På grund av situationen i världen är det allt fler elever som undervisas på sitt andraspråk. Det är därför viktigt att lärare i Sverige, och runt om i världen, har kompetens för att bedriva undervisning som gynnar dessa elevers lärande och trivsel. Resultatet i denna litteraturstudie visar på ett antal faktorer som stödjer andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Lärares höga förväntningar på andraspråkselever påverkar undervisningens nivå samt lärares egen språkanvändning i undervisningen. Stöttning och språkstöd är andra faktorer som underlättar för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Det är nödvändigt att eleverna lär sig att behärska språkets register och de bör därför få stort talutrymme och engageras i meningsfull och motiverande undervisning. Resultatet visar även att andraspråks- elevers trivsel är betydelsefull. Ett klassrum där mångfald värderas och eleverna känner trygghet och gemenskap har positiv inverkan på deras trivsel, vilket är grundläggande för lärande.
I denna litteraturstudie, samt i de vetenskapliga artiklarna, benämns andraspråkselever som en homogen grupp. Vi har valt att använda detta samlingsnamn eftersom vi strävat efter att ge en generell bild av undervisning av andraspråkselever. Under arbetets gång har vi dock självklart varit medvetna om att andraspråkselever är en heterogen grupp. Begreppet andraspråkselev är ett brett begrepp som rymmer en elevgrupp med stor diversitet. Andraspråkselever har ofta olika kulturella bakgrunder och kan antingen vara födda i Sverige eller ha kommit hit någon gång under sin levnadstid. I lärares yrkespraktik anser vi att det är centralt att beakta
andraspråkselevers olikheter för att kunna ta hänsyn till sina elevers individuella förutsättningar för lärande och trivsel (Skolverket, 2011).
Utifrån de teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter vi hittills erhållit under
utbildningen anser vi att samtliga faktorer som gynnar andraspråkselevers lärande och trivsel även har positiv inverkan på förstaspråkselever. Undervisning som integrerar ämne och språk, vilket underlättar för andraspråkseleverna i deras dubbla uppdrag, gynnar även övriga elevers lärande (Gibbons, 2006). Särskilt språksvaga elevers språk- och kunskapsutveckling gynnas av de faktorer som presenterats. Språksvaga elever har möjligtvis andra svårigheter än andraspråkseleverna men vi anser att de kan stödjas genom en liknande undervisning. Garbati och Mady (2015) poängterar att ingen given metod eller givet arbetssätt lämpar sig för samtliga elever i alla klassrum. Detta finner även vi i vår framtida yrkesroll vara en viktig
36 inställning. Lärare måste både se till klassen som grupp och eleverna som individer för att identifiera vilka behov som finns. Utifrån dessa kan lärare ta hjälp av forskning för att utöka sin kompetens. Detta medför förhoppningsvis att lärare kan genomföra undervisning som ger andraspråkselever, och övriga elever, de bästa förutsättningarna för lärande och trivsel.
7.1. Förslag på vidare forskning
Under sökprocessen upplevde vi att stor del av forskningen som berör undervisningen av andraspråkelever i helklassundervisning är för specifik. Ett flertal studier analyserar modeller eller arbetssätt, som exempelvis bloggande och serieläsning. Vi eftersöker forskning på en mer generell nivå som undersöker vilka metoder och förhållningssätt som gynnar
andraspråkselevers lärande i en vanlig klass. Andraspråkselevernas kunskaper måste då mätas i början och slutet av studien för att en bedömning av metodernas och förhållningssättens effektivitet ska kunna fastställas.
Vi upplever dessutom att den svenska forskningen inom området är knapp. Skolor i Sverige får allt fler elever med ett annat modersmål än svenska och vi anser därför att mer forskning inom detta område bör bedrivas. Denna forskning kan ge lärare mer kunskap om hur de ska bedriva framgångsrik undervisning i flerspråkiga klassrum med avseende på
andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling samt trivsel.
För egen del finner vi att det skulle vara intressant att, likt Zwiers (2007), observera hur lärare använder frågor men då i ett svenskt, flerspråkigt klassrum. Vi vill undersöka om, och i sådana fall hur, lärares användning av frågor skiljer sig åt i undervisningen beroende på om frågorna ställs till en första- eller andraspråkselev. Vidare skulle det vara intressant att ta reda på om eventuella skillnader i lärares frågeanvändning leder till att eleverna tillägnar sig olika kunskaper.
37
Referenser
Referenser markerade med asterisktecknet är de vetenskapliga artiklar som använts i studien.
Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bandura, A. (1977). Social learning theory. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice Hall.
Benckert, S., Håland, P. & Wallin, K. (2008). Flerspråkighet i förskolan: ett referens och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
*Brown, D.F. (2004). Urban teachers' professed classroom management strategies: Reflections of culturally responsive teaching. Urban Education, 39(3), 266-289. Cummins, J. (2000). Language, power and pedagogy: bilingual children in the crossfire.
Clevedon: Multilingual Matters.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
*Garbati, J.F., Mady, C.J. (2015). Oral Skill Development in Second Languages: A Review in Search of Best Practices. Theory and Practice in Language Studies, 5(9), 1763-1770. *Gibbons, P. (1998). Classroom Talk and the Learning of New Registers in a Second Language. Language and Education, 12(2), 99-118.
*Gibbons, P. (2003). Mediating Language Learning: Teacher Interactions with ESL Students in a Content-Based Classroom. TESOL Quarterly, 37(2), 247-273.
Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (1. uppl.) Uppsala: Hallgren & Fallgren. *Gibbons, P. (2008). “It was taught good and I learned a lot": Intellectual practices and ESL learners in the middle years. Australian Journal of Language and Literacy, 31(2), 155-173. Gibbons, P. (2010). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. (1. uppl.) Uppsala:
Hallgren & Fallgren.
38 *Hammond, J. (2006). High challenge, high support: Integrating language and content
instruction for diverse learners in an English literature classroom. (Academic English in Secondary Schools) Journal of English for Academic Purposes, 5(4), 269-283.
Hartman, S.G. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
*Lee, S., Butler, M.B., Tippins, D.J. (2007). A case study of an early childhood teacher's perspective on working with English language learners. Multicultural Education, 15(1), 43- 49.
*McNeil, L. (2012). Using talk to scaffold referential questions for English language learners Teaching and Teacher Education, 28(3), 396-404.
*Ranker, J. (2007). Using Comic Books as Read-Alouds: Insights on Reading Instruction from an English as a Second Language Classroom. The Reading Teacher, 61(4), 296-305. *Rosborough, A. (2014). Gesture, Meaning-Making, and Embodiment: Second Language Learning in an Elementary Classroom. Journal of Pedagogy, 5(2), 227-250.
Skolinspektionen (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Rapport 2010:16. Hämtad 2016-02-01 från
http://skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgrans kningar/2010/sprakutveckling-annat-modersmal/kvalgr-sprakutv-slutrapport.pdf
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. (2., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Turner, J., Kim, Y. (2005). Learning about Building Literacy Communities in Multicultural and Multilingual Classrooms from Effective Elementary Teachers. Literacy Teaching and Learning, 10(1), 21-42.
39 Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes (Cole, M., John-Steiner, V., Scribner, S. & Souberman, E., Eds.) Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
*Wedin, Å. (2008). Monologen som en resurs i klassrummet. Pedagogisk forskning i Sverige, 13(4), 241-257.
*Wedin, Å. (2010). A restricted curriculum for second language learners: a self-fulfilling teacher strategy?. Language and Education, 24(3), 171-183.
*Wedin, Å. (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren: flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag. Nordic Studies in Education, 31(3), 210-225.
*Wedin, Å. (2014). Non-challenging education and teacher control as factors for marginalization of students in diverse settings. International Electronic Journal of Elementary Education, 6(2), 275-294.
Wood, D., Bruner, J. & Ross, S. (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry 17(2), 89-100.
Woolfolk, A., Woolfolk, A., Hughes, M., Walkup, V. & McMillan, J.H. (red.) (2012). Educational psychology and classroom assessment. Harlow: Pearson Education
*Zwiers, J. (2007). Teacher practices and perspectives for developing academic language. International Journal of Applied Linguistics, 17(1), 93-116.
40