Många av respondenterna pekade på att missbruk är ett samhälleligt problem. En starkare samverkan mellan anhörigföreningen och samhällets olika instanser var också något som
föräldrarna menade behövdes, då kommunen och landstinget många gånger kunde uppfattas som svårtillgängliga. Att de myndigheter som ska sörja för barnens behandling brister i tillgänglighet är något som tidigare studier visar (Ness, Borg, Semb & Topor, 2016; Richert, Johnson & Svensson, 2018). Majoriteten av respondenterna hade vid enstaka tillfällen blivit erbjudna direkt anhörigstöd av kommun och landsting. Två av respondenterna hade deltagit i samtalsstöd men de övriga hade varit mer delaktiga i anhörigföreningen. Ur ett samhällsperspektiv kan det diskuteras att en anhörigförening spelar en så viktig roll för målgruppen och på så sätt även kan ses som en viktig del inom anhörigvården. Som en följd av studiens resultat väcks frågan om det är det legitimt att en ideell förening driver insatser som kommunen är skyldig att erbjuda sina
medborgare enligt 5 kap. 10 § SoL. Samtidigt har anhöriga individuella behov vilket ställer ett krav på att det stöd som ska erbjudas är individuellt anpassat. På så sätt kan alla samhällets olika hjälporgan ses som betydelsefulla och viktiga då de kompletterar varandra. Snarare kanske det är frågan om samverkan mellan de olika hjälporgan samt de anhörigas medverkan i deras
31
Referenslista
Adejoh, S. O., Temilola, O. M., & Adejuwon, F. F. (2018). Rehabilitation of drug abusers: The roles of perceptions, relationships and family supports. Social Work in Public Health, 33(5), 289–298
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne., & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 37–56). Malmö: Liber AB.
Alexanderson, K., & Näsman, E. (2017). Barns upplevelser när föräldrars missbruk upphört: “Alltså det är svårt att må bra igen.” Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 34(5), 400–414
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: En introduktion i vetenskapsteori (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Billinger, K., & Hübner, L. (2009). Inledning. I K. Billinger., & L. Hübner (Red.), Alkohol och
droger: Samhällsvetenskapliga perspektiv (1. uppl., s. 9–21). Malmö: Gleerup.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, Övers. 2. uppl.). Malmö: Liber AB.
Butler, R., & Bauld, L. (2005). The parents' experience: Coping with drug use in the family.
Drugs: Education, Prevention and Policy, 12(1), 35-45
Copello, A., & Orford, J. (2002). Addiction and the family: Is it time for services to take notice of the evidence? Addiction, 97(11), 1361-1363
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne., & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 37–56). Malmö: Liber AB.
Forsberg, G., & Wallmark, J. (2002). Teoretiska grunder. I. G. Forsberg., & J. Wallmark (Red.), Nätverksboken: om mötets möjligheter (2. uppl., s. 27–50). Malmö: Liber AB.
Gitterman, A., & Germain, C. B. (2008) The Life Model of Social Work Practice: Advances in
Theory & Practice. [Elektronisk resurs] (3. ed.). New York: Columbia University Press.
Hämtad från: https://www.perlego.com/book/775328/the-life-model-of-social-work- practice-pdf?tab=book
Gümüscü, A., Nygren, L., & Khoo, E. (2015). Bringing the Family Back in: On
Role Assignment and Clientification in the Swedish Social Services. Social Sciences, 4(1), 117–133
Healy, K. (2014). Social work theories in context: Creating frameworks for practice (2nd ed.). Palgrave Macmillan.
Jackson, D., & Mannix, J. (2003). Then suddenly he went right off the rails: Mothers' stories of adolescent cannabis use. Contemporary Nurse, 14(2), 169–179
32 Jackson, D., Usher, K., & O'Brien, L. (2007). Fractured families: Parental perspectives of the
effects of adolescent drug abuse on family life. Contemporary Nurse, 23(2), 321–330
Johnson, B., Richert, T., & Svensson, B. (2018). Parents as victims of property crime committed by their adult children with drug problems: Results from a self-report study. International
Review of Victimology, 24(3), 329–346
Karlsson, M. (2006). Självhjälpsgrupper: Teori och praktik (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (S. E. Torhell, Övers. 3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Hämtad från
Riksdagens hemsida: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Lag om vård av missbrukare i vissa fall (SFS 1988:870). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 1988870-om-vard-av-missbrukare-i-vissa-fall_sfs-1988-870
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (B. Kärnekull & E. Kärnekull, Övers. 1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Lindgren. (2014a). Kodning. I M. Hjerm., S. Lindgren., & M. Nilsson (Red.), Introduktion till
samhällsvetenskaplig analys (2. uppl., s. 45–62). Malmö: Gleerups utbildning AB.
Lindgren. (2014b). Summering. I M. Hjerm., S. Lindgren., & M. Nilsson (Red.), Introduktion
till samhällsvetenskaplig analys (2. uppl., s. 73–86). Malmö: Gleerups utbildning AB.
Lindgren. (2014c). Tematisering. I M. Hjerm., S. Lindgren., & M. Nilsson (Red.), Introduktion
till samhällsvetenskaplig analys (2. uppl., s. 63–72). Malmö: Gleerups utbildning AB.
