Avslutande reflektion

De låga trösklarna och den höga takhöjden blir i min uppsats en metafor för den kyrka som i tidigare forskning efterfrågades av Sveriges högskole- och universi-tetsstudenter. Denna bild har till viss del bekräftats även i min studie. Till Univer-sitetkyrkan ska alla vara välkomna, oavsett tro, kön, sexualitet, etnicitet eller för-kunskaper. I min studie har föreställningarna om vad Universitetskyrkan i grund och botten borde vara således visat sig vara relativt enhetliga. I materialet har både Universitetskyrkan själv, de studenter som söker sig dit och dess kritiker poängterat vikten av en kyrka där alla ska känna sig inkluderade. Ingenstans i materialet uppmanas Universitetskyrkan att vända sig inåt och endast värna om ”de egna”. Samtidigt har min studie visat hur begreppet ”inkludering” kan tolkas på olika sätt. Kan företrädare för ett religiöst samfund utge sig för att vara till för alla studenter, och vill ens alla studenter bli inkluderade i den kyrkliga gemen-skapen?

I min studie har syftet aldrig varit att verka normerande och föreskriva hur Uni-versitetskyrkan borde synliggöra sin verksamhet ligger inte i mitt intresse. Däre-mot urskönjs i mitt material en viss diskrepans mellan den målgrupp Universitets-kyrkan utger sig för att nå, det vill säga samtliga studenter, och den grupp i hu-vudsak uttalat kristna studenter som får komma till tals när det rapporteras från Universitetskyrkans aktiviteter i studenttidningarna. I förlängningen innebär denna diskrepans en risk för att den bild av Universitetskyrkan som representeras i studenttidningar motarbetar Universitetskyrkans egna intentioner att vara till för alla. Min studie visar således på svårigheterna i att på samma gång vara en uttalat kristen gemenskap och en del av det allmänna studiesociala nätvärket. Oklarheten i vilken som är Universitetskyrkans primära roll och funktion öppnar således upp för kritik och ett ifrågasättande av Universitetskyrkans legitimitet.

Då min studie främst har rört sig på en meso- och makronivå i och med att kyr-kans organisation och roll i samhället har diskuterats finns ett värde i att komplet-tera den bild som här har målats upp med en analys även på mikronivå. Jag har tidigare nämnt att materialets fokus på individers anledningar till att söka sig till Universitetskyrkan av utrymmesskäl till viss del har fått prioriterats bort. I en mer omfattande studie hade en analys på mikronivå bidragit till att öka förståelsen för varför studenter söker sig, eller väljer att inte söka sig, till Universitetskyrkan. Universitetskyrkan är således en organisation som med fördel kan studeras både ur ett individ-, organisations- och samhällsperspektiv.

34

Sammanfattning

Svenska universitet idag är statliga myndigheter helt utan konfessionella bind-ningar. Utvecklingen av ett icke-konfessionellt universitet har skett parallellt med en mer generell sekularisering av i stort sett samtliga betydelsefulla samhällsin-stitutioner. Trots sekularismens starka fäste i universitetsfären tillåts Universitets-kyrkan verka vid samtliga högre lärosäten i Sverige. UniversitetsUniversitets-kyrkans synlighet är dock inte helt okontroversiell och väcker frågor om kyrkans roll och funktion i samhället i stort.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur Universitetskyrkans verksamhet presenteras i studenttidningar. Målet med studien var att uppnå en fördjupad för-ståelse av hur Universitetskyrkan verksamhet presenteras för studenter samt vil-ken roll kyrkan idag har vid svenska universitet och högskolor. Den kvalitativa studien har utförts i enlighet med metoden empiristyrd tematisk analys. Resultaten har därefter belysts av Mark Chaves teori om intern sekularisering samt ett teore-tiskt ramverk för att förstå kyrkans roll som alternativ välfärdsutövare i Sverige idag, utvecklad av Anders Bäckström. Syftet med valet av teori och metod har varit att låta empirin leda vägen och sedan belysa variationen i mitt material med en mångfald av teorier.

