Gemensamt för alla informanter i vår studie är att de har lång erfarenhet av undervisning, men när det handlar om matematikämnet skiljer sig kompetensen åt, bland annat beroende på vilken yrkeskategori man tillhör, vilken utbildning man har samt vilken möjlighet till fortbildning det funnits. Lärarna har länge efterfrågat fortbildning i matematik, men har upplevt att de inte tagits på allvar av skolledningen, eller att ekonomin satt stopp. För att gynna en god
kunskapsutveckling hos våra elever krävs kvalificerat god och ämnesadekvat fortbildning för alla lärare runt om i landet.
Det dominerande perspektivet i vår studie är, till vår stora förtret, det kategoriska perspektivet. Enligt resultatet i vår studie dominerar användandet av läromedel undervisningen i matematik i alltför hög grad. Många grundskollärare planerar sin undervisning utifrån läroboken istället för att låta eleverna arbeta mer flexibelt och undersökande. Som speciallärare får vi ofta höra av lärare att elever inte hänger med, att läroboken är för svår och att eleverna måste få arbeta enskilt med speciallärare för att hinna ikapp de övriga klasskamraterna. Vi ser tydligt att grundskollärare här “sätter krokben” på sig själva genom att låta läromedel i alltför hög grad styra
undervisningen Samtidigt ser vi en önskan hos grundskollärare om att kunna arbeta mer matematikutvecklande, vilket kräver betydligt bättre förutsättningar samt tillräcklig tid för
34 kärnuppdraget, det vill säga undervisningen, med allt vad det innebär. Förskollärare i
förskoleklass ser däremot matematikboken som ett bra stöd i undervisningen. De känner sig varken styrda eller stressade över bokens innehåll. Här framkommer tydligt behovet av en utökad samverkan mellan lärare på fältet och vetenskaplig forskning för att få till stånd en positiv
matematikutveckling.
Vårt syfte var att få fördjupad kunskap om några förskollärares, grundskollärares samt
speciallärares upplevelser och erfarenheter i arbetet med att motverka och förhindra att elever i förskoleklass - årskurs 6 hamnar i matematiksvårigheter. Med den kunskap vi nu erhållit ser vi ett behov av ytterligare forskning inom området. Dels behövs, i ett större perspektiv, kunskaper om vad matematiksvårigheter de facto är samt vilka orsaker som ligger bakom. Då behövs mer forskning, både internationell och nationell, som strävar mot tydlighet och enighet inom området. Dels behöver det relationella perspektivet i större utsträckning genomsyra arbetet med elever i matematiksvårigheter bland alla yrkeskategorier. I och med den nya Läsa-skriva-räkna-garantin (SFS 2010:800) som införts finns det också ett värde i att undersöka effekterna av denna garanti, för att se om tidig identifiering och tidiga insatser leder till bättre måluppfyllelse för elever som riskerar att hamna i eller befinner sig i matematiksvårigheter.
35
Referenser
Adler, B. (2005). Vad är Dyskalkyli? En bok om Matematiksvårigheter - Orsaker, Diagnos och Hjälpinsatser. Höllviken: NU-förlaget.
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.
Asami-Johansson, Y. (2019). Japanese Mathematics Teachers’ Professional Knowledge : International case studies based on praxeological analysis. Sammanläggning (Diss., 2019, University of Copenhagen). Hämtad från:
https://www.ind.ku.dk/begivenheder/2019/yukiko-asami-johansson/Thesis_Yukiko.pdf. Bergqvist, E., & Österholm, M. (2014). Språkbrukets roll i matematikundervisningen.
Nämnaren, 2014(1), 27-31.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet: att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Creswell, J.W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches. (3., [updated] ed.) Thousand Oaks: SAGE Publications.
Dumontheil, I., & Klingberg, T. (2011) Brain Activity during a Visuospatial Working Memory Task Predicts Arithmetical Performance 2 Years Later. Cerebral Cortex.
doi: 10.1093/cercor/bhr175
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik (Ny, omarb. uppl.) Karlstad: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Specialpedagogik, Karlstads universitet.