Martikainen, P., Korhonen, K., Moustgaard, H., Aaltonen, M. & Remes, H. (2018). Substance abuse in parents and subsequent risk of offspring psyciatric morbidity in late adolescense and early adulthood: A longitudinal analysis of siblings and their parents. Social science &
Medicine. 217(1), p.106–111
Ness, O., Borg, M., Semb, R., & Topor, A. (2016). “Negotiating partnerships:” parents’ experiences of collaboration in community mental health and substance use services”.
Advances in Dual Diagnosis, 9(4), 130–138
Nilsson. (2014). Att samla in kvalitativa data - halvstrukturerade intervjuer. I M. Hjerm., S. Lindgren., & M. Nilsson (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2. uppl., s. 149–161). Malmö: Gleerups utbildning AB.
Orford, J., Velleman, R., Natera, G., Templeton, L., & Copello, A. (2013). Addiction in the family is a major but neglected contributor to the global burden of adult ill-health. Social
33 Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (B. Nilsson, Övers. 3. Uppl.).
Stockholm: Natur och Kultur.
Richert, T., Johnson, B., & Svensson, B. (2018). Being a Parent to an Adult Child With Drug Problems: Negative Impacts on Life Situation, Health, and Emotions. Journal of Family
Issues, 39(8), 2311-2335
Socialstyrelsen. (2016). Stöd till anhöriga: Vägledning till kommunerna för tillämpning av kap:
10 Socialtjänstlagen (2016-7-13). Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-7-3.pdf
Socialstyrelsen. (2019a). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende - Stöd
för styrning och ledning (2019-1-16). Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/2019-1-16.pdf
Socialstyrelsen. (2019b). Statistik om insatser till vuxna personer med missbruk och beroende
2018 (2019-5-19). Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2019-5-19.pdf
Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Sundin, E., Landberg, J. & Ramstedt, M. (2018). Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika
och tobak – en studie med fokus på beroende och problem från andras konsumtion (Rapport
174). Hämtad från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) hemsida: https://www.can.se/contentassets/bc4adf5757f54e228d4a9fe6ffc2741e/negativa-
konsekvenser-av-alkohol-narkotika-och-tobak.pdf
Tedgård, E., Råstam, M., & Wirtberg, I. (2018). An upbringing with substance-abusing parents: Experiences of parentification and dysfunctional communication. Nordic Studies on Alcohol
and Drugs. 36(3), 223–247
The United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC). (2019). Global overview of drug
demand and supply (2). Hämtad från:
https://wdr.unodc.org/wdr2019/prelaunch/WDR19_Booklet_2_DRUG_DEMAND.pdf
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ulaş, E., & Ekşi, H. (2019). Inclusion of Family Therapy in Rehabilitation Program of Substance Abuse and Its Efficacious Implementation. The Family Journal. 27(4), 443–451
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer – inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wangensteen, T., Bramness, J. G., & Halsa, A. (2018). Growing up with parental substance use disorder: The struggle with complex emotions, regulation of contact, and lack of
34 Wiig, E., Halsa, A., & Haugland, B. (2017). Social support available for substance-dependent mothers from families with parental substance abuse. Child & Family Social Work. 22(3), 1246–1254
Örebro universitet. (2019). Uppsatsguide för examensarbete på kandidat- och magisternivå i
socialt arbete. Örebro: Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt
arbete
Bilaga 1 - Informations- och samtyckesblankett
Information om deltagande i examensarbete
Som en del i vår socionomexamen ingår att genomföra ett självständigt examensarbete. Det preliminära syftet med vårt arbete är att belysa föräldrar vars barn missbrukar alkohol och/eller narkotikaklassade substanser och deras upplevelser av anhörigstöd. Vidare syftar studien till att skapa förståelse för vilken påverkan anhörigstöd har för målgruppens livssituation.
I examensarbetet genomförs intervjuer med föräldrar om deras upplevelse av anhörigstöd inom missbruksområdet. Intervjuerna spelas in audio med utrustning som tillhandahålls av Örebro universitet och transkriberas. Inspelningarna och transkriptionerna bevaras till dess att det självständiga studentarbetet har bedömts som godkänt av examinator, varefter de raderas. Det är frivilligt att delta i studien och deltagandet påverkar inte din medverkan i din nuvarande aktuella verksamhet. Dina personuppgifter kommer behandlas med ditt samtycke i enlighet med europeiska dataskyddsförordningen (GDPR). Det rör uppgifter om namn, e-post, telefonnummer samt de ljudinspelningar som görs av intervjuerna.
Examensarbetet redovisas i form av en uppsats som presenteras skriftligt och muntligt vid ett examenstillfälle på Örebro universitet. Efter uppsatsens godkännande kan den komma att göras tillgänglig för allmänheten genom att publiceras i databasen DIVA. Fram till dess att arbetet har examinerats och godkänts har du rätt att dra tillbaka ditt samtycke och uppgifterna får då inte bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund. Alla personuppgifter som samlas in kommer att hanteras med konfidentialitet. Namn på personer kommer att ersättas med pseudonymer.
Du har rätt att ta del av det som registrerats om dig och ha synpunkter på behandlingen av de uppgifter som samlats in. För information om studentarbetets utformning ber vi dig kontakta vår handledare. Frågor om hur Örebro universitet behandlar personuppgifter kan ställas till
lärosätets dataskyddsombud på dataskyddsombud@oru.se. Klagomål som inte kan lösas av Örebro universitet lämnas till Datainspektionen.
Kontaktuppgifter
Viktor Engström Filip Lifvergren Ann-Britt Sand
viktor-136@hotmail.com filip@lifvergren.eu annbrittsand2@gmail.com 0737-630 772 0706-129 744