Studien visar på att det är en motsägelsefull och komplex bild av Universitetskyr-kan som representeras i studenttidningar. Å ena sidan utger sig UniversitetskyrUniversitetskyr-kan för att vara en inkluderande aktör bland andra aktörer i det studiesociala nätverket. Å andra sidan beskylls Universitetskyrkan för att försvara den historiska kristna hegemonin vid universitetet och således exkludera studenter som tillhör andra trosinriktningar eller livsåskådningar. På en samhällsnivå visar materialet således på att Universitetskyrkans intentioner inte alltid överensstämmer med den bild av kyrkans roll och funktion i samhället som uttrycks i flera av de granskade artik-larna. I enlighet med det teoretiska ramverk som utvecklats av Anders Bäckström visar studien att de svårigheter Universitetskyrkan brottas med på många sätt lik-nar Svenska kyrkans svårighet att finna sin roll i samhället efter separationen mel-lan kyrka och stat år 2000.

På en organisationsnivå visar studien att en ytlig granskning av de aktiviteter kyr-kan erbjuder studenter inte kyr-kan fastslå huruvida Universitetskyrkyr-kans inre organi-sation kan ses som sekulariserad eftersom kyrkans egna intentioner med sin verk-samhet måste has i åtanke vid en sådan analys. Däremot visar studien att den eventuella sekulariseringen av kyrkans inre organisation inte nödvändigtvis upp-levs som negativt bland studenter, och att kyrkan har potential att bli en slags hybrisinstitution med syfte att överbrygga gapet mellan den religiösa och sekulära sfären vid svenska högskolor och universitet.

35

Referenser

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Axner, M. (2013). Public Religions in Swedish Media : A Study of Religious Actors on Three Newspaper Debate Pages 2001-2011. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Berger, P L. (1969). The Sacred Canopy. Garden City, N.Y.: Anchor Books.

Bromander, J. (2011). Svenska kyrkans medlemmar. Stockholm: Verbum. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber.

Bäckström, A. (1993). ”To Change by Education. On Stability and Development in Theological University Students”, Scandinavian Journal of Educational Research, vol. 37, no. 3: 191-203.

Bäckström, A, Edgardh, N. & Pettersson, P. (2004). Religiös förändring i norra Europa: en studie av Sverige. "Från statskyrka till fri folkkyrka": slutrapport. Uppsala: Diakonivetenskapliga institutet.

Bäckström, A. (2014a). ”Välfärdsinsatser på religiös grund: förväntningar och problem - En teore-tisk inledning”. I Bäckström, Anders (red.). Välfärdsinsatser på religiös grund: förvänt-ningar och problem. Skellefteå: Artos & Norma.

Bäckström, A. (2014b). ”Svenska kyrkan som tillitsmakare och religiöst problem i välfärden”. I Bäckström, Anders (red.). Välfärdsinsatser på religiös grund: förväntningar och problem. Skellefteå: Artos & Norma.

Casanova, J. (1994). Public Religions in the Modern World. Chicago: University of Chicago Press. Chaves, M. (1993). “Intraorganizational power and internal secularization in protestant

denomina-tions”. The American Journal of Sociology, vol. 99, no. 1 – 48.

Chaves, M. (1994). “Secularization as Declining Religious Authority”. Social Forces, vol. 72, no.3: 749-774.

Cöster, A. (2013, september 20). ”Att vara kyrka på internet – Svenska kyrkan i sociala medier”. Svensk kyrkotidning. URL: http://svenskkyrkotidning.se/artikel/att-vara-kyrka-pa-internet-svenska-kyrkan-i-sociala-medier/. Hämtningsdatum 2015-05-02.

Ergo. URL: http://www.ergo.nu/kontakta. Hämtningsdatum 2015-04-10.

Frängsmyr, C. (2011). ”Universitetens historia”. I Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.). Utbildningshistoria: en introduktion. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Gaudeamus. URL: http://www.gaudeamus.se/om-gaudeamus/. Hämtningsdatum 2015-04-10. Gilliat-Ray, S. (2000). Religion in Higher Education: The Politics of the Multi-faith Campus.

Farnham: Ashgate.

Grenholm, C-H. (2006). Att förstå religion: metoder för teologisk forskning. Lund: Studentlittera-tur.

Guest, M., Aune, K. Sharma, S., and Warner, R. (2013). Christianity and the University Experi-ence: Understanding Student Faith. London: Bloomsbury.

Hjarvard, S. (2011). “The mediatization of religion: Theorising religion, media and social change”.Culture and Religion. 12: 119–135.

