Det har varit ett mycket intressant arbete att ta reda på specialpedagogers och speciallärares erfarenheter om hur skolor kartlägger elever som inte når kunskapskraven. Vi har kommit fram till att tillvägagångssätten har varit olika mellan informanternas skolor. Det har både funnits egna eller färdiga dokument från skolverket för att kartlägga elever som behöver stöd. Det har även funnits olika vägar för informationen att transportera sig till specialpedagog i elevhälsoteamet om att elever behöver hjälpinsatser. Oftast har det varit lärarna närmast eleven i ämnen eller mentor som har beskrivit sin oro för specialpedagogen som sedan tar med sig det till elevhälsoteamet. Vidare kom vi fram till att många skolor screenade och testade sina elever regelbundet vilket gav
specialpedagogen en bild av vilka elever som behövde speciella insatser och behövdes det så
kompletterades testerna med observation av elev och klass. Det visade sig att stödet som eleven fick varierade. Vissa skolor använde dubbla lärare i klassrummet då deras övertygelse var att inkludering var viktig och att eleverna som Vygotskij menar, lär sig av varandra i ett socialt sammanhang. I klassrummet kunde det finnas specialpedagog som personlighjälp eller tekniska hjälpmedel som datorer och Ipads med olika hjälpande program som rättstavning eller uppläsningstjänst. Det kom fram att det förekom verksamhet utanför klassrummet för elever med särskilda behov både i mindre grupper och enskild undervisning fanns. Vi fick även kännedom om att specialpedagogerna och speciallärarna hade handledande funktioner på skolorna för att stötta lärarna i deras arbete att ge eleverna stöd för att nå lägsta kunskapskraven.
Efter analys av allt material och färdigställandet av vår uppsats kom vi fram till att det vore intressant om någon ville forska vidare i hur ett förebyggande arbete för elever i behov av särskilt stöd kunde se ut.
39 Det som utkristalliseras i detta arbete och som vore intressant att forska vidare i: går det att arbeta förebyggande med hanteringen av elever som inte når kunskapskraven?
40
Referenslista
Ahlberg, A. (1999). På spaning efter en skola för alla. Rapport nr 1999:08. Institutionen för
pedagogik och didaktik.
Asp-Onsjö, P (2008) Åtgärdsprogram i praktiken. Lund. Studentlitteratur.
Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan: resurser, organisering och praktik. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007. Stockholm.
Bevan-Brown, J. (2006). Teaching Maori Children with Special Education Needs: Getting Rid of the Too Hard Basket. Kairaranga, 7, 14-23.
Bjørndal, C. (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av
specialpedagogers handledningssamtal. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2005. Karlstad.
Carlstrom, M (2007). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. Lund. Studentlitteratur. Deng, M., & Holdsworth, J. C. (2007). From Unconscious to Conscious Inclusion: Meeting Special
Education Needs in West China. Disability & Society, 22(5), 507-522.
Dhuey, E., & Lipscomb, S. (2010). Disabled or young? Relative age and special education diagnoses in schools. Economics of Education Review, 29(5), 857-872.
Downe-Wamboldt, B. (1992) Content analysis: method, applications and issues. Health Care for Women International 13, 313–321.
Einarsson, C & Hammar, E (2002) Gruppobservationer Teori och praktik, Lund: Studentlitteratur. Emanuelsson, I., & Persson, B. (2002). Differentiering, specialpedagogik och likvärdighet: En
longitudniell studie av skolkarriärer bland elever i svårigheter. Pedagogisk forskning i Sverige,
7(3), 183.
Eriksson-Gustavsson, A-L, Göransson, K, & Nilholm, C (2012). Specialpedagogisk verksamhet i
grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Florian, L. (2008). Special or Inclusive Education: Future Trends. British Journal Of Special
Education, 35(4), 202-208.
Gadler, U. (2011). En skola för alla - gäller det alla?: statliga styrdokuments betydelse i skolans
verksamhet. Diss. Växjö : Linnéuniversitetet , 2011. Växjö, Kalmar.
Gerrbo, I. (2012) Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Göteborgs universitet. Ale Tryckteam, Bohus 2012.
