Avslutande reflektioner

En av anledningarna till mitt val av område att analysera var de brister som framgick i samtal med pedagoger under min sista VFU. Att besvara en aktuell fråga kring ett område som i framtiden kommer att gynna mig i mitt eget mottagande och överlämnande av elever var motivationshöjande. Genom studien har jag införskaffat större kunskap och förståelse kring dokumentation, samverkan och överlämning som process. Jag har genom att analysera skolor i två olika kommuner fått en bredare bild över hur arbetet kan se ut och därigenom samlat på mig både goda och negativa erfarenheter kring området. Problematiken kring övergången i just engelska kopplat till elevernas olika kunskapsnivåer var något jag inte reflekterat kring tidigare. Tack vara studien har jag fått en djupare förståelse kring svårigheten att möta en elevgrupp i engelskämnet, en problematik jag inte hade varit beredd på annars. Detta är nog en av de mest betydelsefulla lärdomar jag kommer att ta med mig. Betydelsen av att möta eleven där hen befinner sig i sin kunskapsutveckling för att kunna motivera och utmana eleven att ta sig vidare och nå nästa steg i sin utveckling. För att kunna göra detta på bästa sätt krävs bra överlämningar som resulterar i att den mottagande läraren får nog med information för att kunna ta vid och börja arbetet med eleverna på bästa sätt.

Något som möjliggör goda överlämningar är rutiner och riktlinjer. Bestämmelser kring hur en överlämning ska genomföras och vad den ska innehålla tycker jag ska vara ett krav på skolor/kommuner att utforma. Att ha utarbetade rutiner som gäller för hela skolan gynnar alla verksamma pedagoger i deras fortsatta arbete, både innan, under och efter överlämning. Ännu bättre hade det varit om hela kommunen kunde inrätta ett system kring hur överlämningar ska gå till för att underlätta arbetet vid övergångar mellan olika skolor inom samma kommun. Att genomföra ett arbete av den här storleken var något jag aldrig tidigare gjort. Arbetet med att utveckla en kunskap jag inte tidigare innehaft har utvecklat mig både som blivande pedagog

33

och som personen Christoffer. Att genomföra ett arbete av denna volym på egen hand har ställt krav på mig gällande ansvarstagande och planering på ett sätt som jag under min utbildning inte mött tidigare. Förmågan att kunna planera långsiktigt och inneha fullt ansvar är någonting jag kommer att ha stor nytta av i mitt framtida yrkesliv då liknande färdigheter förväntas av mig som verksam pedagog. Det jag kan dra som slutsats kring arbetet med en studie som denna är att den genererar kunskaper jag tar vidare i mitt framtida yrkesliv.

34

Referenslista

Ackesjö, H. (2012). Solidarity – to whom? Perspectives of solidarity in the borderland between preschool and school. I E. Johansson & D. Berthelsen (Red.), Spaces for solidarity and

individualism in educational research (s. 83-98). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Alatalo, T., Meier, J., & Frank, E. (2014). Överlämningar från förskola till förskoleklass.

Forskning om undervisning och lärande, 13, 38–44.

Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I B. Starrin & P. Svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 111–138). Lund: Studentlitteratur. Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till

grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.

Bell, J., & Waters, S. (2014). Introduktion till forskningsmetodik (5. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Besser, S., & Chik, A. (2014). Narratives of second language identity amongst young English learners in Hong Kong. ELT Journal, 68(3), 299-309. doi: 10.1093/elt/ccu026

Broughton, G., Brumfit, C., Flavell, R., Hill, P., & Pincas, A. (1980). Teaching English as a

foreign language (2., uppl.). London: Routledge & Kegan Paul.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Malmö: Liber.

Börjesson, K., & Levenmyr-Jansson, I (2011). Skolans informationsöverlämning i en

”förpapprad” tid (Magisteruppsats, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och

specialpedagogik).

Cameron, L. (2001). Teaching language to young learners. Cambridge: Cambridge University Press.

Davidsson, B. (2000). Om begreppen samarbete, samverkan och integration i svenska läroplaner. I G. Kärrby (Red.), Skola möter förskola och fritidshem (s. 39–55). Lund: Studentlitteratur.

Dunlop, A-W. (2003). Bridging early educational transitions in learning through

children’s agency. European Early Childhood Education Research Journal, Themed

Monograph Series, 8-16.

Esaiasson, P. (2012). Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.

Jennung, C., & Klasson, M. (2013). Samverkan mellan förskola och förskoleklass - En studie

av förskolelärarnas syn på samverkansarbetet, överlämningar och barns språkutveckling.

(Institution för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Rapport nr. 00426). Uppsala: Uppsala universitet.

35

Johansson, I., & Forsgren, L. (2016). Överlämningar inom grundskolan – en intervjustudie om

låg- och mellanstadielärares föreställningar. (Institutionen för pedagogik, didaktik och

utbildningsstudier. Rapport nr. 2016VT02023). Uppsala: Uppsala universitet.

Kihlström, S. (2010). Fenomenografi som forskningsansats. I J. Dimenäs (Red.). Lära till

lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (s.

134–156). Stockholm: Liber.

Kovaříková, M. (2016). Teaching writing to primary school learners (Kandidatuppsats, Masaryk University, Department of English and Literature). Tillgänglig:

https://is.muni.cz/th/361699/pedf_b/Kovarikova_BP-AJ.pdf

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Lindgren, A-L., & Sparrman, A. (2003). Om att bli dokumenterad – Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1–2), 58–69.

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning (4., [uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Piaget, J. (1997). Selected works. Vol. 5, The language and thought of the child (3. uppl.). London: Routledge.

Pinter, A. (2006). Teaching young language learners. Oxford: Oxford University Press. SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sjöstrand, J. (2011). Vad matematiklärare vet och vill veta om nya elever. En kvalitativ

fallstudie i lärares syn på informationsflödet vid överlämningar i grundskolan mellan årskurs sex och årskurs sju (Examensarbete, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik

och matematik). Tillgänglig:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:432502/FULLTEXT01.pdf

Skolverket (2004). Engelska i åtta europeiska länder: en undersökning av ungdomars

kunskaper och värderingar. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2009). Kraften av samverkan – om samverkan kring barn och unga som far illa

eller riskerar fara illa. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2013). Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014a) Redovisning av uppdrag att ta fram förslag till stadieindelad timplan för

grundskolan. Hämtad 2018-03-21, från

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3352.pdf%3Fk%3D3352

36

Skolverket (2014b). Övergångar inom och mellan skolformer och skolor - Hur övergångar kan

främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2017 (4., uppl.). Stockholm: Skolverket.

Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling (2007). Strategi för

samverkan – barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9205/2007-123- 31_200712331.pdf

SOU 2010:95. Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Stengård, M., & Brink, B. (2007). Dom är ju olika – En intervjustudie om lärares uppfattningar

om könsskillnader i skolprestationer (Examensarbete, Lärarhögskolan i Stockholm,

Institutionen för samhälle, kultur och lärande). Tillgänglig:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:198650/FULLTEXT01.pdf

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Sundqvist, P., & Wikström, P. (2015) Out-of-school digital gameplay and in-school L2 English vocabulary outcomes. System, 51, 65–76.

Uljens, M. (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2018-02-15, från

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Wolmar, A., & Carlsson, W. (2010). Samverkan mellan förskola och skola – Lärarperspektiv

på överlämning av barn mellan verksamheterna (Examensarbete, Högskolan i Skövde).

Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:420086/FULLTEXT01.pdf Zetterström, A. (2006). IUP och skolutveckling. Malmö: Gleerups.

37