Engström, A. (2017). Elever med mycket låga prestationer i matematik: En pilotstudie av ämnesprovet i årskurs 3 (Forskningsrapport, nr. 2017:22). Karlstad: Karlstad universitet. Fejes, A., & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.)
Stockholm: Liber.
Geary, D.C. (2004). Mathematics and learning disabilities. Journal of learning disabilities, 37(1), 4-15.
Geary, D.C. (2011). Cognitive Predictors of Achievement Growth in Mathematics: A 5-Year Longitudinal Study. Developmental Psychology, 47(6), 1539-1552.
Gersten, R., Jordan, C., & Flojo J. R. (2005). Early Identification and Interventions for Students With Mathematics Difficulties. Journal of learning disabilities, 38(4), 293–304.
36 Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar.
Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142. Tillgänglig: http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7748/6803
Hattie, J., Fisher, D., Frey, N., & Ashing, K. (2017). Framgångsrik undervisning i matematik: en praktisk handbok. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & kultur.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Skolverket.
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning (1 utg.). Stockholm: Natur & Kultur.
Karlsson, I. (2019). Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik. (In Lund Studies in Educational Sciences 6). Lund: Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet.
Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan: Om barns minne och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3.[rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier [Elektronisk version]. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM), Göteborgs universitet.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos – matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Magne, M. (2010). Att lyckas med matematik i grundskola. Lund: Studentlitteratur.
Mazzocco, M., & Myers, G. (2003). Complexities in identifying and defining mathematics learning disability in the primary school-age years. Annals of Dyslexia, 53(1), 218–253. Hämtat från: https://doi.org/10.1007/s11881-003-0011-7
Morin, J. E., & Franks, D. J. (2009). Why do some children have difficulty learning
mathematics? Looking at language for answers. Preventing School Failure, 54(2), 111- 118. Retrieved from http://search.proquest.com/docview/61820874?accountid=12245. Murphy, M., Mazzocco, M., Hanich, L., & Early, M. (2007). Cognitive Characteristics of
Children With Mathematics Learning Disability (MLD) Vary as a Function of the Cutoff Criterion Used to Define MLD. Journal of Learning Disabilities, 40(5), 458–478. Hämtat från: https://doi.org/10.1177/00222194070400050901
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i Sverige, 10(2): 124-138.
37 Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Partanen, P. (2016). Assessment and remediation for children with special educational needs: The role of working memory, complex executive function and metacognitive strategy training. Doctoral thesis, Department of Psychology, No 240). Östersund: Mid Sweden University.
Persson, B. (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber Pettersson, A. (2010). Bedömning av kunskap – för lärande och undervisning i matematik. En
teoretisk bakgrund. Stockholm: Skolverket.
Reikerås, E.K. (2013). Are weak mathematical skills in early age a sign of later difficulties in mathematics? I A, B. Fuglestad (Red.), Special Needs Education in Mathematics. New Trends, Problems and Possibilities. (s. 33-52). Kristianstad: Portal forlag.
Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. (2006). Salamancadekalrationen. Svenska Unescorådets skriftserie. Hämtad från: http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1. SFS. (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs2010-800.
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. (Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete, 7). Umeå: Umeå universitet.
Sjöberg, G., Bergström, M., & Nyberg, C. (2011). Forskningsbaserad matematikundervisning - möjligt i teorin, men går det i praktiken? Nämnaren 3, 11-16.
Skagerlund, K. (2016). Magnitude Processing in Developmental Dyscalculia: A Heterogeneous Learning Disability with Different Cognitive Profiles. Hämtad från:
https://doi.org/10.3384/diss.diva-124669.
Skolverket. (2017a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2017). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016a). PISA 2015, 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Rapport 450. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3725
Skolverket (2018a). PISA 2018, 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Rapport 487. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
38 Skolverket. (2016b). TIMMS 2015. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Rapport 448. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3707.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/.
Östergren, R. (2013). Mathematical Learning Disability: Cognitive Conditions, Development and Predictions. (Doktorsavhandling, Linköping Studies in Arts and Science No 158, Linköping Studies in Behavioural Science No 177, 2013, Lindköpings universitet, Lindköping). Hämtad från: http://liu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:643390/FULLTEXT02.pdf.
39