Hollmer, M. & Bäckström, A. (2014). ”Svenska kyrkan och välfärden: En undersökning av attity-der”. I Bäckström, Anders (red.). Välfärdsinsatser på religiös grund: förväntningar och problem. Skellefteå: Artos & Norma.

Johansson, I. (2007). ”Spionage på studenternas villkor? – Studenternas läsning av och uppfattning om studenttidningen den Götheborgske Spionen”. Göteborgs universitet. URL:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/19563/1/gupea_2077_19563_1.pdf. Hämtningsdatum 2015-04-17.

Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi – att låta en värld öppna sig. Stock-holm: Liber.

Larsson, M. (2011, oktober 26). ”Miljoner skiljer i bidrag till studentpräster”. Kyrkans tidning. URL: http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/miljoner-skiljer-i-bidrag-till-studentpraster. Hämtningsdatum 2015-04-11.

36 Luckmann, T. (1967). The Invisible Religion. New York: Macmillan.

Lundagård. URL: http://lundagard.se/om-lundagard/. Hämtningsdatum 2015-04-10.

Lövheim, M. & Axner, M. (2011). “Halal- TV: Negotiating the place of religion in Swedish public discourse”. Nordic Journal of Religion and Society, vol. 24, no. 1: 57–74

Lövheim, M. & Bromander, J. (2012). Religion som resurs: existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos.

Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. En introduktion. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Rimm, S. (2011). “Den lärda skolan”. I Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.). Utbild-ningshistoria: en introduktion. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Putnam, R.D. (2000). Bowling Alone. The Collapse and Revival of American Community. New York: Simon & Schuster.

Robinson, S. (2004). Ministry Among Students: A Pastoral Theology and Handbook for Practice. Norwich: Canterbury Press.

Roeser, C. (2011). ”Svenska kyrkans studentpräster”. Lunds universitet. URL:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1975525&fileOId=197 5528. Hämtningsdatum 2015-04-02.

Sharma, S. &Guest, M. (2013). “Navigating religion between university and home: Christian stu-dents’ experiences in English universities”. Social & Cultural Geography, vol. 14, no. 1: 59-79.

Socialstyrelsen (2013). Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. [www dokument]. Svenska kyrkan (2015). Kyrkoordning för Svenska kyrkan med angränsande lagstiftning. [Ny

uppdaterad uppl.] [www dokument] Stockholm: Verbum.

Svenska kyrkan i Lund. (2014). {Det trodde du inte]: Rapport från ett studentprojekt i Lund 2011-2013. Malmö: Exakta.

Universitetskanslersämbetet. (2014). Universitet och högskolor: Årsrapport 2014:7. [www doku-ment].

Universitetskyrkans portal. URL: http://www.universitetskyrkan.se/. Hämtningsdatum 2015-04-08.

Wijkström, F. (2014). “Svenska kyrkan i ett omförhandlat samhällskontrakt”. I Bäckström, Anders (red.). Välfärdsinsatser på religiös grund: förväntningar och problem. Skellefteå: Artos & Norma.

Material

Areskoug, H. (2012, oktober 21). ”Moneybrother till Blekingska”. Lundagård. URL:

http://lundagard.se/2012/10/21/moneybrother-till-blekingska/. Hämtningsdatum 2015-04-15.

Borsiin, S. (2012, oktober 24). ”Provocerande plakat”. Ergo. URL:

http://www.ergo.nu/nyheter/20121024-provocerande-plakat. Hämtningsdatum 2015-04-15. Bratt, C, Jaksi, A, Tiwe, A, Klingvall, M & Steiner. H. (2014, mars 3). ”Studenthälsan ska vara

icke-religiös”. Gaudeamus. http://www.gaudeamus.se/2014/03/studenthalsan-ska-vara-icke-religios/. Hämtningsdatum 2015-04-15.

Furenhed, K. (2013, maj 26). ”Universitetets ansvar oklart när studenter hamnar i kris”. Lunda-gård. URL: http://lundagard.se/2013/05/26/universitetets-ansvar/. Hämtningsdatum 2015-04-15.

Jacobson, K. (2010, december 16). ”Ceremonin är förlegad”. Lundagård.

http://lundagard.se/2010/12/16/ceremonin-ar-forlegad/. Hämtningsdatum 2015-04-15. Jörnmark Callstam, D. (2012, november 12). ”Vi vill inte stoppa evangeliet i halsen på någon”.

