Avslutande reflektioner

Min avsikt när jag påbörjade detta arbete var att få en djupare kunskap kring andraspråks -elever och deras svårigheter i matematik. Det skulle vara önskvärt att matematiksvårigheter ges ett betydande utrymme på lärarutbildningen. Vi på

lärarutbildningen läser för lite om matematiksvårigheter, både för andraspråkselever och svenska barn. Jag kan tänka mig att om man inte är medveten om andraspråkselevers svårigheter i matematik kan man tro att de inte kan matematik. Det finns många uppgifter där eleven inte förstår vad de läser, de kan räkna ut t. ex arean, men de kan inte förstå textens innebörd.

Matematik är i dagens samhälle ett mycket viktigt ämne. Förstår man inte matematiken kan man få en försämrad svårighet att välja yrke, dessutom kan det innebära svårigheter i planering, med tidsuppfattning och att hantera pengar. Ett mål med

matematikundervisningen är ju att eleven ska behärska grundläggande matematiskt tänkande och känna till och förstå grundläggande begrepp.

Jag har fått klarare för mig att andraspråkseleverna faller mycket på språket när det gäller matematikundervisningen. Textuppgifter är något som alla lärare poängterar och detta måste man göra något åt, tycket jag. Kanske ska man inte ta in böcker tidigt i undervisningen. Det är bättre om eleverna får träna på begrepp och matematikspråket först. I matematikundervisningen måste man ta hänsyn till elevernas erfarenheter, kultur och deras vardag för att göra den mer konkret. Detta leder till, tror jag, att matematiken blir roligare och eleverna kan känna igen sig, det blir inte något främmande.

Enligt Vygotsky i (Høines, 1990) har språket stor betydelse i matematiken. Jag anser därför att man måste tala och resonera matematik med eleverna för att utveckla en god begreppsförståelse. Det är just detta andraspråkseleverna har problem med, men jag anser att om man redan i förskolan pratar om matematik och använder begreppsord så främjas elevernas språk.

På grund av bristande resurser får inte andraspråkseleverna den hjälp de behöver i tid. I Lpo 94 står det att man ska anpassa undervisningen efter elevernas behov och

förutsättningar, men hur går det när resurserna hela tiden minskar? Som Birgitta berättade hade man förr delar av ämnesundervisningen på sitt hemspråk. Jag tycker att det låter bra. Det borde ju vara mycket bättre att låta hemspråksundervisning och andraspråksundervisningen komma in i klassrummet och integreras med den ”vanliga” undervisningen. Jag menar med Wikström (1993) och Collier (1987) att eleverna skulle lyckas bättre då.

I Parszyk (2002) beskrivs att 8 av 9 elever som har andraspråksundervisning tycker att de missar de ”vanliga” lektionerna när de har andraspråksundervisning. De vill därför inte gå dit. Det kan ju inte vara meningen att eleverna ska komma efter i annan

undervisning p.g.a. att de har andraspråkslektioner. Varför inte låta andraspråkslärarna komma in i klassrummen eller låta eleverna ha liknande lektioner med

andraspråkslärarna? I min intervjuundersökning har jag intervjuat lärare som arbetar inom åren 1-7. Jag tycker att det har varit positivt att alla lärare är medvetna om andraspråkselevernas svårigheter. Alla lärarna tycker att andraspråkselever har större

svårigheter än svenska barn. Det som jag också tyckte var positivt var att lärarna arbetade mycket laborativt och konkret oavsett om de hade många invandrarbarn eller ej.

Tyvärr visste ju inte lärarna om att det fanns förberedelseklass. Det känns som om det är dålig kommunikation mellan de olika delarna inom skolans värld. För att förbereda eleverna på vanlig undervisning krävs det ett språkligt stöd. Med tanke på att Colliers (1987) undersökning visar att det tar tre till åtta år att uppnå akademisk språkfärdighet, kan man fråga sig varför inte förberedelse klasser sätts in och hur eleverna ska klara sig de första åren i skolan.

Det som gäller i Sverige överlag är att andraspråkseleverna får ämnesundervisning enbart på svenska och möjligheten till undervisning i hemspråket ett par timmar per vecka.

Matematiksvårigheter för andraspråkselever är ett angeläget område för mig, men ramarna för detta arbete sätter gränser. Det ligger mig varmt om hjärtat och jag tycker att jag har fått en god inblick i vad eleverna har för svårigheter nu när jag är på väg ut i arbetslivet. Jag kommer säkert att återvända till mycket litteratur jag läst, för den är inte bara riktad till elever som har svenska som andraspråk utan kan också användas för andra elever

För att få mer kunskap kring andraspråkselevers svårigheter i matematik kan man forska vidare genom att bearbeta till exempel följande frågeställningar:

• Hur fungerar matematikundervisningen i en förberedelseklass? • Hur kan man förbättra samarbetet mellan klasslärare och

7. Litteraturlista

Barton, B. (1996). Anthropological perspectives on mathematics and mathematics education. I A.J. Bishop et al (red), International Handbook of Mathematics Education, kap. 27. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Beltramo Schilt, F. (2002). Att undervisa elever som lär på sitt andraspråk.

(Examensarbete) LIU-IUVG-EX-02/01-SE. Institutionen för tillämpad lärarkunskap, Linköpings universitet.

Berggren, P. & Lindrot, M. (1998). Kul matematik för alla. Värnamo: Ekelunds förlag AB.

Bergman, P. et al (2001). Två flugor i en smäll. Att lära på sitt andraspråk. Falköping: Liber (Andra upplagan).

Cerù, E. (1985). Låt språket räkna blommorna- metodiskt idé häfte för undervisning i

hemspråk och andraspråksundervisning. Stockholm: Statens institution för läromedels-

information.

Collier, V. (1987). Age rate of acquisition of second language for academic purposes.

TESOL Quarterly 21:4, s 617- 641.

Cummins, J. (2000). Language, Power and Pedagogy. Bilingual children in the

crossfire. Cleavdon: Multilingual Matters.

Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Ellerton, F. & Clarkson, P. (1996). Language factors in mathematics teaching and learning. I A.J. Bishop et al (red), International Handbook of Mathematics Education, kap. 27. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

Høines Johnsen, M. (1990). Matematik som språk. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB.

Hultinger, E-S. & Wallentin, C. (1996). Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur.

Hvenkilde, A. (red) (1991). Matte på ett språk vi förstå. Stockholm: Skriptor. Härtelius, A. (1993). Mångkultur i Sverige. Oskarshamn: Konsulentföretaget AB. Ladberg, G. (2000). Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga

minoriteter. Lund: Studentlitteratur.

Lpo- 94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (1998). Stockholm: Skolverket och Fritzes.

Kilborn, W. (1991). Matematikundervisning och hemspråk. Nämnaren 18(3/4), 54-62. Kursplaner och betygskriterier (2000). Stockholm: Skolverket och Fritzes.

Magne, O. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Malmer, G. (1999). Bra matematik för alla. Nödvändigt för elever med

inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Malmer, G. & Adler, B. (1996). Matematikundervisning och dyslexi. Lund: Studentlitteratur.

Möllehed, E. (2001). Problemlösning i matematik. En studie av påverkansfaktorer i årskurserna 4-9. Studia Psychologica et Pedagogica, series Altera CLVII. Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö.

Olivares, R.A. (1996). Communication in mathematics for students with limited english proficiency. Communication in mathematics, K-12 and beyond. 1996 yearbook, 219- 230. Reston VA: NCTM.

Parszyk, I-M. (1999). En skola för andra. Minoritetselevers upplevelser av arbets- och

livsvillkor i grundskolan. Stockholm: HLS Förlag.

Parszyk, I-M. (2002). Yalla- det är bråttom. Lund: Studentlitteratur. Patel, R. (1987). Grundbok för forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Pedagogisk uppslagsbok (1996). Stockholm: Lärarförbundets Förlag.

Rönnberg, I. (1999). Minoritetselever i majoritet. Nämnaren, nr 3, s 48-54.

Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2001 a). Minoritetselever och matematikutbildning – en

litteraturöversikt. Stockholm: Skolverket.

Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2001 b). Undervisningsmiljö och andraspråkselevers

begreppsbildning i matematik. NCM rapport 2001:1.

Sterner, G. & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborgs universitet: NCM.

Wellros, S. (1996). Ny i klassen - Om invandrarbarn i svenska skolan. Kristianstad: Gleerups.

Wikström, I. (1993). Att läsa för skolan och för livet. Skönlitteratur och

ämnesundervisning i samhällsorienterandeämnen - ett integrerat arbetssätt för andraspråkselever. Stockholm: Almqvist &Wiksell

www.lararnastidning.net/main.asp (2002-08-20 21.53) www.migrationsverket.se

www.kastanjebacken.net/dyskalkyli.htm www.skolverket.se