Haldin-Herrgård (2005) beskriver kunskap som ett isberg. Den synliga delen av isberget motsvarar den uppenbara kunskapen som är lätt att ta till sig, formulera och överföra mellan varandra. Botten av isberget som utgör en gedigen, större del av massan, motsvarar
kunskapen som kan blottas men mestadels är dold och ligger djupt försjunken.
Med stöd av den liknelsen kan studiens resultat förklaras med koppling till Aristoteles kunskapsformer. Episteme och techne är den synliga delen av isberget, som lättare kan
åskådliggöras. För att undersöka fronesis behöver vi dyka ner på djupet till botten av isberget, men även då kan det vara svårt, om inte omöjligt, att urskilja hela mängden. Dock ser vi att dessa kunskapsformer sällan är skilda från varandra utan speciallärarna redogör ofta för situationer eller ställningstaganden som skildrar mer än en av dessa kunskaper.
40
Studien ämnade synliggöra yrkeskunnandet hos några speciallärare i matematik, så som det framträder genom deras egna reflektioner kring sitt yrkesutövande. Speciallärarna reflekterar utifrån olika perspektiv på lärande och kunnande. De blickar in i sig själva och beskriver att de blir till i mötet med andra och att deras kroppsspråk och blick kan ha betydelse för eleven. De beskriver vikten av relationer och hur komplext allt är. Det är många delar som samspelar och påverkar varandra. Att relationen är viktig för en fungerande specialundervisning erfor vi sen tidigare, men att den uppfattas som en förutsättning, var en intressant iakttagelse för oss. Därför gavs den stort utrymme i resultatet med utförliga beskrivningar av komplexiteten som speciallärare står inför vad gäller att skapa och vårda relationer.
Hantverket som pedagog är att kunna leda eleven till lärande genom att se alla delar som påverkar och vad som leder till lärande. I mötet med en elev blir detta en analysprocess som specialläraren utför med grund i sitt mångfacetterade kunnande om undervisning samt om förutsättningar och hinder för lärande i matematik. Det som framkom är vikten av de
personliga kunskaperna och sociala färdigheterna, betydelsen av relationer och empati och att det speciella i yrket snarast uttrycks i form av en ökad förmåga till empati, men också
förmåga till fördjupad analys.
Vi kan konstatera utifrån styrdokument och examensförordning att de kunskaper de har uppvisat stämmer väl överens med dessa förväntningar. Det var också slående att se att deras praktiska handlande ofta tar sig uttryck genom ett bemötande. Vi kan också se att de tar sig an detta uppdrag med en kunskap som är personligt formad och byggd utifrån deras egna
erfarenheter.
Implikationer och förslag på fortsatt forskning
Detta arbete lyfter fram yrkesgruppen speciallärare i matematik och exemplifierar personligt formad kunskap för yrkesutövandet, vilket vi anser har saknats i tidigare forskning. Det framkommer även att utbildningen inte kan ge heltäckande kunskap, men ändå är viktig för det samlade yrkeskunnandet. Arbetet ger intressanta inblickar som kan användas som
inspiration även i andra yrkesgrupper exempelvis gällande handledning samt förståelse för det specialpedagogiska förhållningssättet vilket kan bidra till en ökad samsyn på undervisning. Genom denna studie har vi bekantat oss med speciallärares yrkeskunnande och skapat en grundläggande förståelse för vad som förenar yrkesgruppen, snarare än skiljer ut den
41
intresseväckande men hade för avsikt att i möjligaste mån hämta resultat rörande matematik. Det var knivigt att hitta informanter som var utbildade matematikspeciallärare med intresse av att medverka och arbetet kunde ha behövt en förlängning i form av fler dialogseminarier med samma deltagare, för att nå ett nästa steg. Vi tycker ändå att vi har hittat många guldkorn och djupa insikter – med eller utan matematikglasögon. Vi förstår att även om vi är mycket nöjda med det omfångsrika resultat som vi upplever oss ha fått, så är det som fångats i vår studie bara delar av deras yrkeskunnande. Det har gett oss en bra överblick men nyfikenheten väcks samtidigt om att kunna få fram ännu mer om deras kunskaper.Vi är nyfikna på vad samma metod hade givit för resultat om undersökningen fortsatt med samtal utifrån nya texter. Det skulle gå att fördjupa sig mer kring till exempel hur de arbetar med speciella delar inom matematiken, med kartläggningar eller användandet av visuella hjälpmedel och praktiskt material.
Avslutningsvis har det varit intressant att stifta bekantskap med forskning om yrkeskunnande och praktisk kunskap och att få prova den lite speciella metoden dialogseminarium. Det har också varit spännande att arbeta med allt det material som de tolv speciallärarna givit oss i form av sin medverkan. Det har ökat vår förståelse för vad vi kommer att behöva utveckla för kunskaper när vi kommer ut och ska börja arbeta på fältet i vår nya roll.
42
REFERENSER
von Ahlefeld Nisser, D. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag, skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic studies in education, 34(4), 246-264.