Lundagård. URL: http://lundagard.se/2012/11/12/vi-vill-inte-stoppa-evangeliet-i-halsen-pa-nagon/. Hämtningsdatum 2015-04-15.

Lilja, J. (2009, maj 12). ”Tro, hopp och studier”. Ergo. URL:

http://www.ergo.nu/nyheter/20090512-thro-hopp-och-studier. Hämtningsdatum 2015-04-15.

Meijer, J. (2013, januari 9). ”Slut på nedrivningen?” Ergo. URL:

http://www.ergo.nu/nyheter/20130109-slut-p%C3%A5-nedrivningen. Hämtningsdatum 2015-04-15.

Nordenhem, I. (2012, januari 30). ”Vad gör studentprästerna?”. Ergo. URL:

http://www.ergo.nu/nyheter/20120130-vad-g%C3%B6r-studentpr%C3%A4sterna. Hämt-ningsdatum 2015-04-15.

37 Sahlström, J. (2011, september 20). ”Jakten på studenter fortsätter”. Lundagård. URL:

http://lundagard.se/2011/09/20/jakten-pa-studenterna-fortsatter/. Hämtningsdatum 2015-04-15.

Strandberg, H. (2010, mars 10). ”Tid för stillhet även på onsdagar”. Ergo. URL:

http://www.ergo.nu/reportage/20100310-tid-for-stillhet-aven-pa-onsdagar. Hämtningsda-tum 2015-04-15.

Suni, A. (2010, juni 5). ”Det andliga universitetet”. Gaudeamus. URL:

http://www.gaudeamus.se/2010/06/det-andliga-universitetet/. Hämtningsdatum 2015-04-15. Svensk, L. (2014). ”När det värsta inträffar”. Ergo. 26 november. URL:

http://www.ergo.nu/reportage/20141126-n%C3%A4r-det-v%C3%A4rsta-intr%C3%A4ffar. Hämtningsdatum 2015-04-15.

Velasquez, N. (2011, november 23). ”Universitetet står upp för studentprästerna. Lundagård. http://lundagard.se/2011/11/23/universitetet-star-upp-for-studentprasterna/. Hämtningsda-tum 2015-04-15.

Widlund, R-M & Landsten, M. (2011, december 7). ”Är de blinda för sin egen religiösa kultur?”. Ergo. URL: http://www.ergo.nu/debatt/20111207-aer-de-blinda-for-sin-egen-religiosa-kultur. Hämtningsdatum 2015-04-15.

Willny, A. (2014, mars 8). ”Djup okunnighet och ovilja att lära”. Gaudeamus. URL: http://www.gaudeamus.se/2014/04/%E2%80%9Ddjup-okunnighet-och-ovilja-att-lara%E2%80%9D/. Hämtningsdatum 2015-04-15.

38

Appendix

Tabell 1. Artikelbeteckning

Kod Tidning Titel Publicerad

E1 Ergo ”Vad gör studentprästerna?” 2012-01-30

E2 Ergo ”När det värsta inträffar” 2014-11-26

E3 Ergo ”Tid för stillhet även på onsdagar” 2010-03-10

E4 Ergo ”Provocerande plakat?” 2012-10-24

E5 Ergo ”Slut på nedrivningen?” 2013-01-09

E6 Ergo ”Är de blinda för sin egen

reli-giösa kultur?

2011-12-07

E7 Ergo ”Tro, hopp och studier” 2009-05-11

G1 Gaudeamus ”Det andliga universitetet” 2010-06-05

G2 Gaudeamus ”Studenthälsan ska vara

icke-religiös”

2014-03-03

G3 Gaudeamus ”Djup okunnighet och ovilja att

lära” samt ”Beröringsskräck mot troende”

2014-04-08

L1 Lundagård ”Universitetet står upp för stu-dentprästerna”

2011-11-23 L2 Lundagård ”Universitetets ansvar oklart när

studenter hamnar i kris”

2013-05-26

L3 Lundagård ”Ceremonin är förlegad” 2010-12-16

L4 Lundagård ”Moneybrother till Blekingska” 2012-10-21

L5 Lundagård ”Vi vill inte stoppa evangeliet i halsen på någon”

2012-11-12