Avslutande reflektioner

Det ämne som denna uppsats behandlat kan stundtals tyckas ligga mycket långt ifrån verklighetens samhällen och demokratier. Det finns dock, enligt min mening, flera samtida högaktuella debatter som i grunden handlar om just värdesyn, värdegrund och huruvida folkviljan skall begränsas. Under våren 2006 har Ytterbyskolan utanför Göteborg diskuterats mycket i media sedan de tagit beslut om att man för att få betyg i samhällskunskap måste kunna tillämpa ett demokratiskt arbets- och be- slutssätt. Upprinnelsen till beslutet var framförallt på grund av utbredda nazistsympatier bland sko- lans elever. I 1994 års Läroplan för de frivilliga skolformerna står följande, texten grundas till stor del på Skollagen 1985:1100:

[…] verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värde- ringar […] Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jäm- ställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall ge- stalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.147 Skolan skall alltså utformas i överensstämmelse med ”grundläggande demokratiska värderingar”, vilket enligt skolverket tycks innebära bland annat den etik som förvaltas av kristen tradition. Inne- bär detta att alla andra religiösa trosuppfattningar, eller icke-uppfattningar, strider emot ”grund- läggande demokratiska värderingar”? Människolivets okränkbarhet kan också diskuteras, dels huru- vida det bör sammankopplas med demokrati men även om det bör betraktas som ett grundläggande okränkbart värde. Torbjörn Tännsjö, som är professor i praktiskt filosofi, skriver i en artikel angå- ende människolivets okränkbarhet och skolans värdegrund att:

Vad innebär det att människolivet är okränkbart? Det betyder att självmord är förkastligt, att dödshjälp är fel och att abort är mord. Det betyder också att det är förkastligt att kassera embryon som blir över vid provrörsbefruktning.148

Debatten om skolans och samhällets värdegrund kan tyckas långt ifrån de frågor jag behandlat i denna uppsats. Den visar dock på att värden i en demokratisk kontext är kontroversiellt och kompli- cerat. Är det något denna uppsats visat är det, enligt mig, att definierandet av demokratin, de demo- kratiska värdena och hur dessa skall uppfattas är långt ifrån enkelt. Ändå talar skolverket som om frågan är förhållandevis oproblematisk. Om exempelvis solidaritet med utsatta är en del av demo- kratin vad händer då när folkviljan inte vill solidarisera med utsatta? Även ställningstagandet om individens frihet är intressant ur folkviljesynpunkt, för innebär inte en demokratisk beslutsprocess per definition att några individers frihet kränks i någon mening?

Samtidigt är det rimligtvis nödvändigt att några värden hålls för sanna i ett demokratiskt samhäl- le både för demokratin i sig men också för ett stabilt och välordnat samhälle. Men man kan fråga

147

1994 års Läroplan för de frivilliga skolformerna kap 1:1, Skolverket

148

sig, likt Tännsjö gör, om skolan verkligen skall lära ut en specifik värdegrund då det rimligtvis finns flera att utgå ifrån. Är det inte mer demokratiskt att man själv får ta ställning till vilken värdegrund man vill utgå ifrån?

När ett värde hålls för sant i objektiv mening innebär detta, om man tar fasta på denna uppsats slutsatser, att folkviljan begränsas. Detta må vara nödvändigt för att förhindra tragedier likt den na- zistiska rasläran och dess konsekvenser. Samtidigt tror jag att demokrati och ett stabilt samhälle kräver diskussion och debatt snarare än hänvisanden till svårförklarliga objektiva värden. Om folk- viljan själv väljer att inte kränka så kallade grundläggande värden tycks detta bättre ur demokrati- synpunkt än att begränsa folkviljan på förhand. Och om den skall begränsas, vem avgör begräns- ningen?

Referenser

1994 års Läroplan för de frivilliga skolformerna. Skolverket (1994) Att verka för fred – ett gemensamt fredscentrum i Sverige. SOU 2000:74

Amnå, Erik (2003), ”Deltagardemokrati – Önskvärd, nödvändig, men möjlig”, i Giljam, Mikael & Hermansson, Jörgen red (2003), Demokratins mekanismer. Malmö: Liber

Amnå, Erik red (1999), Maktdelning, Demokratiutredningens forsarvolym I. SOU 1999:76 Azlan, Reza (2005), “From Islam, Pluralist Democracies Will Surely Grow”. Chronicle of Higher

Education; 3/11/2005, Vol. 51 Issue 27

Barber, Benjamin R. (2003), Strong democracy – Participatory politics for a new age. London: University of California press

Beckman, Ludvig (2005) Grundbok i idéanalys – Det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Estland: Santerus förlag

Berggren, Niclas, Karlsson, Nils & Nergelius, Joakim (2001), Den konstitutionella revolutionen. Stockholm: City university press

