Något viktigt som framkommit från empirin är att psykisk ohälsa kan drabba alla individer i samhället, oavsett klass, ålder, kön eller etnicitet. Både vi och flera av våra informanter tror att människor har en bild av hur en person med psykisk ohälsa ser ut. Även några av de vetenskapliga artiklar menar att bilden av individer som har psykisk ohälsa är att de skulle vara farliga och galna. Men faktum är att det inte är sanningen och att det i de flesta fall inte går att se på en individ om de har psykisk ohälsa eftersom att hen ser ut som vem som helst. Eftersom psykisk ohälsa har blivit stigmatiserat av samhället tror vi att rädslan att betraktas som avvikare kan begränsa de individer med psykisk ohälsa som vill söka hjälp eller berätta om sin situation men inte vågar på grund av stigmatiseringen. Samhällets normer och regler har stor inverkan på individer och att det kan göra att individer är rädda för att sticka ut från mängden.
Vi tror att på grund av att psykisk ohälsa är ett svårdefinierat begrepp kan det påverka
stigmatiseringen och tabun, för att oavsett om individer har ångest eller är bipolära hamnar de alla under kategorin “psykisk ohälsa”. För att lösa problemet tror vi att det behövs läggas
fokus på att få bort föreställningar som bidrar till stigmatiseringen genom utökad kunskap i samhället och att skolan är det bästa sättet att börja på. Vi tror att ju tidigare en individ får kunskap om psykisk ohälsa eller kommer i kontakt med det, desto större chans till att
föreställningar om ämnet minskar. Vi upplever efter att ha analyserat vår empiri att det behövs läggas mer fokus och resurser på att förbättra vården och hjälpen för de med psykisk ohälsa.
För att ge förslag på vidare forskning kring ämnet om psykisk ohälsa hade ny forskning kunnat rikta in sig på att undersöka hur individer med psykisk ohälsa upplever känslan av att leva med psykisk ohälsa. Om forskaren ska intervjua individer med psykisk ohälsa för att få fram den subjektiva bilden av psykisk ohälsa är det bra att tänka på att ha med en person som har erfarenhet av att arbeta med individer som har psykisk ohälsa då ämnet kan vara känsligt. Intervjuerna kan eventuellt påverka individerna med psykisk ohälsa negativt om de inte får rätt bemötande och om intervjufrågorna framkallar känslor som kan vara svåra att hantera både för informanten och forskaren.
Citatet “Ur tystnad och skam växer inga nya lösningar” (Kristersson, 2013, 5 mars) är en förklaring på det vi har fått fram i studien. Det krävs att vi vågar tala om psykisk ohälsa och att vi vågar möta det för att problemet inte ska växa i tystnad och skam. Med rädsla och fördomar om främmande ting kommer vi inte att kunna utvecklas som individer samtidigt som samhället inte heller kommer kunna utvecklas till ett samhälle som respekterar alla individer lika mycket.
Källförteckning
Böcker
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB
Bauman, Zygmunt. (2008). Konsumtionsliv. Bokförlaget Daidalos
Becker, Howard S. (2006). Utanför: Avvikandets sociololgi. Arkiv förlag/A-Z förlag
Borelius, M. (2013). Bryt det sista tabut: Mental ohälsa ut ur garderoben. Falkenberg: Natur Kultur Akademisk
Denscombe, Martyn. (2009). Forskningshandboken - för småsakliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB
Goffman, Erving. (2009). Stigma - Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Lundin, Elin. (2008). Konsten att hitta sin teori i Wästerfors, David, Sjöberg, Katarina, (red.) (2008). Uppdrag: Forskning: konsten att genomföra kvalitativa studier. Malmö: Liber
Dagstidningsartikel online
Kristersson, Ulf. (2013, 5 mars). Psykiska ohälsan kostar 70 miljarder om året. Svenska
Dagbladet. Hämtad 2016-05-09, från
http://www.svd.se/psykiska-ohalsan-kostar-70miljarder-om-aret/om/debatt
Internet
Folkhälsomyndigheten (2016). Nuläge psykisk hälsa. Hämtat 2016-05-02, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/psykiskhalsa/nulage-psykisk-halsa/