Granheim, UH & Lundman, B (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, Umeå.
Gustavsson, B (2010) Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen, Lund: Studentlitteratur. Gustafsson, L (2009) Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund. Studentlitteratur.
41 Hamilton-Jones, B., & Vail, C. O. (2013). Preparing Special Educators for Collaboration in the
Classroom: Pre-Service Teachers' Beliefs and Perspectives. International Journal of Special
Education, 28(1), 56-68.
Hausstatter, R. S., & Takala, M. (2008). The Core of Special Teacher Education: A Comparison of Finland and Norway. European Journal Of Special Needs Education, 23(2), 121-134.
Hibel, J., Farkas, G., & Morgan, P. L. (2010). Who Is Placed into Special Education?. Sociology Of
Education, 83(4), 312-332.
Holsti, O. (1969). Content Analysis for the Social Sciences and Humanities. Reading, MA: Addison-Wesley.
Höög, J (2014) Elevhälsan i skolan- teman med variationer, Stockholm: Skolverket.
Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för elever i
behov av särskilt stöd. (Doktorsavhandling). Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.
Karlsson, Y. (2008). Att inte vilja vara problem: social organisering och utvärdering av elever i en
särskild undervisningsgrupp. Linköping: Linköpings universitet.
Keslair, F., Maurin, E., & McNally, S. (2012). Every Child Matters? An Evaluation of ''Special Educational Needs'' Programmes in England. Economics Of Education Review, 31(6), 932-948. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014).Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lindqvist, G., Nilholm, C., Almqvist, L., & Wetso, G. M. (2011). Different agendas? The views of different occupational groups on special needs education. European Journal of Special Needs
Education, 26(2), 143-157.
Lindqvist, G (2013). Who should do What to Whom? Occupational Groups´ Views on
Special Need, Jönköping:
Lundman, B. & Hällgren-Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I: Graneskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvården (sid. 159- 172). Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011).
Mattson, E. H. (2001). Inclusive strategies and bureaucratic organisations in integrated and segregated school systems. Scandinavian Journal of Disability Research, 3(1), 38-55. McCoy, S., Banks, J., & Shevlin, M. (2012). School Matters: How Context Influences the
Identification of Different Types of Special Educational Needs. Irish Educational Studies, 31(2), 119-138.
McGee, A. (2011). Skills, Standards, and Disabilities: How Youth with Learning Disabilities Fare in High School and beyond.Economics Of Education Review, 30(1), 109-129.
42 Mitchell, D. (2014). What really works in special and inclusive education: Using evidence-based
teaching strategies. Routledge.
Moen, T. (2008). Inclusive Educational Practice: Results of an Empirical Study. Scandinavian
Journal Of Educational Research,52(1), 59-75.
Meynert, M. J. (2014). Inclusive education and perceptions of learning facilitators of children with special needs in a school in sweden. international journal of special education, 29(2), 1.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad vet vi?
Forskning i fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Persson, B (2007) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm. Lieber. Runström Nilsson, Petra (2011). Pedagogisk kartläggning - Att utreda och dokumentera
elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Sadioglu, O., Bilgin, A., Batu, S., & Oksal, A. (2013). Problems, Expectations, and Suggestions of Elementary Teachers Regarding Inclusion. Educational Sciences: Theory and Practice, 13(3), 1760-1765.
Salamancadeklarationen och Salamanca + 5 (2001). Svenska Unescorådets skriftserie, nr 1/2001.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sazak-Pinar, E., & Guner-Yildiz, N. (2013). Investigating Teachers' Approval and
Disapproval Behaviors Towards Academic and Social Behaviors of Students with and without Special Needs. Educational Sciences: Theory And Practice, 13(1), 551-556.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2014). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD (2014:09). Stockholm:
Sverige. Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Squires, G., Humphrey, N., Barlow, A., & Wigelsworth, M. (2012). The Identification of Special Educational Needs and the Month of Birth: Differential Effects of Category of Need and Level of Assessment. European Journal Of Special Needs Education, 27(4), 469-481.
Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB
Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma
Takala, M., Pirttimaa, R., & Tormanen, M. (2009). Inclusive Special Education: The Role of Special Education Teachers in Finland.British Journal Of Special Education, 36(3), 162-173.
43 Takala, M., & Ahl, A. (2014). Special Education in Swedish and Finnish Schools: Seeing the Forest
or the Trees?. British Journal Of Special Education, 41(1), 59-81.
Thornberg, R. (2006). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Woodcock, S. (2013). Trainee Teachers' Attitudes towards Students with Specific Learning Disabilities. Australian Journal Of Teacher Education, 38(8).
Worrell, J. L., & Taber, M. (2009). Special Education Practices in China and the United States: What Is to Come Next?. International Journal of Special Education, 24(3), 132-142. internetadresser
44
Bilaga 1 – missivbrevet
Mälardalens högskola, Västerås
Institutionen för utbildning kultur och kommunikation Till Dig som är specialpedagog/speciallärare
– förfrågan om medverkan i en undersökning
Vi är tre studenter som läser sista året på specialpedagogprogrammet i Västerås. Vi ska nu skriva vårt examensarbete, som innebär att vi gör en studie utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Arbetet görs under handledning. Vi som utför studien är Carina arbetar vid en F – 5 skola på en specialpedagogtjänst, Lena arbetar som lärare i hem- och konsumentkunskap på en skola med år 6 - 9 samt Patrik arbetar på en skola med år 4-9 som specialpedagog.
Syftet med denna studie är att undersöka speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av hur elever kartläggs samt vilka insatser de anser att kartläggningen leder till. Denna studie kommer att resultera i ett examensarbete i specialpedagogprogrammet.
Vi önskar därför att få dig som informant. Vi planerar att intervjua sammanlagt 24
specialpedagoger/speciallärare. Detta kan komma att ske på olika vis, antingen via fysisk träff eller med hjälp av telefon eller Skype. Vi som genomför undersökningen bor med geografisk spridning i landet, urvalet är slumpmässigt i våra närliggande kommuner. Ingen blir alltså tillfrågad av något annat skäl än att man hör till en skola och därmed antas ha erfarenheter och kunskaper att dela med sig av.
Vi beräknar att intervjun tar ungefär ca 40 minuter, och för att inte missa någon information
kommer den att spelas in. Om Du inte vill svara på någon fråga eller avbryta intervjun, är Du i Din fulla rätt att göra så utan att motivera varför. Några namn eller andra data som kan identifiera personer ska inte registreras, och resultatet kommer att presenteras så att ingen kan bli igenkänd. Det är förstås frivilligt att delta. Någon av oss kommer att ringa om ett par dagar för att höra om Du vill bli en av våra informanter. Då berättar vi gärna mera om studien.
Om Du är intresserad, skickar vi gärna ett ex. till Dig när det är klart, eller ett mejl med länk till den elektroniska publiceringen.
Västerås 2015 -02-06
Carina Kaneryd Patrik Unné Lena Wester Åkesson
Tel: 076-610 7380 Tel: 0739-800368 Tel: 070-547 37 15
Handledare: Anne Lillvist, tel Mail: anne.lillvist@mdh.se
45
Bilaga 2 – intervjufrågor
Intervjufrågor
1. Kan du berätta om din utbildning?
2. Kan du berätta hur Du typiskt får reda på att en elev riskerar att inte nå lägsta kunskapskrav. 3. Kan du beskriva hur utredningsförfarandet går till för att ta reda på vilket stöd som elev X
behöver för att nå minst kunskapskraven för betyg E.
4. Kan du berätta om vilka olika yrkesgrupper som brukar ingå i kartläggningen? 5. Berätta hur ni valt att dokumentera kartläggningen?
6. Kan du beskriva vilka olika sorters stöd som finns på skolan för de elever som inte når kunskapskraven?
7. I somras kom nya regler kring extra anpassningar och särskilt stöd och hur man kan skilja mellan dessa, kan du berätta om dina erfarenheter om detta nya regelverk, har det tex påverkat den pedagogiska diskussionen något.
8. Hur skiljer ni på extra anpassningar och särskilt stöd – vilken form av stöd faller inom vilken kategori?