Avslutande reflektioner

När vi har genomfört vår studie har vi i enlighet med fenomenologin lyckats med att få tag på genuint passionerade respondenter. De har varit positiva till att ha djur i behandling och vi har fått uppfattningen av att de gärna berättat om sina erfarenheter och upplevelser för oss. Detta har medfört att vår uppfattning har utvecklats om hur det är att ha djur inom missbrukarvården och vi har idag en stark tilltro till att det är övervägande positivt. Positiviteten hos

respondenterna kan dock ha påverkats av att samtliga genomgick en lyckad behandling när vi intervjuade dem. Det kan vara en förklaring till varför vi inte fick fram någon negativ aspekt om interaktion med djur i allmänhet och djur på behandlingshem i synnerhet. Vi är nöjda med att vårt urval blev så jämt, både köns- och åldermässigt och att vi inte heller hade några större problem att få respondenter med missbruksproblematik att ställa upp på intervju. Från början trodde vi att detta kunde bli ett problem då personer med sådan eller liknande problematik dels kan befinna sig i en jobbig behandling och dels inte vill dela med sig av sina erfarenheter. Vi är medvetna om att vi som forskare kan ha påverkat respondenterna vid intervjutillfällena då vi var två unga, oerfarna tjejer och respondenterna kan ha uppfattat vår positiva inställning till fenomenet och gav svar därefter. Respondenternas svar kan också ha påverkats av vår

51 förmåga att intervjua, då ledande frågor kan ha förekommit under intervjuerna. Vi har

dessutom haft en medvetenhet om att vår förförståelse kan ha påverkat oss och

respondenterna under intervjuerna samt under framställandet av uppsatsen. Vi har däremot till största möjliga mån försökt sätta vår förförståelse i epoké, men som fenomenologin påvisar, kan den på ett omedvetet plan ändå påverka oss i arbetet.

Om vi kritiskt granskar vårt arbete kan vi i efterhand konstatera att den negativa synpunkten om interaktion med djur kunde ha belysts i större utsträckning. Vi skulle ha kunnat söka efter någon artikel som hade den infallsvinkeln. En sådan negativ aspekt kunde vara viktig att belysa eftersom det kan finnas problem med att integrera djur på behandlingshem. Människor kan vara allergiska eller rädda för djur, men det behöver inte vara ett stort problem då

alternativet finns att ha ett akvarium med fiskar som kan bidra till samma lugn som andra djur kan ge. Avslutningsvis är vi nöjda med den kvalitativa metoden och den fenomenologiska ansatsen då vi genom dessa har haft möjligheten att nå fram till respondenternas livsvärld och uppnått syftet. Vidare anser vi att våra teman tillsammans beskriver kärnan av fenomenet, men vi ser en problematik i att veta när kärnan verkligen är funnen eller när vidare

52

Källförteckning:

Baun, M. Mara & McCabe, W. Barbara. 2003. Companion animals and persons with dementia of the Alzheimer´s type. American behavioral Scientist, vol. 47, nr. 1: 42-51

Blumer, Herbert. 1986. Symbolic Interactionism. Perspective and method. London: University of California press

Bonas, Sheila, McNicholas, June, & Collins, M Glyn. 2000. Pets in the network of family relationships: an empirical study, s. 209-236, i Podberscek, L. Anthony, Paul S. Elizabeth & Serpell A. James. 2000. Companion Animals And Us, exploring the relationships between people & pets, Camebridge: Cambridge University Press

Charon, Joel. M. 2001. Symbolic Interactionism. An introduction, an interpretation, an integration. New Jersey: Prentice Hall

Collins, Randall. 1992. Sociological insight. An introduction to non-obvious sociology. Oxford: Oxford University Press

Creswell W. John. 1997. Qualitative Inquiry and Research Design, Choosing between Five Traditions. London: SAGE Publications

Dahlberg, Karin, Dahlberg, Helena & Nyström, Maria. 2008. Reflective lifeworld research. Lund: Studentlitteratur

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena. 2003.

Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB

Ewing, A. Carrie, MacDonald, M. Pamelyn, Taylor, Megan, Bowers, J. Mark. 2007. Equine- facilitated learning for youths with severe emotional disorders: a quantitative and qualitative study. Springer Science Business Media, vol. 36: 59-72

Giogi, Amedeo. 1985. Phenomenology and psychological research. Pennsylvania: Duquesne University Press

Goffman, Erving. 2002. Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Prisma

53 Hart, Lynette A. 2006. Community Context and Psychosocial Benefits of Animal

Companionship, s. 73-94, i Fine, Aubrey H. 2006. Animal Assisted Therapy, Theoretical foundations and guidelines for practice, California: Academic Press

Haverdahl, Anna-Lena. 2007-03-26. Vården satsar på läkande djur. Svenska Dagbladet.

www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1074579.svd 2008-11-26

Holmberg, Tora. 2006. Hur gör djur? Människor, andra djur och utmaningar för sociologin. Sociologisk forskning, nr 1: 5-19

Holme, Idag Magne & Solvang Krohn, Bernt. 1997. Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur

Kogan, R. Lori, Granger, P. Ben, Fitchett, A. Jennifer, Helmer, A. Kimberly och Young, K. Kaili . 1999. The Human-Animal Team Approach for Children with Emotional Disorders: Two Case Studies. Child & Youth Care forum, vol. 28, nr. 2: 105-121

Kvale, Steiner. 1996. Interviews. London: SAGE Publications

Lerner, Thomas. 2005-10-19. Djur gör människor friskare. Dagens Nyheter.

www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=476225 2008-12-04 Lerner, Thomas. 2005-10-20. Djur behövs i kriminalvården. Dagens Nyheter.

www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=476736 2008-12-04 Lerner, Thomas. 2005-10-22. Hundar väcker varma känslor. Dagens Nyheter.

www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=478483 2008-12-04 Manimalisrapporten. 2005. www.manimalis.se 2008-12-09

Melson F. Gail. 2003. Child development and the human – companion animal bond. American behavioral scientist, vol. 47, nr. 1: 31-39

Moustakas, Clark. 1994. Phenomenological research methods. London: SAGE Publications Myers E. Olin. 2003. No longer the lonely species: a post-mead perspective on animals and sociology. International journal of sociology and social policy, vol. 23, nr. 3: 46-67

54 Uvnäs-Moberg, Kerstin. 1998. Oxytocin may mediate the benefits of positive social

interaction and emotions. Psychoneuroendocrinology. vol. 23, nr. 8: 819-835

Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning,

http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_t f_2002.pdf , 2009-04-14

55