Resultaten i PISA är en bidragande orsak till att matematiklärandet har hamnat mer i fokus de senaste åren. Forskningen visar fördelar med tidig identifiering vilket lett till att Skolverket kommit ut med det obligatoriska bedömningsstödet. De flesta lärarna i vår studie är positiva till bedömningsstödet och tycker att det är en bra hjälp för att tidigt se styrkor och svagheter och utifrån det sätta in lämpliga åtgärder för att utveckla matematiklärandet. Då
bedömningsstödet är obligatoriskt i åk 1 tror vi att en positiv effekt av den tidiga
kartläggningen kommer att visa sig inom några år. Förhoppningsvis kan det resultera i att specialläraren tillsammans med övrig personal på skolan kan fånga upp eleverna tidigt och förebygga att elevers självförtroende och motivation dalar. Även de senaste årens fortbildning kring matematik via skolverkets Matematiklyft och diskussioner kring formativ och summativ bedömning tror vi har lett till en större insikt kring matematiklärande. Vi ser detta som
positivt och hoppas att dessa kompetensutvecklingsmöjligheter fortsätter så att lärandet och diskussionerna kring matematiken hålls levande.
Lärarna i studien nämner att det finns fördelar med att vara två lärare som arbetar tillsammans med klassen då det ger större möjlighet att upptäcka och åtgärda svårigheter tidigt. Vi tror också att det finns vinster i att fler vuxna finns runt eleverna och att lärarna samarbetar. Flera kompetenser och perspektiv har större möjlighet att möta elevers olika behov, och vi ser därför tvålärarsystem som ett intressant område för vidare forskning för att utveckla skolan och främja elevers lärande.
32 Syftet med vår studie var att få fördjupad kunskap om och förståelse av arbete kring elever i matematiksvårigheter, samt speciallärarens roll i problemlösningsprocessen. Vi kan se att det finns mycket kunskap kring detta ute på skolorna, men att behovet av samarbete och
diskussioner mellan olika yrkesgrupper är stort. Vi ser att specialläraren har en viktig roll som stöd till både lärare, elever och föräldrar och att det behövs fler utbildade lärare och
speciallärare generellt, men kanske framförallt inom matematiken för att lägga större fokus på matematiklärandet. I studien nämns att fokus på matematiken ökar då speciallärare med inriktning och intresse för matematik finns på skolan. Vi ser därför positivt på framtiden då fler speciallärare med inriktning matematik utbildas och kommer belysa matematiken på skolorna.
33
Referenser
Adler, B. (2005). Vad är dyskalkyli? En bok om Matematiksvårigheter - Orsaker, Diagnos
och Hjälpinsatser. Höllviken: NU-förlaget.
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk forskning
i Sverige, 12(2), 84-95.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Beaman, R., Kemp, C., & Wheldall, K. (2007). Recent Research on Troublesome Classroom Behaviour: A Review. Australasian Journal of Special Education, 31, 45-60.
Bentley, C., & Bentley, P-O. (2016). Milstolpar och fallgropar i matematikinlärningen –
matematikdidaktisk teori om misstag, orsaker och åtgärder. Stockholm: Liber.
Bergqvist, E., Bergqvist, T., Boesen, J., Helenius, O., Lithner, J., Palm, T., & Palmberg, B. (2010). Matematikutbildningens mål och undervisningens ändamålsenlighet. NCM, Göteborg: Göteborgs universitet.
Björnström, M. (2012). Värt att veta om dyskalkyli. Stockholm: Natur & Kultur.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet. Att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i
matematik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Boaler, J. (2017). Matematik med dynamiskt mindset – hur du frigör dina elevers potential. Stockholm: Natur & Kultur.
Boesen, J., Helenius, O., Bergqvist, E., Bergqvist, T., Lithner, J., Palm, T., & Palmberg, B. (2014). Developing mathematical competence: From the intended to the enacted curriculum. The Journal of Mathematical Behavior, 33, 72–87.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3:2. 77-101.
Brophy, J. (1983). Research on the self-fulfilling prophecy and teacher expectations.
Journal of Educational Psychology, 76. 236-247.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Creswell, J.W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches. (3., [updated] ed.) Thousand Oaks: SAGE Publications. Dowker, A. (2004). What Works for Children with Mathematical Difficulties? Research
Report No 554. Nottingham: Department of Education and Skills. University of Oxford.
Dowker, A. (2005). Early identification and intervention for students with mathematics difficulties. Journal of Learning Disabilities. 38 (4), 324-332.
34 Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik [Elektronisk
resurs]. (Ny, omarb. uppl.) Karlstad: Fakulteten för hälsa, natur- och
teknikvetenskap, Specialpedagogik, Karlstads universitet.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2016a). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) (s.16-43).
Stockholm: Liber.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2016b). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) (s.256-278). Stockholm: Liber.
Fischbein, S., & Österberg, O. (2004). Mötet med alla barn – ett specialpedagogiskt
perspektiv. Gleerups Utbildning AB.
Fischbein, S. (2009). Barns upplevelser av specialpedagogiska insatser. I L. Bjar & A. Frylmark, (Red.), Barn läser och skriver (s. 41-64). Lund: Studentlitteratur.
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 11:2, 94-115
Glutting, J., Jordan, N.C., Ramineni, C., & Watkins, M.W. (2010). Validating a Number Sense Screening Tool for Use in Kindergarten and First Grade: Prediction of Mathematics Proficiency in Third Grade. School Psychology Review.
39(2), 181-195.
Gustafsson, J.-E., & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska
resultat - en kunskapsöversikt. Skolverkets monografiserie. Stockholm: Liber
Distribution.
Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar.
Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142.
Göransson, K., & Nilholm, C. (2014). Inkluderande undervisning- vad kan man lära sig av
forskningen? FoU skriftserie, nr 3. Forsknings- och utvecklingsrapport om
inkluderande undervisning utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad från: http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18341/Inkluderande.pdf?sequence=2 Hagtvet, B.E. (2009). När riskbarn möter klassrumspraxis. I L. Bjar & A. Frylmark, (Red.),
Barn läser och skriver (s. 169-188). Lund: Studentlitteratur.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J.A.C. (2009). Visible learning: A synthesis of over 800 meta - analyses relating to
achievement. London: Routledge.
Hodgen, J., & Wiliam, D. (2012). Mathematics inside the black box – Bedömning för lärande
i matematikklassrummet. Stockholm: Liber.
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och
35 Ingestad, G. (2009). Lärande - en fråga om delaktighet. I L. Bjar & A. Frylmark, (Red.), Barn
läser och skriver (s. 87-104). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35. Hämtad från: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:245080/FULLTEXT01.pdf Lindberg, V. (2011). Betyg och bedömning i svensk didaktisk forskning 1990-2009. I
Lindström, L., Lindberg, V., & Pettersson, A. (Red.), (2011). Pedagogisk
bedömning. Stockholm: HLS Förlag, 2:a uppl.
Ljungblad, A.-L. (2014). Eleverna har rätt att klara vardagsmatten. Origo. Nr 5. Hämtad från: http://tidningenorigo.se/eleverna-har-ratt-att-klara-vardagsmatten/
Ljungblad, A.-L. (2016). Takt och hållning– en relationell studie om det oberäkneliga i
matematikundervisningen. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2016.
Lundahl, C. (2016). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli-finns det? aktuell forskning om svårigheter att
förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning,
Göteborgs universitet.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos - matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt
perspektiv. Stockholm: Liber.
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman. Hur lärare kan hantera lärandets
komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Magne, O. (2006). Historical aspects on special education in mathematics. Nordic studies in
mathematics education, 11(4), 7-35.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Olteanu, C. (2013). Learning study-modellen som aktivitet i matematikundervisningen. I Nationell konferens i Pedagogiskt arbete 16 - 17 maj, 2013, Falun (s. 1–14). Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-25513.
Partanen, P. (2016). Assessment and remediation for children with special educational needs:
the role of working memory, complex executive function and metacognitive strategy training. (Doktorsavhandling, Department of Psychology, Mid Sweden
University. Östersund.
Peng, A., & Nyroos, M. (2012). "Values in effective mathematics lessons in Sweden: what do they tell us?," The Mathematics Enthusiast, 9(3), 409-429.
36 Pettersson, A. (2010). Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. I
S. Eklund, (Red.), Forskning om undervisning och lärande, (3), (s.6-19). Stockholm: Stiftelsen SAF i samverkan med Lärarförbundet.
Reikerås, E. (2013). Are weak mathematical skills in early age a sign of later difficulties in mathematics? What do we know and what are we seeking? I A.-B. Fuglestad, (Red.), Special Needs Education in Mathematics. New trends, problems and
possibilities. (s. 99-103). Kristiansand: Portalförlag.
Riesbeck, E. (2008). På tal om matematik: Matematiken, vardagen och den matematiska
diskursen. Lund: Studentlitteratur.
Hämtad från: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:17750/FULLTEXT01.pdf
Roos, H. (2013). Special educational needs in mathematics from an inclusive perspective. I A.-B. Fuglestad, (Red.), Special Needs Education in Mathematics. New trends,
problems and possibilities. (s. 86-91). Kristiansand: Portalförlag.
Samuelsson, J., & Lawrot, K . (2009). Didaktik för elever med låsningar i matematik.
Didaktisk tidskrift. 18 (3), 337-353.