Försäkringskassan. (2015). Psykisk ohälsa - en stor utmaning som kräver samarbete. Hämtad, 2016-03-18, från http://www.forsakringskassan.se/privatpers/!ut/p/a1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfGjzO I tjAx8nZwMHQ0sHM0MDTwNPUIMA_2cgly8TYEKIoEKDHAARwNCsP1o8BK8JhQkBt hkO6oqAgATOTWZw!!/?1dmy&mapping=%2Fprivatpers%2Fnyhetsarkiv &urile=wcm%3Apath%3A%2FContentSE%2Fnyheter%2Fpsykisk_ohalsa_en_stor_utmanin g
Hjärnkollen. (No date) Psykisk hälsa och ohälsa - funktionssätt och olikheter. Hämtad 201603-18, från http://www.nsph.se/hjarnkoll/om-psykisk-ohalsa/
Rapporter
Barnombudsmannen (2005). Satsa tidigt, en undersökning av barn- och ungdomspsykiatrin. Stockholm: Barnombudsmannen. Hämtad, 2016-03-18, från
http://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/publikationer/ovrigapublikationer/sat
sa-tidigt-en-undersokning-av-barn--och-ungdomspsykiatrin-2005/
Folkhälsomyndigheten. (2014). Folkhälsan i Sverige. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 2016-03-16, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i-Sverige-arsrapport2014.pdf
Nordén, Hans. (No date). Myter och fakta, din egen berättelse. Stockholm: Hjärnkollen. Hämtad 2016-05-09, från
http://www.nsph.se/wp-content/uploads/2014/09/33_Myt_-_Farlig.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas
hälsa, vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2016-03-09, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf
Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer - inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2016-05-03, från
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Vetenskapliga artiklar
Larsson, Staffan. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Volym. 25. Pages 16-35. Nordic Studies in Education: Universitetsforlaget, Hämtat 2016-03-09
McNulty, James P. (2004). Commentary: Mental Illness, Society, Stigma and Research. Volym 30. Pages 573-575. Hämtat 2016-03-09
Norman, Ross M.G., Sorrentino, Richard M., Windell, Deborag & Manchanda, Rahul. (2008). The role of perceived norms in the stigmatization of mental illness. Volym 43. Pages 851-859. DOI 10.1007/s00127-008-0375-4. Hämtat 2016-03-09
Raffaelli, Marcela., C. D. Andrade, Flavia., R. Wiley, Angela., Sanchez-Armass, Omar., L. Edwards, Laura och Aradillas-Garcia, Celia. (2013). Stress, Social Support, and Depression:
A Test of the Stress-Buffering Hypothesis in a Mexican Sample. Volym. 23. Pages 283-289.
DOI: 10.1111/jora.12006
Rusch, Nicolas., Brohan, Elaine., Gabbidon, Jheanell., Thornicroft, Graham & Clement, Sarag. (2014). Stigma and disclosing one’s mental illness to family and friends. Volym 43. Pages. 1157-1160. DOI 10.1007/s00127-014-0871-7. Hämtat 2016-03-09
Thoits, Peggy A. (2011). Resisting the Stigma of Mental Illness. Volym 74. Pages 6-28 DOI: 10:1177/0190272511398019. Hämtat 2016-03-09
Bilaga
Intervjuguide
- Vilken är Din yrkesroll?
- Hur skulle Du definiera psykisk ohälsa?
- Hur arbetar Du på ditt jobb med psykisk ohälsa? - Anser Du att stödet Ni erbjuder fungerar?
- Känner Du att det finns föreställningar eller fördomar om psykisk ohälsa i samhället som påverkar Ditt arbete?
+ Om ja, kan Du nämna några exempel?
- Anser Du att det finns tabu kring psykisk ohälsa? + Om ja- på vilket sätt?
- Känner Du att föreställningarna kan bidra med något positivt likaväl som något negativt? - Finns det några möjligheter eller hinder som påverkar eller begränsar Ditt arbete?
- Arbetar Ni med att förebygga psykisk ohälsa? + Om ja- på vilket sätt?
- Anser Du att de resurser som finns i samhället idag är tillräckliga? - Hur ser samarbetet ut mellan Er och andra organisationer i samhället?
- Känner Du att det finns samhällsideal som påverkar individers psykiska hälsa? + Om ja- på vilket sätt?
- Hur tycker Du att psykisk ohälsa tas emot och hanteras av samhället? - Anser Du att samhället har tillräckligt med kunskap om psykisk ohälsa? - Känner Du att ditt arbete förändrats under tid?
+ Om ja, vad har förändrats positivt respektive negativt?
- Finns det något mer Du vill tillägga som du känner att vi missat att fråga?
Matilda Lindström
Ermina Skoric
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad