Syftet med vår studie var att undersöka hur en grupp f d kriminella upplever att andra
människor uppfattar dem samt hur detta påverkar deras återanpassning till samhället och även vad KRIS har för betydelse i denna process. Genom resultatet och analysen anser vi att vi generellt har fått svar på våra frågor vilket vi är väldigt nöjda med. Dock förekommer det alltid något som man varit mindre nöjd med och gärna hade velat göra annorlunda. Vi hade exempelvis gärna velat ha med någon eller några kvinnliga informanter och anledningen till att vi inte fick tillgång till dessa informanter känner vi inte till men det kan möjligen bero på Kjellmans beskrivning av hur kvinnliga missbrukare ofta bär med sig svåra känslomässiga upplevelser. Om detta var fallet tror vi att det inte skulle vara etiskt försvarbart att de medverkat i studien. Men vi vill belysa att om det överlag finns en avsaknad av kvinnliga informanter i studier om kriminalitet och missbruk kan det leda till att viktig information som kan leda till hjälp förbises.
Vidare hade vi gärna sett att våra informanter var inbokade i förväg. På KRIS visste de om när intervjuerna skulle ske men de var inte så noga med att bestämma vilka som skulle blir intervjuade. Den snöbollseffekt som skedde skapade en aning frustration hos oss, kanske hade situationen sett annorlunda ut om vi redan innan vårt besök skickat över en intervjuguide och organisationen kunde ha förberett vilka som skulle medverka. Möjligen kan det också varit så att om de kvinnliga medlemmarna sett våra frågor i förväg hade de fått möjligheten att
fundera om de ansåg sig intresserade av att delta. Men likväl kan översändande av frågorna i förväg ha inneburit att alla hade delgett en gemensam upplevelse vilket kunde ha bidragit till att vi i alla intervjuer fick alltför liknande svar. Nu fick vi i stället tillgång till ett rikt material som gav oss goda analysmöjligheter till att kunna förstå hur informanterna upplever sin tid innan, under och efter missbruk och kriminalitet.
I vårt resultat blev det tydligt att organisationen KRIS fyller en stor funktion av tillhörighet för informanterna vilket fått oss att fundera över om en allt för stark känsla av tillhörighet kan påverka individen i sin övergång till samhället och i sådana fall hur? Informanternas starka reaktion över databasen Lexbase har bidragit till att vi anser att det skulle vara intressant med vidare forskning när Lexbase funnits ett par år för att kunna skapa en förståelse om det påverkat informanterna så som de tror att Lexbase kommer att göra. En annan fråga som vi ser som aktuell är avsaknaden av kvinnliga informanter och vi menar att det är mycket viktigt
49
att kvinnor i framtiden får komma till tals då det annars är risk att stöd och behandling för kriminella och missbrukare blir en genusfråga.
Avslutningsvis har arbetet varit mycket intressant och eftersom vi fått ett rikt material hade vi ibland svårt att bestämma oss för viken frågeställning som skulle fungera bäst. I dag ser vi det som positivt då vi menar att flera synvinklar och flera kunskapskällor bidragit med en bred kunskap kring missbrukare och kriminellas livssituation. Självklart hade det varit intressant att belysa flera viktiga frågor, men vi tänker att inget material är oanvändbart och vid eventuella fortsatta studier i socialpsykologi finns det möjlighet att återgå till aktuellt ämne.
50 REFERENSLISTA
Becker, H. (2006) Utanför- Avvikandets sociologi. Lund: Arkiv förlag.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Collins, R. (2004). Interaction ritual chains. New Jersey: University Presses Of California Fridell, M. Hesse, M. Meier Jæger, M. & Kühlhorn, E. (2008). ”Antisocial personality disorder as a predictor of criminal behavior in a longitudinal study of a cohort of abusers of several classes of drugs: Relation to type of substance and type of crime”. Addictive
Behaviors, 33, ss. 799–811.
Hedin, U.C. Herlitz, U. & Kuosmanen, J. (2006). Exitprocesser och empowerment - EN STUDIE AV SOCIALA ARBETSKOOPERATI V I VÄGEN UT-PROJEKTET.
Norrköping: Kriminalvården, Huvudkontoret, Förlaget.
Hallberg, M.(1999). Hermeneutik. I Allwood, C. M., & Erikson, M. G. (red.), Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper (s. 73-100). Lund:
Studentlitteratur.
Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, J. (1998). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
Kjellman C. (2003). Ta plats eller få plats? ”Studier av marginaliserade människors vardagsliv” (Avhandling 148). Sociologiska institutionen: Lund.
Kjellman, C. (2014). Föreläsning på Halmstad Högskola 2014–01.29.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. Uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Kris. http://kris.a.se/ (Hämtat 2014-12-02) Lexbase .www.lexbase.se (Hämtat 2014-11-24)
May, V. (2013). Connecting Self to Society. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Tebelius, U. (1987). Om vetenskapliga förhållningssätt, I Patel, R. Tebelius, U. (red), Grundbok i forskningsmetodik (s 24-39). Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Tebelius, U. (1987). Om forskningsprocessen, I Patel, R. Tebelius, U. (red), Grundbok i forskningsmetodik (s 41-48). Lund: Studentlitteratur.
51
Sarnecki, J. & Sivertsson, F. (2009). Att bryta en kriminell livsstil. Utvecklingsenheten, Projektnummer 2009:99.
http://www.kriminalvarden.se/upload/Informationsmaterial/Rapport-Att-bryta-kriminelllivsstil.pdf
Scheff, T.J. (1990). Microsociology: Discourse, Emotion and Social Structure. London:
University of Chicago Press.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtat 2014-12-01)
Ödman, P-J. (2005). Tolkning Förståelse Vetande. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
52 BILAGA 1, INTERVJUFRÅGOR
Bakgrund
- Berätta lite kort om dig själv?
- Berätta om din kriminella bana?
Roll
- Vad fyller KRIS för funktion i din vardag och har du någon specifik roll här?
- Upplever du att du får vara med och göra skillnad genom KRIS, hur? Skillnad i fråga hos dig själv, eller bidra till skillnad för andra människor?
Tillhörighet- Icke Tillhörighet
- Hur upplever du att samhället uppfattar f.d. kriminella?
- Definiera vad begrepp som tillhörighet och icke tillhörighet innebär för dig?
- Upplever du att känslan tillhörighet finns på varje ort i samhället, eller bosätter man sig där exempelvis organisationen KRIS finns, och någonstans där man börjar ”om på nytt”?
Stigma och stämpling
- Vilka hinder och möjligheter upplever du i återanpassningen till samhället?
- Känner du dig under vissa omständigheter stämplad av omgivning och samhälle, i så fall under vilka omständigheter och hur ter det sig rent praktiskt?
- Vilka känslomässiga reaktioner väcks hos dig, påverkan och hantering?
- Påverkar omgivningens bild av dig synen på din egen identitet och ditt identitetsskapande?
- Upplever du att allmänhetens bild stämmer överens med din egen självbild? Om inte, vad är det som skiljer sig?
- Berätta hur du känner och vad du tycker om databasen Lexbase?
- På vilket sätt tror du att Lexbase kan påverka just dig? Jobbrelaterat, boende, allmänheten etc.
- Har du andra erfarenheter av att andra har information om din kriminella bakgrund som påverkar bilden av dig?
53 Skam
- Vilka känslomässiga erfarenheter upplever du att du har gjort under resan mot återanpassning?
- Finner du det stöd du behöver hos anhöriga, i samhället, allmänheten? Upplevs skam ifall man tar det steget, steget mot eventuellt behov av hjälp, eller tar stoltheten över i och med att man gjorde ett försök?
- Något relevant som du skulle vilja lägga till?
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Amra Causevic Charlotte Ekholm