Vi har under vårt arbete fått en inblick i några lärares resonemang runt flerspråkighet och vilka följder det har på undervisningen. Vi kan inte dra några slutsatser om hur lärare i allmänhet resonerar i dessa frågor eftersom vi endast kan återge dessa sex lärares åsikter i frågan. Vi hade med hjälp av ett större material och andra metoder, som till exempel observationer av dessa lärares undervisning, kanske kunnat ge en bredare bild av frågan. De flerspråkiga elevernas röster hörs inte i denna undersökning, inte heller skolledningens, modersmålslärarnas eller föräldrarnas, vilket skulle ha belyst ämnet från andra synvinklar.
36
Referenser
Alleklev, Birgitta & Lindvall, Lisbeth (2001): Läs- och skrivprojektet Listiga räven - att läsa i skolan och lära för livet. I Kerstin Nauclér, red: Symposium 2000 – ett andraspråks-
perspektiv på lärande, s 185 199. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Stockholm: Sigma.
Arnberg, Leonore (2004): Så blir barn tvåspråkiga. Vägledning och råd under förskoleåldern. Falun: Wahlström & Widstrand.
Axelsson, Monica (2004): Skolframgång och tvåspråkig utbildning I Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg, red: Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle, s 503 – 537. Lund: Studentlitteratur.
Axelsson, Monica; Gröning, Inger & Hagberg – Persson, Barbro (2001): Organisation, lärande och elevsamarbete i skolor med språkliga och kulturell mångfald. Rapport 2 inom forskningsområdet mångetnicitet, tvåspråkighet och utbildning. Institutionen för
lärarutbildning. Rapport 2001:1 Uppsala universitet.
Axelsson, Monica (2000): Framgång för alla. Från att inte kunna – till att inte kunna låta bli att läsa. I Hans Åhl, red: Svenskan i tiden, Verklighet och visioner, s 9 – 23. Stockholm: HLS Förlag.
Bak, Maren & Gunnarsson, Lars (2006): Bokflod ger läslust? I Monica Axelsson & Nihad Bunar, red: Skola, språk och storstad, s 147 - 169. Stockholm: Pocky.
Brantefors, Lotta (2001): Mångkulturalismer – Om förutsättningar för ”just” interkulturell socialisation. I Gunlög Bredänge; Christer Hedin; Kerstin Holm & Mekonnen Tesfahuney, red: Utbildning i det mångkulturella samhället, s 49 -64. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik.
Börestam, Ulla & Huss, Leena (2001): Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur.
Bülow, Kerstin; Ljung, Birgitta & Sjöqvist, Lena (2001): Samarbete mellan modersmål, svenska som andraspråk, No och So. I Pirkko Bergman, Lena Sjöqvist, Kerstin Bülow & Birgitta Ljung: Två flugor i en smäll. Att lära på sitt andra språk s 64 – 65. Stockholm: Liber.
Colliander, Gunilla (2008): Andraspråksinlärande och andraspråksdidaktik I Inger Nordheden & Arja Paulin, red: Att äga språk – språkdidaktikens möjligheter, s 125 – 142. Stockholm: Stockholms universitetsförlag.
Concha, Hernán (2007): Modersmålsundervisningen i Sverige: en krönika. Malmö: Modersmålsenheten.
Cummins, Jim (2000): Language, Power and Pedagogy: Bilingual Children in the Crossfire. Clevedon, England: Multilingual Matters.
Cummins, Jim (2001): Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I Kerstin Nauclér, red: Symposium 2000 – ett
andraspråksperspektiv på lärande, s 86 – 107. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Stockholm: Sigma.
37
Eliasson, Annika (2006): Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Haglund, Charlotte (2004): Flerspråkighet och identitet I Kenneth Hyltenstam, & Inger Lindberg, red: Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle, s 359– 387. Lund: Studentlitteratur.
Holmegaard, Margareta & Wikström, Inger (2004): Språkutvecklande ämnesundervisning I Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg, red: Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle, s 539 - 572. Lund: Studentlitteratur.
Jonsson, Carla (2008): Språk och kultur som resurser i undervisningen I Inger Nordheden & Arja Paulin, red: Att äga språk – språkdidaktikens möjligheter, s 143 – 158.
Stockholm: Stockholms universitetsförlag.
Laaksonen, Tarja (1999): Tvåspråkighet utifrån och inifrån. Om språkrelaterad personperception och språkrelaterade stressreaktioner. Stockholm: Psykologiska institutionen.
Ladberg, Gunilla (2000): Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, Inger (2004): Samtal och interaktion – ett andraspråksperspektiv I Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg, red: Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle, s 461 – 499. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin (2009): http://www.ne.se/sok/tvåspråkighet, http://www.ne.se/sok/modersmål. [Hämtad 2009-10-05].