Alsterdal, L. (2002). Hertig av ovisshet: aspekter på yrkeskunnande. Arbetsliv i omvandling 2002:1. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Aristoteles. (1967). Den nikomachiska etiken. Göteborg: Daidalos Aspelin, J. (2018). Lärares relationskompetens. Stockholm: Liber.
Avby, G. (2016). Att genom reflektion organisera för en medveten och kunskapsrik praktik. Pedagogisk forskning i Sverige 21(3–4), 261–282.
Backman, J. (2019). Rapporter och uppsatser (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Bie, K. (2015). Reflektionshandboken för pedagoger. (H. Dalén, Övers.). Malmö: Gleerups. Bladini, K. & Naeser, M. (2013). Att kvalificera ett samtalsuppdrag, om ett utvecklingsarbete
i speciallärarprogrammet. Karlstad: Karlstad Universitet.
Bladini, U-B. (1990). Från hjälpskolelärare till förändringsagent, svensk
speciallärarutbildning 1921–1981 relaterad till specialundervisningens utveckling och förändringar i speciallärarens yrkesuppgifter. Göteborg: Acta unversitatis gothoburgensis Bohlin, H. (2009). Tyst kunskap: ett mångtydigt begrepp. I J. Bornemark & F. Svenaeus
(Red.), Vad är praktisk kunskap? (s. 55–84). Huddinge: Södertörns Högskola.
Bruce, B. (2018). (Red.). Att vara speciallärare: Språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Byström, A., Grahm, C. & Sjunnesson, H. (2018). Specialläraren i elevhälsoarbetet. I B. Bruce (Red.), Att vara speciallärare, språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling (s. 109–124). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Brownell, M., Sindelar, P., Kiely, M.T. & Danielson, L. (2010). Special Education Teacher Quality and Preparation: Exposing Foundations, Constructing a New Model. Exceptional Children, 76(3), 357–377. https://doi.org/10.1177/001440291007600307
Cervin, E. (2018). Så ser jobben ut på pappret. Specialpedagogik, 28(3). Tillgänglig: https://specialpedagogik.se/sa-ser-jobben-ut-pa-papperet/
Colnerud, G. & Granström, K. (1993). Respekt för lärare. Stockholm: HLS förlag.
Danielsson, L. & Liljeroth, I. (1996). Vägval och växande: Förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. (2:a uppl.) Stockholm: Liber förlag. Dewey, J. (1933). How we think. A restatement of the relation of reflective thinking to the
43
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Ekstam, U., Korhonen, J., Linnanmäki, K. & Aunio, P. (2018). Special education and subject teachers’ self‐perceived readiness to teach mathematics to low‐performing middle school students. Journal of Research in Special Educational Needs, 18(1), 59–69.
https://doi.org/10.1111/1471-3802.12393
Elbaz, F. (1980). The Teacher´s practical knowledge: a case study. (ProQuest Dissertations Publishing). Retrieved from http://search.proquest.com/docview/303094629/
El Gaidi, K. (2007). Lärarens yrkeskunnande. Bildning och reflekterande erfarenheter. (Doktorsavhandling), 1100–7982; 2007:01. Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för Industriell ekonomi och organisation. Tillgänglig: http://kth.diva-
portal.org/smash/get/diva2:11741/FULLTEXT01
Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 16–43), (3:e uppl.). Stockholm: Liber AB.
Feng, L. & Sass, T. (2013). What makes special-education teachers special? Teacher training and achievement of students with disabilities. Economics of Education Review, 36(C), 122–134. https://doi.org/10.1016/j.econedurev.2013.06.006
van Garderen, D., Thomas, C., Stormont, M. & Lembke, E. (2013). An Overview of
Principles for Special Educators to Guide Mathematics Instruction. Intervention in School and Clinic, 48(3), 131–141. https://doi.org/10.1177/1053451212454006
van Garderen, D., Scheuermann, A., Poch, A. & Murray, M. (2018). Visual Representation in Mathematics: Special Education Teachers’ Knowledge and Emphasis for Instruction. Teacher Education and Special Education, 41(1), 7–23.
https://doi.org/10.1177/0888406416665448
Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi, tre kunskapsformer i historisk belysning. Smedjebacken: Wahlström & Widstrand.
Gustavsson, B. (2003). Personligt kunskapande: intervjuer, samtal och dialoger. I B.
Gustavsson (Red.), Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen (s. 237–256). Lund: Studentlitteratur AB.
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G. & Nilholm, C. (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie (Forskningsrapport Karlstad University Studies 2015:13). Karlstad: Karlstads universitet. Haldin-Herrgård, T. (2005). Hur höra tyst kunskap? Utveckling av en metod för studier av tyst
kunnande. Helsingfors: Swedish School of Economics and Business Administration. Hammarén, M. (2005). Skriva – en metod för reflektion. Stockholm: Santérus förlag. Hammarén, M. (2008). Ledtråd i förvandling, om att skapa en reflekterande praxis.
Stockholm: Santérus förlag.
44
Hattie, J. (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur och kultur.
Hjertström Lappalainen, J. & Schwarz, E. (2014). Konsten att lära av erfarenheten. I A. Burman (Red.), Reflekterade Erfarenheten (s. 99–113).
