forskning
Vi anser att IKT är ett bra verktyg till inlärningsprocesser, likt vad respondenterna talar för, i exempelvis studiesyfte, information och kommunikation. Vi tycker det är viktigt att de som har grundläggande kunskaper i den pedagogiska verksamheten förmedlar detta vidare till övriga kollegor så att kunskapen sprids vidare. Utefter våra intervjuer har vi förståelse för att kunskaperna är bristande på grund av uteblivna utbildningar och att ämnet IKT är relativt nytt för verksamheten, därför är det viktigt att kunskapen sprids genom de som innehar kunskap. I och med att Skolverket (2017) vill att
digitaliseringen ska ske så snabbt som möjligt upplever vi det som orimligt i dagsläget eftersom flertalet fritidslärare saknar grundläggande utbildning, utefter vad vi tagit del av i denna studie. Problematiken kring barngruppernas storlek är även något i vårt anseende som synliggjorts och delar man upp grupperna i halvgrupper blir den övriga verksamheten lidande. Utefter undersökningen anser vi att samtliga pedagoger i de pedagogiska verksamheterna bör införskaffa sig grundläggande kunskaper, då kan alla ta vid i användandet så att det inte står och faller på en person i verksamheten. IKT användningen går framåt och ses som positivt men ämnet är fortfarande i startgroparna. Mer grundläggande utbildning behövs utifrån vad som delgivits i denna studie och att ämnet därför oftast uteblir då kunskaperna inte är tillräckliga hos pedagogerna för att nyttja det i undervisningen.
Utifrån ovan upplever vi att fritidshemmet allt som oftast sätts åt sidan då skolan prioriteras i första hand, gällande IKT och därför försvåras integreringen in i
fritidshemmet, i vårt anseende. Den känslan vi får att skolledningen bör ge fritidslärarna grundläggande utbildning samt skapa förutsättningar för fritidslärarna i verksamheten eftersom att digitaliseringen ska in i läroplanen 2018. Vi anser, likt sju av nio
pedagoger, att fritidshemmet kan med hjälp av Skolverkets (2017) förklaring av IKT som läroprocess få ett lyft och prioriteras mer i jämförelse med den nutida
fritidsverksamheten.
Utifrån studien vore det intressant att undersöka vidare hur fritidslärare som arbetar i svagare socioekonomiska områden ser på förutsättningarna att arbeta med IKT. En annan viktig fråga är hur huvudmän och rektorer ser på arbetet för att ge fritidslärarna
24
förutsättningarna till att fortbilda sig. I dag påtalar många fritidslärare att ledningen lyser med sin frånvaro vad gäller påtryckningar i hur arbetet med IKT ser ut på
fritidshemmet. Majoriteten av de som arbetar ute i verksamheten känner inget stöd från ledningen vad gäller direktiv och de känner sig allt för bortglömda, något som går att forska vidare på är varför fritidslärarna uppfattar att det är så.
25
Referenslista
Bindu, C. N. (2017). Attitude towards, and Awareness of Using ICT in Classrooms: A Case of Expatriate Indian Teachers in UAE. Journal Of Education And Practice, 8(1), 10–17. Hämtad 2018-04-16 från:
http://www.eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1131567
Çetin, N. I. (2016). Effects of a Teacher Professional Development Program on Science Teachers' Views about Using Computers in Teaching and Learning. International Journal Of Environmental And Science Education, 11(15), 8026-8039. Hämtad 2018-04-17 från:
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1118317.pdf
Dunkels, E. (2012). Vad gör unga på nätet?. (2., [uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerups.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2018-04-17 från:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Hansen, M. (1999): Yrkeskulturer i möte. Läraren, fritidspedagogen och samverkan. Göteborg, Acta Universitatis Gothenburgensis.
Hippinen, A. (2011). Yrkessroll i förändring. I. A.S, Pihlgren (red.), Fritidshemmet:
fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. (s 29-47). (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Ihrskog, M. (2006): Kompisar och Kamrater. Barns och ungas villkor för
relationsskapande i vardagen. Göteborg: Intellecta Docusys.
Klerfeldt, A. (1999): Fritidshem och skola. Olika miljöer för lärande. I: Carlgren, I. (red.) (2000): Skolan möter förskolan och fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur.
26
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Kärrby, G. (red.) (2000): Skolan möter förskolan och fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning:
[grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Pihlgren, A.S. (red.) (2011). Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet
och i skolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Pihlgren, Ann S. (2017). Fritidshemmets mål och resultat: att planera och utvärdera. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Rönnberg, M. (2008). "Pedagogiska" babymedier, "underhållande" blöjbarnstv: eller helst ingetdera?. I M. Rönnberg (Red.), Blöjbarnstv: Om hur barn under 3 år upplever tv och
leker med fjärrtroll. (ss. 9-42, 1 uppl.). Uppsala: Elanders.
Salleh, S.M. & Laxman, K. Educ Inf Technol (2014) 19: 747. Hämtad 2018-04-27 från:
https://doi-org.webproxy.student.hig.se/10.1007/s10639-013-9251-2
Saxena, A. (2017). Issues and Impediments Faced by Canadian Teachers While Integrating ICT in Pedagogical Practice. Turkish Online Journal Of Educational
Technology - TOJET, 16(2), 58-70. Hämtad 2018-05-08 från:
http://www.eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1137791 Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer: Fritidshem. Stockholm: Fritzes. Sverige. Skolverket (2014). Fritidshem. Stockholm: Skolverket.
Statens Medieråd (2015a). Småungar och medier 2015. Fakta om små barns
användning och upplevelser av medier. Hämtad från Statens medieråd:
27
Statens Medieråd (2015b). Unga och medier 2015. Fakta om barns och ungas
användning
och upplevelser av medier. Hämtad från Statens medieråd:
http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Ungar--medier-2015/
Ursberg, M. (1996): Det möjliga mötet. En studie av fritidspedagogers förhållningssätt
i samspel med barngrupper inom skolbarnsomsorgen. Doktorsavhandling. Lunds
Bilaga1- Medgivandeblankett
MedgivandeblankettHej!
Vi är tre stycken studenter som skriver vårt examensarbete om hur fritidslärarna uppfattar förutsättningarna för att arbete med IKT i fritidshem. Vi har valt att intervjua tre fritidslärare var på tre olika skolor. I vårt arbete har vi tagit hänsyn till
vetenskapsrådets forskningsprinciper, det vill säga du deltar frivilligt och kan när som helst välja att avbryta intervjun. Vi har gemensamt beslutat att spela in det som sägs för att kunna transkribera intervjuerna, för att lättare kunna hantera materialet tillsammans. Du och fritidshemmet är helt anonyma och kommer i arbetet få ett fiktivt namn.
Materialet vi samlar in används enbart för oss själva.
Daniel Bäck – ofk15dbk@student.hig.se
Patric Wallström-Jonsson – ofk13pjn@student.hig.se Stefan Wistbacka – Nit12swa@student.hig.se
Har du frågor efter intervjun eller vill komma i kontakt med den du blivit intervjuad av, skicka då ett mail.
Jag ger mitt medgivande till att delta i intervjun.
Datum
____________________
Underskrift