Parszyk, Ing-Marie (2002): Yalla – Det är bråttom. Assyriska/syrianska elevers skolliv följs från förskolan till nian. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål (2007): Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Roth, Hans Ingvar (1998): Den mångkulturella parken – om värdegemenskap i skola och samhälle. Stockholm: Skolverket.
SFS 1994:1194. Grundskoleförordningen.
Skolverket (2000): Att undervisa elever med Svenska som andraspråk - ett referensmaterial. Dnr: 11402-5. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2002): Flera språk – fler möjligheter - utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen. Dnr 01-01:2751. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2007): Svenska som andraspråk, En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2008): Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet. Rapport 321. Stockholm: Skolverket.
Skuttnabb – Kangas, Tove (1981): Tvåspråkighet. Lund: Liber Läromedel. Thomsson, Heléne (2002): Reflexiva intervjuer. Lund: tudentlitteratur.
Tingbjörn, Gunnar (2004): Svenska som andraspråk i ett utbildningspolitiskt perspektiv - en tillbakablick. I Kenneth Hyltenstam, & Inger Lindberg, red: Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle s 758-759 Lund: Studentlitteratur.
38
Virta, Erkki (1983)Språkligt tänkande, tvåspråkighet och undervisning av minoritetsbarn. En litteraturstudie över vissa teorier och forskningsresultat publicerad av språk- och kulturarvsutredningen i anslutning till dess huvudbetänkande Olika ursprung- Gemenskap i Sverige (SOU 1983:57). Ds U 1983:17. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vygotskij Lev S. (1934/2001): Tänkande och språk, Göteborg: Daidalos.
Wedin, Åsa (2008): Monologen som en resurs i klassrummet. Pedagogisk Forskning i Sverige. årg 13 nr 4 s 241–257. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik.
Bilaga 1 Intervjufrågor till lärarna
Bakgrund
1. Vad har du för yrkesbakgrund och utbildning (svenska som andraspråk/ modersmål)? 2. Hur länge har du arbetat som lärare?
3. Hur stor andel av eleverna är flerspråkiga - på skolan?
– i din klass? 4. Hur många elever i din klass har - modersmålsundervisning?
– svenska som andraspråksundervisning?
– studiehandledning på modersmål?
Undervisningen
5. Hur organiserar du din undervisning? - Individuellt eller kollektivt?
6. Hur ser du som lärare på undervisningen av flerspråkiga elever? - Möjligheter, utmaningar, framtidsvisioner
7. Ser du någon/några behov av att förändra ditt nuvarande arbetssätt? - Metoder, resurser, åtgärder, insatser, kontakter 8. Hur resonerar du som lärare kring elevernas flerspråkighet?
- Resurs eller en begränsning?
9. Tycker du att skolan tar tillvara elevernas flerspråkighet i undervisningen? Varför? 10. Hur upplever du samverkan med modersmålslärarna och hur ser du på behovet av
modersmålsundervisningen?
11. Vad skulle du rekommendera dina flerspråkiga elever för att de ska klara sina studier bättre?
12. Har du råd till nyexaminerade lärare i sin undervisning av flerspråkiga elever?
Bilaga 2 Brev till lärarna
HejVi har tidigare talars vid angående intervjuer till vårt examensarbete i pedagogik och skickar nu inför den lite information.
Med ditt samtycke kommer intervjuerna att spelas in, inspelningarna kommer enbart att användas till vårt examensarbete och kommer där att vara anonym. Efter kursens slut kommer den att förstöras.
Vi vill i vårt examensarbete skaffa oss en fördjupad kunskap om hur den mångkulturella undervisningen formas i de heterogena klasserna. I vårt blivande yrke kommer vi att möta elever från olika kulturer och barn med flera språk förutom svenskan. Därför anser vi att det är viktigt för oss att vi besitter kunskaper om flerspråkighet för att kunna bemöta alla barn och stödja de där de befinner sig i sin kunskapsutveckling.
Intervjun kommer att huvudsakligen utgå från nedanstående frågor
Hur skall skolundervisningen planeras i den mångkulturella situationen och utifrån vilka skäl skall man argumentera?
Vilka undervisningsmetoder kommer till användning i en heterogen klass? Hur resonerar lärare kring elevernas flerspråkighet?
Hur ser samarbetet med modersmålslärarna ut?
Du kan nå oss via mail: xxxx eller xxxx eller telefon Aliye: xxx, Åsa: xxx
Med Vänliga Hälsningar