Holgersson, I. & Wästerlid, C. (2018). Specialisering barns och elevers matematikutveckling. I B. Bruce (Red.), Att vara speciallärare, språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling (s. 23–40). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Hoover, J. & Patton, J. (2008). The Role of Special Educators in a Multitiered Instructional System. Intervention in School and Clinic, 43(4), 195–202.
https://doi.org/10.1177/1053451207310345
Högskoleverket. (2012). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och
specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan. Stockholm: Högskoleverket. Jacobsson, K. & Skansholm, A. (2020). Handbok i uppsatsskrivande – för
utbildningsvetenskap. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Janik, A. (1991). Cordelias tystnad, om reflektionens kunskapsteori. Stockholm: Carlssons. Jepson Wigg, U. (2019). Att analysera livsberättelser. I A. Fejes & R. Thornberg
(Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 255–272), (3:e uppl.). Stockholm: Liber AB. Josefson, I. (1998). Läkarens yrkeskunnande. Lund: Studentlitteratur.
Johannessen, K. S. (1999). Praxis och tyst kunnande. Stockholm: Dialoger.
Kinsella, E. A. (2012). Practitioner reflection and judgement as phronesis: a continuum of reflection and considerations for phronetic judgement. I E. A. Kinsella & A. Pitman (Red.) Phronesis as a professional knowledge: practical wisdom in the professions. Rotterdam: Brill.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2019). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Larsdotter Bodin, U. (2017). Förskollärares yrkeskunnande: Förskollärares erfarenheter av praktiskt handlande i pedagogisk verksamhet. Mälardalen University Licentiate Thesis 261. Mälardalens högskola.
Linder, A. (2018). Professionell relationskompetens. Lund: Studentlitteratur.
Magnusson, A. (1998). Lärarkunskapens uttryck: en studie av lärares självförståelse och vardagspraktik. Doktorsavhandling. Linköping Studies in Education and Psychology No 58. Linköping: Linköpings universitet.
Molander, B. (1996). Kunskap i handling. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Mollberger Hedqvist, G. (2006) Samtal för förståelse: Hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal? Doktorsavhandling, Lärarhögskolan i Stockholm. Studies in educational sciences 93. Stockholm: HLS Förlag.
45
Nind, M. & Thomas, G. (2005). Reinstating the value of teachers’ tacit knowledge for the benefit of learners, using intensive interaction. Journal of Research in Special Educational Needs 5(3), 97–100. Doi: 10.1111/J.1471-3802.2005.00048.x
Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor. (1878). Stockholm: P. A. Norstedt & Söner.
Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor. (1889). Stockholm: P. A. Norstedt & Söner.
Olsson, L.M. (2018). Från tyst kunskap till beprövad erfarenhet: Perspektiv och exempel på beprövad erfarenhet inom utbildning. Stockholm: Lärarförlaget.
Orton, R.E. (1998), How can teacher reasoning be practical? Educational Theory, 48(2), 175– 192. https://doi.org/10.1111/j.1741-5446.1998.00175.x
Plantin Ewe, L. (2018). Speciallärarens verktygslåda, att utmana praxis och hitta nya vägar. I B. Bruce (Red.), Att vara speciallärare, språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling (s. 57–74). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Polanyi, M. (1966). Den tysta dimensionen. Göteborg: Daidalos.
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur. Roos, H. & Gadler, U. (2018). Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet: en modell för
analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enlig skolans uppdrag. Pedagogisk Forskning i Sverige, 23(3–4), 290–307.
Roos, H. & Ljungblad, A. (2018). Att skapa tillgänglighet till matematik – vilka är de pedagogiska utmaningarna? I lärportalens modul Matematik – Specialpedagogik, Matematikdidaktik och specialpedagogik. Stockholm: Skolverket.
https://larportalen.skolverket.se
Roos, H. & Trygg, L. (2018). Begrepp och representationer. I lärportalens modul Matematik – Specialpedagogik, Matematikdidaktik och specialpedagogik. Stockholm: Skolverket. https://larportalen.skolverket.se
Schön, D. A. (1983). The reflective practitioner. New York: Basic Books. SFS 1993:100. Högskoleförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2011:688. Examensordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2004:97. Att lyfta matematiken: intresse, lärande, kompetens. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
https://www.regeringen.se/contentassets/1e03188c1e54400ab455a6245cbc17de/att-lyfta- matematiken---intresse-larande-kompetens-sou-200497
46
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (6:e uppl.). Stockholm: Skolverket.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10 [Elektronisk resurs]. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.
Szklarski, A. (2019). Fenomenologi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 148–164), (3:e uppl.). Stockholm: Liber AB.
Undervisningsplan för rikets folkskolor. (1955). Stockholm: Svenska Bokförlaget Norstedts. UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: UNICEF Sverige.
Vernersson, I. (1995). Speciallärarens kunskaper och kompetens: intervjuer med tio speciallärare. Linköping: Linköpings universitet.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Göteborg: Göteborgs universitet.
Wahlström, N. (2019). Didaktik – ett professionsbegrepp. Malmö: Gleerups.
Westlund, I. (2019). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 72–90), (3:e uppl.). Stockholm: Liber AB.
47