Skolans it-användning involverar många personer inom skolan med delvis skilda intressen. Det kan handla om elever, föräldrar, lärare, speciallärare, specialpedagog, elevassistent, it-pedagog, rektor, skolchef, skolpolitiker, it-tekniker och skoldatatekspersonal. Utgångspunkten för föreliggande undersökning var att belysa hur just undervisande lärare kan skapa mening åt alternativa
verktyg/kompensatoriska hjälpmedel i undervisningen. Informanterna ser i första hand möjligheter, men även begränsningar med att använda verktyg i sina klassrum. De är eniga om att verktygen är användbara, men visar att det är viktigt att fundera kring hur de ska användas. Kanske talar man i arbetslagen inte explicit om effekter av it, eller så lyckades jag som moderator inte med att få fram det i gruppdiskussionerna. Ändå tycker jag mig ana effekter implicit i pedagogernas berättelser om elever som har fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bättre tack vare sina alternativa verktyg.
De medverkande pedagogerna visar sig ha ett pragmatiskt förhållningssätt till it och alternativa verktyg. Datorn används till såväl träning som kompensation. Funktionen står i fokus, liksom produktnamnen på de verktyg som används. Det övergripande begreppet alternativa verktyg används sällan och begreppet hjälpmedel syftar på stöd till enskilda elever i svårigheter. Man tar tillvara allmänna it-verktyg som interaktiva tavlor och använder dessa för att göra undervisningen mer tillgänglig. Det som i många fall har fått informanterna att börja använda alternativa verktyg är att de har mött elever i stort behov av stöd och har känt ett inre krav på att stötta dessa. Dessutom har det funnits yttre krav, exempelvis från föräldrar och styrdokument. Kraven har skapat ett dåligt samvete, som kan ha skyndat på användningen. Implementering av it i skolan har visat sig underlättas av att skolan befinner sig i en positiv spiraler. Olika positiva faktorer gör att personalen orkar vara
förändringsbenägen. Strategier och rutiner efterfrågas, så att vissa fallgropar skulle kunna undvikas vid exempelvis inköp och utbildningssatsningar. Kompetensutveckling om alternativa verktyg bör enligt pedagogerna vara kollektiv och processinriktad. Mycket konkurrerar om pedagogernas tid och det behövs stöd i att prioritera tiden, så att de alternativa verktygen kommer upp på dagordningen.
49
Slutligen efterfrågas en hög datortäthet i klassrummen, i samverkan med snabb teknisk och pedagogisk support.
Huvudtiteln på denna magisteruppsats är ”Alternativa verktyg för tillgänglighet och delaktighet”. Även om de övergripande begreppen tillgänglighet och delaktighet inte nämns så ofta, kan jag konstatera att verktygen används till just detta. Det handlar om att eleverna ska få en tillgänglig undervisning, vilket många exempel har visat att de får. De elever som har kommit runt sina svårigheter, känt arbetsglädje och blivit mer rättvist bedömda har också, enligt pedagogernas
berättelser, kunnat känna sig mer delaktiga i sina klasser. Men detta följer inte automatiskt av att man lämnar över en dator till en elev. Tekniken behöver kompletteras med en pedagogisk tanke. Det handlar alltid om hur verktygen används. Lärarens insats är här betydelsefull. Denna magisteruppsats kan bidra till en ökad medvetenhet om komplexiteten hos specialpedagogisk it-användning och implementering. Det handlar inte endast om att köpa en dator till varje elev som hamnar i
skolsvårigheter. I uppdraget ligger snarare att skapa en inkluderande skolmiljö där undervisningen är tillgänglig för alla elever och där alla kan känna delaktighet och uppnå målen för sin utbildning. Beroende på hur det används kan it stödja eller bromsa en sådan utveckling. De som finns närmast eleven är viktiga för tillgängligheten och delaktigheten. Därför har de undervisande lärarnas perspektiv fokuserats i denna studie.
50
Referenser
Anderson, C. L., Anderson, K. M., Cherup, S. (2009). Investment vs. Return: Outcomes of Special Education Technology Research in Literacy for Students with Mild Disabilities. Contemporary Issues in Technology and
Teacher Education. [Online serial], 9(3), 337-355.
Bengtsson, J. (2001). Sammanflätningar. Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi. Göteborg: Daidalos. Bengtsson, J. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I J. Bengtsson (red), Med livsvärlden som
grund. Bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. Lund:
Studentlitteratur.
Berhanu, G. (2010). Even in Sweden? Exluding the Included: Some Reflections on the Consequences of New Policies on Educational Processes and Outcomes, and Equity in Education. International Journal of Special
Education. 25 (3), 148-159.