Savage, R. (2006). Effective early reading instruction and inclusion: some reflections on mutual dependence. International Journal of Inclusive Education, 10:4–5, 347–361. doi:10.1080/13603110500221495.
SFS. 1842:19, Kongl. Maj:ts nådiga stadga angående folkundervisningen i riket: gifwen
Stockholms slott den 18 juni 1842. Jönköping.
Skollagen. (SFS, 2010:800, 1 kap. 4§). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skollagen. (SFS, 2010:800, 3 kap. 3§). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skollagen. (SFS, 2010:800, 3 kap. 8§). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?: En multimetodstudie av eleven
i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling, Umeå
Universitet, Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap.
Sjöberg, G. (2008). Alla dessa IG – kan dyskalkyli vara förklaringen? Nämnaren, 3, 13-18.
Sjöberg, G., Bergström, M., & Nyberg, C. (2011). Forskningsbaserad matematikundervisning – möjligt i teorin, men går det i praktiken? Nämnaren, 3, 11-16.
Skolverket. (2011a). Skolverkets allmänna råd. Planering och genomförande av
undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011b). Kunskapsbedömning i skolan-praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). PISA 2015 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och
37 Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:
Skolverket.
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Tivenius, O. (2015). Uppsatsens inre liv. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2010). Svensk forskning om bedömning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från: http://www.vr.se/download/18.6e3f84f912af3e345e78000720/2010_02.pdf Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm:
Vetenskapsrådet. Hämtad från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ Vetenskapsrådet. (2015). Delrapport från skolforskningsprojektet: Kartläggning av forskning
om formativ bedömning, klassrumsundervisning och läromedel i matematik. Stockholm: Skolverket.
38
Bilaga 1: Missivbrev
Missivbrev till informanter
Hejsan,
Vi är två lärare som heter Ulla Barkman och Malin Hult som bor i södra Dalarna. Vi utbildar oss till speciallärare med inriktning matematik och läser nu sjätte och sista terminen vid Mälardalens Högskola. Vi är i fasen att skriva vårt examensarbete där vi planerar att undersöka hur det ser ut med arbetet kring matematiksvårigheter på några skolor.
Att vara pedagog är inspirerande och mycket givande. Dagligen utmanas vi att hitta vägar för att möta elevers olika behov. Inom läs- och skriv finns det mycket forskning och verktyg att använda sig av, men inom matematiken saknas denna bredd.
Genom vårt examensarbete önskar vi få fördjupad kunskap om skolors arbete med elever som uppfattats ha särskilda behov i matematik. Vi är därför intresserade av att få intervjua Dig och ta del av Dina erfarenheter av arbetet med elever i matematiksvårigheter.
Intervjun beräknas ta ca 45-60 minuter och vi vill betona att du när som helst har möjlighet att avbryta intervjun och din medverkan i vår studie. I vårt arbete kommer alla namn och platser att avidentifieras så att du kan känna dig trygg i att ingen som läser kan förstå vem som deltagit.
Vi är tacksamma om Du vill dela med dig av dina erfarenheter.
Om Du har några funderingar är Du välkommen att kontakta oss på mail eller telefon.
Vänligen;
Ulla Barkman Malin Hult
xxx@student.mdh.se xxx@student.mdh.se
070-xxx 070-xxx
Vår handledare är Tina Hellblom-Thibblin, Docent i specialpedagogik vid Mälardalens
39
Bilaga 2: Intervjuguide
Intervjuguide
Datum:_____________________
Namn på intervju:________________________
Vi inleder intervjun med en kort presentation av oss själva. Vi påminner om syftet med vår studie och att hen när som helst kan avbryta sin medverkan.
Informantens bakgrund:
• Antal år i yrket?
• Ålder?
• Utbildning? Finns matematik?
• Huvudsaklig arbetsuppgift i dagsläget?
Inledande fråga:
• Berätta lite om hur ditt matematikarbete har sett ut den senaste veckan?
Fördjupande frågor:
• Vad anser du att matematiksvårigheter är?
• Vilka erfarenheter har du av matematiksvårigheter hos elever?
• Vilka svårigheter upplever du som svåra att möta/hantera?
• Vilka tror du är de främsta orsakerna till att en elev hamnar i matematiksvårigheter?
• Vilka ytterligare orsaker kan finnas?
• Hur identifierar du matematiksvårigheter?
• Vilka personer är delaktiga i identifikationsprocessen?
• Finns det en gemensam plan för detta arbete? (på skolan, i kommunen)
• Efter identifikationen, förändras undervisningen för eleven på något sätt?
• Hur?
• Vilka personer är delaktiga i förändringsprocessen kring eleven?
• Vilken roll har specialläraren i problemlösningsprocessen? (problem, förklaringar,
åtgärder)
Avslutande fråga: