Avslutande reflektioner

Att genomföra den här studien var något nytt för mig. Fördelen med att genomföra en sådan studie utan vidare kunskap eller erfarenhet är att jag utvecklats på ett personligt plan. Även om ansvarstagandet inte var något jag ansåg som bristfälligt innan studien påbörjades har ändå känslan för ansvarstagande utvecklats. Genom att planera och genomföra något så pass omfattande och under en längre tid, vilket denna studie medfört, har förmågan att planera långsiktigt och framåt utvecklats vilket kommer att vara nyttigt i mitt yrkesliv. Eftersom erfarenheten och vidare kunskap om att genomföra en forskningsstudie saknades till en början har självkänslan vuxit då det visade sig att jag kunde genomföra studien ändå. I och med detta bevisades att allt är möjligt, det gäller bara för viljan att finnas där.

En slutsats som kan dras i och med studiens genomförande är de många lärdomar inför kommande yrkesroll jag vunnit. En av anledningarna till valet av undersökning var just att skaffa fram mer information om begåvade elever och hur dessa kan mötas inom engelskämnet. Genom studien har en större säkerhet inom ämnet skaffats gällande både identifiering av en begåvad elev samt hur arbetet med att utmana och motivera dessa elever kan se ut. De belysta strategierna för att uppmärksamma begåvade elever har gett mig större kunskap om vilka aspekter som spelar in när det kommer till att identifiera en begåvad elev. I och med intervjustudien framkom det entreprenöriella lärandet, vilket var ett helt nytt begrepp och arbetssätt som jag inte hört om tidigare. Genom att sätta mig in i detta har jag vunnit ny kunskap i hur ett sådant förhållningssätt kan implementeras i undervisningen, och hur arbetet med begåvade elever kan ske genom detta. Insikten om att skolor sällan har specifika riktlinjer för arbetet med begåvade elever är ytterligare en lärdom, att ett sådant arbete får utarbetas enskilt. Jag tycker dock att specifika riktlinjer för att möta alla olika behov inom skolans ramar bör utarbetas. Begreppet begåvning är ingenting nytt som uppkommit under det senaste decenniet, utan har funnits längre än så. Detta innebär att många begåvade elever som visat sina förmågor genomgått skolan utan att bli uppmärksammade och stimulerade på sin nivå, vilket är synd. Något som gjorde mig positivt överraskad är resultatet kring extramaterial i och med att användandet av detta som tidsfördriv verkar ske i väldigt liten utsträckning. Om extramaterial ska användas för att fylla ut tiden efter att ordinarie arbetsuppgift är färdigställd bör det vara

38

väl bearbetat och varje extrauppgift bör fylla ett syfte. Intressant var även att se hur tolkningen kunde se olika ut för extramaterial. De som beskrev att de använder sig av extramaterial i form av aktiviteter utanför läromedlen, exempelvis ”afternoon tea”, gav mig en ny vinkel på att det faktiskt också kan anses som extramaterial. Enligt min erfarenhet har extramaterial alltid varit de arbetsblad eller uppgifter vilka använts som tidsfördriv och aldrig haft ett riktigt syfte. Begåvning bland elever har börjat uppmärksammas mer nu än det gjorts förut vilket är väldigt positivt. Eftersom skrivningarna i styrdokumenten säger att alla elever ska fortsätta utvecklas och inhämta kunskaper gäller det att lärare även är förberedda på att kunna ge möjlighet till detta även för de elever som redan kan mycket och snabbt når de högsta kunskapskraven. I och med att Skolinspektionen tar sig an dessa skolfrågor nu och framöver kommer att publicera fler resultat från dessa granskningar kommer förhoppningsvis fler att få upp ögonen för att det är viktigt att möta begåvade elever. Till sist vill jag slå ett slag för att fler frågor kring begåvning bör tas in i lärarutbildningen. Som lärare kommer mötet med begåvade elever med stor sannolikhet att ske, och för att kunna möta de begåvade elevernas behov behövs kunskap och konkreta tips på hur det kan göras. Lika viktigt som att möta de behov elever i svårigheter har, är det att se och uppmärksamma de begåvade eleverna.

39

Referenslista

Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2011). Vetenskapliga tankeverktyg: till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.

Bardel, C., & Österberg, R. (2018). Särskilt begåvade elever: 2.5 Ämnesdidaktiskt stöd i moderna språk. Stockholm: Skolverket.

Barger, R. (2014). Begåvade elever behöver också hjälp. Nämnaren 3, 18–23. Hämtad från:

http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/1823_01_3.pdf

Boström, L. (1997). Inlärning på elevernas villkor: en ny pedagogik för skolan. Jönköping: Brain Books.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Stockholm: Liber.

Deci, L. E., & Ryan, M. R. (2000). Intrinsic and extrinsic motivations: classic definitions and new directions. Contemporary Educational Psychology, 25, 54–67.

Doi:10.1006/ceps.1999.1020

Dunn, K., Dunn, R., & Treffinger, D. J. (1995). Alla barn är begåvade – på sitt sätt: utveckla barnets unika potential, talanger och förmågor. Jönköping: Brain Books.

Eklund, G. (2016). Hermeneutik. Hämtad 12 april, 2018 från:

https://www.vasa.abo.fi/users/geklund/Hemsida%20dokument%202016-17/Hermeneutik.pdf

Feldman, D.H., & Goldsmith, L.T. (1986). Nature’s gambit: Child prodigies and the development of human potential. New York: Basic Books.

Gagné, F. (2014). From genes to talent: the DMGT/CMTD perspective. Revista de Education, 368, 12–37. Doi:10.4438/1988-592X-RE-2015-368-289

Gardner, H. (2001). Intelligenserna i nya perspektiv. Jönköping: Brain Books.

Giota, J. (2013). Individualiserad undervisning i skolan: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Grant, M. A. (2008). Does intrinsic motivation fuel the prosocial fire? Motivational synergy in predicting persistence, performance, and productivity. Journal of Applied Psychology, 1, 48–58. Doi:10.1037/0021-9010.93.1.48

Grosin, L. (2003). Forskningen om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling. I G. Berg & H-Å. Scherp (Red.), Skolutvecklingens många ansikten (s. 137–177). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Jahnke, A. (2018). Särskilt begåvade elever: 1.3 Organisatorisk och pedagogisk differentiering. Stockholm: Skolverket.

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm: Liber.

Kaya, A. (2011). Entreprenöriellt lärande – vad är det? Hämtad 12 mars, 2018 från:

http://skollyftet.se/2011/09/09/entreprenoriellt-larande-vad-ar-det/

Muslija, A., & Lind, A. (2013). Individuella utmaningar och avancerad undervisning: En studie om hur lärare arbetar med högpresterande och särbegåvade elever i ämnet engelska i gymnasieskolan (Examensarbete, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap). Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:690237/FULLTEXT01.pdf

40

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv (3. uppl.). Stockholm: Liber.

Partanen, P. (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier utbildning. Pedagog Stockholm. (2013, 21 februari). Entreprenöriellt lärande, vad är grejen? Hämtad 22 mars, 2018, från: http://pedagog.stockholm.se/entreprenorsskap/entreprenoriellt-larande-i-

stockholm/

Persson, R.S. (1997). Annorlunda land: Särbegåvningens psykologi. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Pettersson, E. (2017). Elever med särskild begåvning. Stockholm: Natur & Kultur. Renzulli, J. (2016). The three-ring conception of giftedness: A developemental model for creative productivity. I S. M. Reis (Red.), Reflections on Gifted Education (s. 55–86). Waco, TX: Prufrock Press.

Roedell, C. W. (1984). Vulnerabilities of highly gifted children. Roeper Review 3, 127–130. Doi:10.1080/02783198409552782

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Silverman, K.L. (2016). Särskilt begåvade barn. Stockholm: Natur & Kultur. Skolverket. (2010). Entreprenörskap i skolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen, och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2017) (4. uppl.). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Att arbeta med särskilt begåvade elever. Hämtad 16 februari, 2018, från Skolverket, https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sarskilt-begavade-elever- 1.230661

Statens medieråd. (2017). Hur rustar vi en generation som inte vill släppa mobilen? Hämtad 13 mars, 2018, från:

https://statensmedierad.se/press/nyheterkronikorochpressmeddelanden/nyheterpressmeddelan

dekronikor/hurrustarviengenerationsomintevillslappamobilen.315.html

Svenska akademien. (2006). Svenska akademiens ordlista över svenska språket (13. uppl.). Stockholm: Svenska akademien.

Sveriges kommuner och landsting. (2016). Handlingsplan särskilt begåvade barn och elever 2016. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vinterek, M. (2016). Individualisering i ett skolsammanhang. Stockholm: Liber.

Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processer. Cambridge, MA.: Harvard University Press.

41

Wallin, F. (2018, 16 januari). Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort. Skolvärlden. Hämtad från: http://skolvarlden.se/artiklar/skolinspektionen-hogpresterande-

elever-gloms-bort

42