Blossing, U. & Ertesvåg, S. (2011). An Individual Learning Belief and Its Impact on Schools’ Improvement Work – An Individual versus a Social Learning Perspective. Education Inquiry, Vol 2, No. 1, 153-171. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Coppieters, P. (2005). Turning Schools into Learning Organizations. European Journal of Teacher Education. Vol. 28, No. 2, 129-139.
Damsby, G. (2007). Kompensatoriska datorprogram – en dyslektikers möjlighet. En studie i samverkan med
specialpedagoger och elever med dyslexi. Malmö: FoU-enheten, Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne.
Damsby, G. (2008). Implementering av kompensatoriska datorprogram i undervisningen – belyst ur
specialpedagogers perspektiv. Malmö: FoU-enheten, Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne.
Dunkels, E. (2007). Bridging the Distance – Children’s Strategies on the Internet. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå Universitet.
Dunkels, E. (2009). Vad gör unga på nätet? Malmö: Gleerups.
Giota, J. & Emanuelsson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektorers hantering av
policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor. RIPS rapport nr 1. Göteborg: Institutionen för
pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
Hallberg, P. (2009). Mobiltelefonen som hjälpmedel för vuxna med ADHD. Magisteruppsats. Linköping: Institutionen för Tema vid Linköpings universitet.
Hansson, B. (2007). Större chans att klara det? – En specialpedagogisk studie av 10 ungdomars syn på hur
datorstöd har påverkat deras språk, lärande och skolsituation. Examensarbete. Umeå: Specialpedagogiska
institutionen vid Umeå universitet.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Hautaniemi, B. (2004). Att förstå den andre. Hermeneutikens möjligheter och begränsningar. I A. Gustavsson & P-J. Ödman, Den trankellska vändningen. Ett levande hermeneutiskt arv. Stockholm: Pedagogiska
institutionen vid Stockholms universitet.
Helldin, R. (2003). Specialpedagogiskt perspektivseende, humanvetenskaper och etik. I B. Jonsson. & K. Roth (red.), Demokrati och lärande. Om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle (s. 203-231). Lund: Studentlitteratur.
Hermans, R.., Tondeur, J., van Braak, J. & Valcke, M. (2008). The Impact of School Teachers’ Educational Beliefs on the Classroom Use of Computers. Computers & Education. Vol. 51, 1499-1509.
Hjälpmedelsinstitutet (2005). Läslust och skrivglädje för alla – Om Skoldatatekens arbete för elever i behov av
särskilt stöd. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet.
Hjälpmedelsinstitutet (2006). Skoldatateksprojektet – Utvärdering av Skoldatateksprojektet & Intervjuer med tio
barn och lärare om Skoldatateket. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet.
Hobfoll, S. E. (1989). Conservation of Resources. A New Attempt at Conceptualizing Stress. American
Psychologist. 4 (3), 513-524.
Husserl, E. (1901). Logische Untersuchungen. Halle: Niemeyer.
Jonsson, L-E. (2008). Pedagogiska praktiker och virtuella realiteter. I H. Rystedt & R. Säljö (red.), Kunskap och
51
Kreijns, K., Vermeulen, M., van Buuren, H., van Acker, F. (2011). Teachers’ Reluctance to Use ICT in Their
Pedagogical Practice. Paper presented at the 14th European Conference for Research on Learning and Instruction (EARLI), Exeter, UK.
Krueger, R. A. & Casey, M. A. (2009). Focus Groups. A Practical Guide for Applied Research. Thousand Oaks, CA: Sage.
Lidström, H. (2011). ICT and Participation in School and Outside School Activities for Children and Youths with Physical Disabilities. Stockholm: Karolinska institutet.
Lincoln, Y. S. & Guba, E. (1985). Naturalistic Inquiry. Beverly Hills, California: Sage.
MSU (2007). Effektivt användande av IT i skolan. Analys av internationell forskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling och Liber.
NE (2011). Nationalencyklopedin på Internet. www.ne.se 2011-09-24.
Regeringskansliet (2011). En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016. Stockholm: Socialdepartementet.
SBU (2005). ADHD hos flickor. En inventering av det vetenskapliga underlaget. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Senge, P., Kleiner, A., Roberts, C., Ross, R., Roth, G. & Smith, B. (1999). The Dance of Change. The
Challenges of Sustaining Momentum in Learning Organizations. London: Nicholas Breasley Publishing.
