journal of Family Violence, 28, 172-178.

Espinoza, R.C. & Warner, D. (2016). Where Do We Go from here?: Examining Intimate Partner Violence by Bringing Male Victims, Female Perpetrators, and Psychological Sciences into the Fold. Journal of Family Violence, 31, 959-966.

Fairclough, N. (1992). Discourse and social change. Cambridge: Polity.

Fairclough, N. (1995). Critical discourse analysis: the critical study of language. London: Longman

Folkhälsomyndigheten. (2019). Statistik om suicid. Tillgänglig från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/ Giddens, A. & Sutton, P.W. (2014). Sociologi. Lund: Studentlitteratur

Lander, I., Pettersson, T. & Tiby, E. (2003). Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet - Genusperspektiv inom svensk kriminologi. Lund: Studentlitteratur.

Liliequist, J. (2011). Changing Discourses om Marital Violence in Sweden from the Age of Reformation to the Late Nineteenth Century. Gender & History, 23, 1-25.

Lindgren, S. & Lundström, R. (2010). Ideala offer, och andra. Malmö: Gleerups.

Medina, E. (2013). Från ”tyst vår” till ”hållbar utveckling”: En kritisk diskursanalys av

miljöfrågans utveckling 1962–1987. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.

Migliaccio, T.A. (2001). Marginalizing the Battered Male. The Journal of Men´s Studies, 9, 205-226.

Nationellt centrum för kvinnofrid. (2019). Det här är Nationellt centrum för kvinnofrid. Tillgänglig från: https://nck.uu.se/om-nck/

Nilsson G. & Lövkrona I. (2015). Våldets kön – kulturella föreställningar, funktioner och

konsekvenser. Lund: Studentlitteratur.

Nybergh, L. (2013). När män utsätts får våld i en nära relation – hur ser det ut då?. Genväg till

36

Nybergh, L., Enander, V. & Krantz, G. (2015). Theoretical Considerations on Men´s Experiences of Intimate Partner Violence: An Interview-Based Study. Journal of Family

Violence, 31, 191-202.

Patton, M. Q. (2002). Qualitative Research & Evaluation Methods. Thousand Oaks, London & New Delhi: Sage Publications. s. 230-246.

Reeves, P.M. & Orpinas, P. (2012). Dating Norms and Dating Violence Among Ninth Graders in Northeast Georgia: Reports From Student Surveys and Focus Groups. Journal

of Interpersonal Violence, 27, 1677–1698.

Regeringskansliet. (2016). Uppdrag att fördela utvecklingsmedel och ge kompetensstöd för

arbetet mot våld i nära relationer. Tillgänglig från:

https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2016/02/uppdrag-att-fordela- utvecklingsmedel-och-ge-kompetensstod-for-arbetet-mot-vald-i-nara-relationer/

Svensk författningssamling. (2018). Förordning om ändring i förordningen (2015:454) om

statsbidrag till kvinno- och tjejjourer. Tillgänglig från:

https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2018-07/SFS2018-1515.pdf Socialstyrelsen. (2019). Anvisningar för att ansöka om statsbidrag för 2019 för att utveckla

brottsofferverksamhet riktad till hbtq-personer som har utsatts för våld i en nära relation.

Tillgänglig från:

https://statsbidrag.socialstyrelsen.se/globalassets/dokument/anvisningar/brottsofferverksam het-hbtq-anvisningar-2019.pdf

Taylor, S i Wetherell, M., Taylor, S. & Yates, S. J. (red.), (2001). Discourse as Data. A Guide

for Analysis. Milton Keynes: The Open University Press, Sage. P.5-48

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Walby, S. (1990). Theorizing patriarchy. Cambridge: Blackwell Publishers

Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Empiriskt material

Brottsofferjouren (2019). Våld i nära relationer. Tillgänglig från:

https://www.brottsofferjouren.se/fakta-om-brottsoffer/sarskilt-sarbara/vald-i-nara- relationer/

Eskilstuna kommun (2014). Eskilstuna – En FriStad för kvinnor, Handlingsplan och

kunskapsöversikt 2015–2017. Eskilsuna: Eskilstuna kommun

Eskilstuna kommun (2019). Arbete mot mäns våld mot kvinnor. Tillgänglig från: https://www.eskilstuna.se/kommun-och-politik/hallbar-utveckling-och-socialt- ansvarstagande/jamstalldhet/arbete-mot-mans-vald-mot-kvinnor.html

Länsstyrelsen Örebro län (2015). Överenskommelse om samverkan för kvinnofrid i Örebro

län. Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Tillgänglig från:

37

verenskommelse%20om%20samverkan%20f%C3%B6r%20kvinnofrid%20i%20%C3%96 rebro%20l%C3%A4n.pdf

Nationellt centrum för kvinnofrid. (2019). Mäns utsatthet för våld i nära relationer. Tillgänglig från: https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara- relationer/mans-utsatthet-for-vald-i-nara-relationer/

Regeringskansliet (2019). Delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Tillgänglig från: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhetsmal-6-mans-vald-mot-kvinnor- ska-upphora2/

Slottner, E. & Hallengren, E. i Sveriges Riksdag (2018). Jourer som arbetar gentemot män

som är utsatta för våld i nära relationer. Tillgänglig från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/jourer-som-arbetar- gentemot-man-som-ar-utsatta_H510539

Unizon (2019). Våld i nära relationer. Tillgänglig från: http://unizon.se/mans-vald-mot- kvinnor/vald-i-nara-relationer