Avslutande reflektioner

I detta avslutande kapitel vill jag ta tillfället i akt och reflektera över forskningens begränsningar. Studiens begränsade omfattning på 30 högskolepoäng har ställt krav på ett antal avgränsningar både vad gäller antal intervjupersoner, empiriskt material och tillvägagångssätt. Ett antal val har gjort i syfte att öka studiens trovärdighet. Ett sådant val har varit att kombinera analys av dokument med semi-strukturerade intervjuer för att i analysen ställa jämföra resultaten, så kallad triangulering (se Bryman, 2012:392). Trovärdigheten har därmed ökat i vissa avseenden. En annan kritik som är viktig att lyfta fram är huruvida valet av informanter har kommit att påverka studiens resultat. Urvalet har oundvikligen baserats på forskarens uppfattning om ”nyckelpersoner” i förhållande till studiens syfte. Troligtvis hade ett urval baserat på andra kriterier genererat ett annorlunda resultat. Nyckelpersonerna i fråga är dessutom intervjuade som tjänstemän, vilket innebär att deras roll som representanter för en organisation kan ha influerat intervjusamtalet. Avslutningsvis är det viktigt att betona forskarens ”jag” i studien. Liksom inom all kvalitativ forskning kan forskarens erfarenheter, övertygelser och värderingar påverkar hur information tolkas och analyseras. För mottagaren av denna studie är det därför viktigt att inta ett kritiskt förhållningssätt till studiens analys, diskussion och slutsatser.

Bilagor

1. Intervjuguide. Informant: Olga Schlyter 2. Intervjuguide. Informant: Christer Larsson

3. Intervjuguide. Informant: Representant från Varvshistoriska föreningen 4. Intervjuguide. Informant: Tyke Tykesson

Bilaga 1.

Intervjuguide

Informant: Olga Schlyter, tillförordnad stadsantikvarie

Tid och plats: fredag 11 mars ca kl. 13.30-14.30, Teknikens och sjöfartens hus i Malmö.

Om stadsantikvarierollen

- Kan du berätta kort om din roll som stadsantikvarie i Malmö? - Vilken roll har stadsantikvarien i storskaliga stadsutvecklingsprojekt?

Tema 1: Autenticitet

- Vad förknippar du med begreppet ”autenticitet”?

- På vilket sätt stöter du på konceptet ”autenticitet” i ditt arbete, allmänt?

- Mer precist, i vilka sammanhang/situationer stöter du på konceptet ”autenticitet”?

- Om ja, vem har beslutanderätt om vad som anses vara ”autentiskt” och bevarandevärt i dessa processer? - Finns det några särskilda stadsmiljöer i Malmö där du tycker att man lyckats bevara platsens

autenticitet samtidigt som byggnaden/miljön anpassats efter samtida behov?

Tema 2: Malmös identitet och karaktär

- Vad anser du ger Malmö sin identitet?

- Vilka objekt eller miljöer är identitetsskapande för staden? - Anser du att Malmö är en industristad?

9LONHQEHW\GHOVHÀQQVGHWLDWWEHYDUDGHWLQGXVWULHOODDUYHW"

Tema 3: Industriarvet och stadsutveckling

- När började man tala om industriarvet som en del av Malmös kulturarv? - Anser du att industriarvet är en konkurrensfördel?

Bilaga 2.

Intervjuguide

Informant: Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör vid Malmö stad. Tid och plats: måndag den 4 april kl. 16.00, stadsbyggnadskontoret i Malmö.

Om stadsbyggnadsdirektörsrollen

- Kan du berätta kort om din roll som stadsbyggnadsdirektör i Malmö? - Vilken roll har du i storskaliga stadsutvecklingsprojekt?

Tema 1: Malmös identitet och karaktär

- Vad ger staden sin karaktär? Vilka objekt eller miljöer är identitetsskapande för staden? - Anser du att Malmö är en industristad?

.RFNXPVNUDQHQÁ\WWDGHIUnQ0DOP|9LONHQUROOVSHODU.RFNXPVVRPV\PEROI|U0DOP|LGDJ"bU .RFNXPVIRUWIDUDQGHµQlUYDUDQGHµL0DOP|nU"

Tema 2: Industriarvet och stadsutveckling

9LONHQEHW\GHOVHÀQQVGHWLDWWEHYDUDGHWLQGXVWULHOODNXOWXUDUYHW" - Av dessa aspekter, vilket väger tyngst?

- Anser du att Malmös kulturarv är en konkurrensfördel?

bUGHWP|MOLJWHOOHUHQV|QVNYlUWDWWEHKnOODGHQLQGXVWULHOODNDUDNWlUHQ" - Vad, i en stadsmiljö, utgör kärnan i ”karaktär”?

- Vad är de största utmaningarna med att omvandla kulturarvsmiljöer utefter nya behov och syften?

Tema 3: Autenticitet

- Vad förknippar du med begreppet ”autenticitet”?

- Stöter du på konceptet ”autenticitet” i ditt arbete, allmänt? På vilket sätt? - Mer precist, i vilka sammanhang stöter du på konceptet ”autenticitet”?

Bilaga 3.

Intervjuguide

Informant: Informant 1, Varvshistoriska föreningen

Tid och plats: torsdag den 14 april kl. 14.00-14.45, River House Café i Västra hamnen.

Tema 1: Om Varvshistoriska föreningen

- Hur kommer det sig att du är engagerad i Varvshistoriska föreningen?

- På vilket sätt är föreningen involverad i stadsutvecklingsprojekt som exempelvis Varvsstaden och Västra hamnen? Vad vill ni lyfta fram?

- Exempel från hemsidan ”att arbeta för att lilla dockan och de industrihistorisk intressanta

E\JJQDGHUQDLQlURPUnGHWVlUVNLOWPDVNLQYHUNVWDGHQIUnQRFKJMXWHULHWIUnQEHYDUDVRFK nyttjas för att bland annat spegla Kockums mer än 150-åriga historia”. Vad tycker ni är ett önskvärt sätt att bevara och nyttja dessa byggnader?

9LONHQEHW\GHOVHÀQQVGHWLDWWEHYDUDGHWLQGXVWULHOODNXOWXUDUYHW" - Av dessa aspekter, vilket väger tyngst?

- Vad tycker/tror du är de största utmaningarna med att bevara de industrihistoriska byggnaderna? - Finns det några exempel i hamnen där du tycker att man lyckats bra respektive mindre bra med att förmedla Kockums och Malmös industrihistoria?

Tema 2: Industriarvet och stadsutveckling

.RFNXPVNUDQHQÁ\WWDGHIUnQ0DOP|9LONHQUROOVSHODU.RFNXPVVRPV\PEROI|U0DOP|LGDJ" bU.RFNXPVIRUWIDUDQGHµQlUYDUDQGHµL0DOP|nU"

Bilaga 4.

Intervjuguide

Informant: Tyke Tykesson, författare och arkitekt vid strategienheten, Malmö stad 7LGRFKSODWVRQVGDJHQGHQDSULOFDNOWHOHIRQLQWHUYMX

Introduktion

- Vill du berätta kort om din roll på strategienheten? - Vilka projekt är du inblandad i just nu?

Tema 1: Malmö i ett regionalt perspektiv

- Vad anser du karaktäriserar Malmö som stad ur ett regionalt perspektiv? - Vilka är stadens största konkurrensfördelar?

- Kultur är en vanligt förekommande strategi för stadsutveckling. Varför tror du att just kultur har en sådan genomslagskraft som stadsutvecklingsstrategi?

Tema 2: Autenticitet

- Vad förknippar du med begreppet ”autenticitet”?

- Stöter du på konceptet ”autenticitet” i ditt arbete, allmänt? På vilket sätt? - Mer precist, i vilka sammanhang stöter du på konceptet ”autenticitet”?

Tema 3: Industriarvet och stadsutveckling

.RFNXPVNUDQHQÁ\WWDGHIUnQ0DOP|9LONHQUROOVSHODU.RFNXPVVRPV\PEROI|U0DOP|LGDJ" bU.RFNXPVIRUWIDUDQGHµQlUYDUDQGHµL0DOP|nU"

9LONHQEHW\GHOVHÀQQVGHWLDWWEHYDUDGHWLQGXVWULHOODNXOWXUDUYHW"

- Hur upplever du att bevarandefrågor hanteras i staden idag, med fokus på stadsomvandlingsprojekt som Varvsstaden och Norra Sorgenfri? Upplever du att det har skett en förändring i hur planeringen förhåller sig till historia?

Referenser

Dokument

Aronsson, Peter (2004). Historiebruk: att Använda det Förflutna. Lund: Studentlitteratur. Arrhenius, Thordis (2012) The Fragile Monument: On Conservation and Modernity. London: Black Dog Publishing.

Ashworth, Gregory & Kavaratzis, Mihalis (2009) Beyond the Logo: Brand Management for

Cities. Journal of Brand Management, vol. 16: 520-531.

Baudrillard, Jean (1994) Simulacra and Simulation. Ann Arbor: University of Michigan Press. Braunerhielm, Lotta (2002) Plats, Kulturarv och Konsumtion. I Cerum, Kulturarvet som

Resurs för Regional Utveckling. Umeå Universitet.

Bryman, Alan (2012) Social Research Methods. 4 ed. Oxford: Oxford University Press. Burr, Vivien (1995) An Introduction to Social Constructivism. London: Routledge. Cohen, Erik (1988) Authenticity and Commoditization in Tourism. Tourism in Annals of Tourism Research, vol. 15:371-386.

Cousin, Glynis (2009). Researching Learning in Higher Education: an Introduction to

Contemporary Methods and Approaches. London: Routledge, s. 71-92.

Dannestam, Tove (2009). Stadspolitik i Malmö: Politikens Meningsskapande och Materialitet. Lund: Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för Småskaliga Forskningsprojekt inom

Samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Florida, Richard L. (2006) Den Kreativa Klassens Framväxt. Stockholm: Daidalos.

Flyvberg, Bent (2006) Five Misunderstandings About Case-Study Research. Qualitative Inquiry, vol. 12(2):219-245.

Hultman, Johan och Ek, Richard (2007) Plats som Produkt: Kommersialisering och Paketering. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Jones, Sian (2010) Negotiating Authentic Objects and Authentic Selves. Journal of Material Culture, vol. 15(2): 181-203.

Karlsson, Göran (2004) Historiedidaktik: begrepp, teori och analys. I Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är nu. En Introduktion till Historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur.

Lorentzen, Anne (2008) Cities in the Experience Economy. European Planning Studies, vol. 17 (6):829-845.

Lund, Carola, Lundberg, Maria & Schlyter, Olga (2007) Kulturhistorisk utredning. Varvsstaden

– Kockumsområdet söder om Stora Varvsgatan. Fastigheten Hamnen 21:149 i Malmö stad Skåne län. Malmö kulturmiljö: Enheten för Kulturmiljövård. Rapport 2007:009.

Lynch, Kevin (1976) What Time is this Place? Cambridge, Massachusetts, The MIT Press. Lyon, David (1998) Postmodernitet. Lund: Studentlitteratur.

MacCannell, Dean (1973) Staged Authenticity: Arrangements of Social Space in Tourist Settings. American Journal of Sociology, vol. 79(3):589-603.

Malmö stad (2008) Varvsstaden. Program för parallella uppdrag. Malmö stadsbyggnadskontor och Peab. Oktober 2008.

Malmö stad (2010a) Norra Sorgenfri: Stadsrum. Juni 2010. Malmö stadsbyggnadskontor, fastighetskontor och gatukontor. Juni 2010.

Malmö stad (2010b) Så förtätar vi Malmö! Dialog-PM 2010:2. Malmö stadsbyggnadskontor. Juni 2010.

Malmö stad (2011a) PP 6030: Planprogram Varvsstaden. Malmö stadsbyggnadskontor. April 2011.

Malmö stad (2011b) Värdeplanering Varvsstaden. Malmö stadsbyggnadskontor och Peab. Maj 2011.

Malmö stad (2012) Södra Hyllie. Information om pågående planarbete. Malmö stadsbyggnadskontor. September 2012.

Malmö stad (2013) Västra Hamnen 2031 - ett hållbart och gott liv för alla. Malmö stadsbyggnadskontor, fastighetskontor, gatukontor, Centrum stadsdelsförvaltning och miljöförvaltning. Juli 2013.

Malmö stad (2014a) Malmö i korta drag. Stadskontoret. [Digitalt]. Tillgänglig via: www. malmo.se/statistik [2016-05-03]

Malmö stad (2014b) Tematiskt tillägg: Arkitekturstaden Malmö. Samrådsförslag. Malmö stadsbyggnadskontor. Juli 2014.

Malmö stad (2014c) Utvecklingsplan Varvsstaden. Malmö stadsbyggnadskontor. April 2014. Malmö stad (2014d) Översiktsplan för Malmö 2032. Planstrategi. Malmö

stadsbyggnadskontor. Maj 2014.

Malmö stad (2015) Översiktsplan Södra Hyllie. Fördjupning av översiktsplan för Malmö. Utställningsförslag. Juni 2015.

Malmö stad (u.å.) Om Västra Hamnen. Tillgänglig via: http://malmo.se/Stadsplanering--trafik/Stadsplanering--visioner/Utbyggnadsomraden/Vastra-Hamnen-/Om-Vastra-Hamnen. html [Hämtad 2016-05-17]

Mattsson, Helena (2004) Arkitektur och Konsumtion: Reyner Banham och Utbytbarhetens

Estetik. [Ny utg.] Eslöv:B. Östlings bokförlag. Symposion.

Mukhtar-Landgren, Dalia (2012) Planering för Framsteg och Gemenskap. Om den Kommunala

Utvecklingsplaneringens Idémässiga Förutsättningar. Diss. Lund: Lunds Universitet.

Möllerström, Veselinka (2011) Malmös Omvandling: från Arbetarstad till Kunskapsstad. En

Diskursanalytisk Studie av Malmös Förnyelse. Diss. Lund: Lunds Universitet.

Norberg-Schulz, Christian (1980) Genius Loci: Towards a Phenomenology of Architecture. New York: Rizzoli.

Pine, Joseph. B., II & Gilmore, James. H. (1998) Welcome to the Experience Economy. Harvard Business Review, vol. 76(4):97–103.

Rapley, Tim (2007) Interviews. I: Seale, Clive, Gobo, Giampietro, Gubrium, Jaber, F. & Silverman, David (red.) (2007). Qualitative Research Practice. London, s. 15-33.

Samsyn Hyllie, Malmö stad (red.) (2012). Här gror ett rurbant liv: intervju med Mikael

Wallberg. En plats i världen. En skrift om Hyllie centrum. Oktober 2012. http://www.hyllie.

com/artikelarkiv/en-plats-i-vaerlden.aspx [Hämtad 2016-05-05]

Seale, Clive (red.) (2012). Researching Society and Culture. 3. ed. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.

Sernhede, Ove & Johansson, Thomas (red.) (2006) Storstadens Omvandlingar:

Postindustrialism, Globalisering och Migration: Göteborg och Malmö. Göteborg: Daidalos.

Smitt, Richard (2009) MAB & MYA. Malmö stad. Tillgänglig via: http://malmo.se/Kultur--fritid/Kultur--noje/Arkiv--historia/Kulturarv-Malmo/L-O/MAB--MYA.html [Hämtad 2016-05-05].

Storm, Anna (2008) Hope and Rust: Reinterpreting the Industrial Place in the late 20th Century. Diss. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.

Wang, Ning (1999) Rethinking Authenticity in Tourism Experience. Annals of Tourism Research, 26(2):349-370.

Wetterberg, Ola (1992) Monument & Miljö: Perspektiv på det Tidiga 1900-talets Byggnadsvård

i Sverige. Diss. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola, 1993.

Woltil, Olof (2014) Heritage Planning in Malmö and Rotterdam during the 2000’s: a

Cross-Contextual Analysis of Arguments, Metaphors and Figures of Thought. Lic. Karlskrona: Blekinge

Tekniska Högskola, 2014.

Yin, Robert K. (2009). Case Study Research: Design and Methods. 4. ed. London: SAGE. Zukin, Sharon (2009) Changing Landscapes of Power: Opulence and the Urge for Authenticity. International Journal of Urban and Regional Research, vol. 33(2):543-553.

Zukin, Sharon (2011) Naken Stad: Autentiska Urbana Platsers Liv och Förfall. Göteborg: Daidalos.

Varvshistorisk föreningen (2016) Om föreningen. Tillgänglig via: http://www.varvshistoria.se/ om-foreningen.html [Hämtad 2016-04-15].