Shapley, K., Sheehan, D., Maloney, C. & Caranikas-Walker, F. (2011). Effects of Technology Immersion on Middle School Students’ Learning Opportunities and Achievement. The Journal of Educational Research, Vol. 104. 299-315.
SKL (2009). Analys. Öppna jämförelser. Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika
skolkommuner. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Skolinspektionen (2011). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan. Skolinspektionens rapportserie, 2011:8. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2009). Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov
avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser.
Diarienummer 84-2008:3720. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola
och vuxenutbildning. Diarienummer 75-2007:3775. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
SPSM (2010). Utvärdering av skoldatatekens effekter. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten. SPSM (2011). It i lärandet för att nå målen. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Säljö, R. (2008). Lärande i människans landskap. I H. Rystedt. & R. Säljö (red.), Kunskap och människans
redskap: teknik och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
Tallvid, M. & Hallerström, H. (2009). En egen dator i skolarbetet – redskap för lärande? Utvärdering av
projektet En-till-En i två grundskolor i Falkenbergs kommun. Delrapport 2. Göteborg: Göteborgs universitet
och Falkenbergs kommun.
Tallvid, M. (2010). En-till-En. Falkenbergs väg till Framtiden? Utvärdering av projektet En-till-En i två
grundskolor i Falkenbergs kommun. Delrapport 3. Göteborg: Göteborgs universitet och Falkenbergs kommun.
Tamim, R. M., Bernard, R. M., Borokhovski, E., Abrami, P. C. & Schmid, R. F. (2011). What Forty Years of Research Says about the Impact of Technology on Learning: A Second-order Meta-analysis and Validation Study. Review of Educational Research. March 2011. Vol. 81. No. 1, 4-28.
Thurén, T. (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Tondeur, J., van Braak, J. & Valcke, M. (2007). Curricula and the Use of ICT in Education: Two Worlds Apart?
British Journal of Educational Technology. Vol. 38. No. 6 2007, 962-976.
Trageton, A. (2005). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber. Utbildningsdepartementet. (2010). Skollag. SFS nr 2010:800.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. www.vr.se
52
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie, 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet. www.vr.se
Wecker, C., Kohnlet, C. & Fischer, F. (2007). Computer Literacy and Inquiry Learning: When Geeks Learn Less. Journal of Computer Assisted Learning. 23, 133-144.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Ärlestig, H. (2008). Communication between Principals and Teachers in Successful Schools. Umeå: Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet.
53
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide
Användning av verktygen
Hur ser ni på alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel? Vilka verktyg finns?
När används de? Var används de? Av vem?
Hur ser elever och föräldrar på användning av verktygen? Berätta episoder där verktygen har använts av elever.
Hur ser ni på användning av verktyg vid bedömning och prov? Finns det olika uppfattningar, i så fall vilka?
Implementering
När kom ni i kontakt med verktygen?
Vad gjorde att ni började använda verktygen?
Vilka hinder ser ni för att IT ska kunna användas fullt ut?
Vilket stöd skulle behövas för att verktygen skulle kunna användas mer?
Organisation
Hur stödjer skolledningen er användning av IT och alternativa verktyg i undervisningen? Finns lokal IT-plan för skolan? Nämns elever i behov av stöd?
Vilka tankar har ni kring skoldatateket i kommunen?
Övrigt
Vilket är nästa steg för er när det gäller alternativa verktyg?
54
Bilaga 2: Underlag för kontakt med informanter
2011-XX-XX Hej!
Mitt namn är Tord Söderqvist och jag är student vid Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Den här terminen skriver jag magisteruppsats. Det område jag vill veta mera om är
alternativa verktyg i lärandet/kompensatoriska hjälpmedel och hur de används i skolan. Jag skulle vilja träffa några arbetslag med grundskollärare för att diskutera möjligheter och hinder för att verktygen ska kunna användas. Till vardags arbetar jag som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Min tanke är att vi träffas, hela arbetslaget och jag, i ungefär två timmar. Ni behöver inte förbereda något. Jag kommer att ge en introduktion till området och så samtalar vi kring detta. I slutet av träffen får varje deltagare möjlighet att ge några skriftliga synpunkter anonymt.
Det är värdefullt för mig att få träffa er och jag kommer gärna tillbaka och berättar om min uppsats när den är färdig.
Ni är välkomna att kontakta mig om ni vill ha ytterligare information. Hoppas att arbetslaget kan tänka sig att medverka.
Med vänliga hälsningar Tord Söderqvist
Kontaktuppgifter: tord.soderqvist@spsm.se 010-473 54 30
0
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se