Berggren, Niclas, Karlsson, Nils & Nergelius, Joakim (1999), Makt utan motvikt – Om demokrati

och konstitutionalism. Stockholm: City university press

Bergström Lars (1999), ”Bakom okunnighetens slöja”, i Skatter och välfärd nr 2 1999. Stockholm: Skattebetalarnas förening

Bergström, Lars (1993), Grundbok i värdeteori. Karlshamn: Bokförlaget Thales Bergström, Lars (1998) ”Relativism”, Filosofisk tidskrift nr 1 1998. Stockholm: Thales Björklund, Stefan (1976), Politisk teori. Lund: Bokförlaget Aldus

Boglind, Anders, Eliason, Sven, & Månson, Per (1995), Kapital, rationalitet och social

sammanhållning. Stockholm: Bokförlaget Prisma

Dahl, Robert A. (1985), A preface to economic democracy. Cambridge: Polity Press Dahl, Robert A. (2003), Demokratin och dess antagonister. Stockholm: Ordfront förlag Dahl, Robert A. (1998), On democracy. New Haven: Yale university press

Demokrati och mänskliga rättigheter i Sveriges utvecklingssamarbete. Utrikesutskottets betänkande

1997/98: UU15

Esaiasson, Peter (2003) ”Vad menas med folkviljans förverkligande”, i Giljam, Mikael & Hermansson, Jörgen red (2003), Demokratins mekanismer. Malmö: Liber

Fishkin, James & Laslett, Peter (2003), Debating deliberative democracy, Malden: Blackwell Fishkin, James & Laslett, Peter (2003), “Deliberation day”, i Fishkin, James & Laslett, Peter

Fishkin, James (1991), Democracy and deliberation. New Haven: Yale university press

Fishkin, James (1997), The voice of the people – Public opinion & democracy. New York: Yale university press

Giljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (2003), ”Demokratins ideal möter verkligheten”, i Giljam, Mikael & Hermansson, Jörgen red. (2003), Demokratins mekanismer. Malmö: Liber

Giljam, Mikael & Hermansson, Jörgen red. (2003), Demokratins mekanismer. Malmö: Liber Harman, Gilbert & Thomson, Judith J. (1996), Moral relativism and moral objectivity.

Cambridge: Blackwell Publishing Ltd

Habermas, Jürgen (1996), Kommunikativt handlande – Texter om språk, rationalitet och samhälle. Uddevalla: Bokförlaget Daidalos

Hayek, Fredrich A. (1993), Law legislation and liberty, vol. 3: The political order of a free people. London: Routledge

Held, David (1997), Demokratimodeller – Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. Göteborg: Daidalos AB

Hermansson, Jörgen (1999), ”Om att tämja folkmakten”, i Amnå, Erik red (1999), Maktdelning,

Demokratiutredningens forsarvolym I. SOU 1999:76

Hobbes, Thomas (2004), Leviathan. Göteborg: Daidalos

Hultkrantz, Lars & Nilsson, Jan-Eric (2004), Samhällsekonomisk analys. Mölnlycke: SNS Förlag Hägerström, Axel (1966), Socialfilosofiska uppsatser. Stockholm: Albert Bonnier

Jodal, Ola (2004), ”Fem frågetecken för den deliberativa demokratin”, i Giljam, Mikael & Hermansson, Jörgen red. (2003), Demokratins mekanismer. Malmö: Liber

Kant, Immanuel (1997) Grundläggning av sedernas metafysik. Uddevalla: Daidalos Kihlbom, Ulrik (2002), Ethical particularism – An essay on moral reason. Stockholm:

Almqvist och Wiksell

Larsson, Reidar (1997), Politiska ideologier i vår tid. Lund: Studentlitteratur

Lundquist, Lennart (2001), Medborgardemokrati och eliterna. Lund: Studentlitteratur McKay, David (2005), American politics and society. Oxford: Blackwell publishing Ltd Moe, Sverre (1994), Sociologisk teori. Lund: Studentlitteratur

Myrdal, Gunnar (1968), Objektivitetsproblemet inom samhällsforskningen. Stockholm: Raben och Sjögren

Nergelius, Joakim (1999), ”Maktdelningsbegreppet: historia, innebörd och tillämplighet i dagens Sverige”, i Berggren, Niclas & Karlsson, Nils & Nergelius, Joakim (1999), Makt utan motvikt –

Nordin, Svante (1995), Filosofins historia – Det västerländska förnuftets äventyr från Thales till

postmodernismen. Lund: Studentlitteratur

Nozick, Robert (2001), Anarki, stat och utopi. Stockholm: Timbro

Petersson, Olof m.fl. (2004) Demokratins grundlag. Kristiansstad: SNS Förlag Petersson, Olof (1999), Samhällskonsten. Smedjebacken: SNS Förlag

Petäjä, Ulf (2006), Varför Yttrandefrihet – Om rättfärdigandet av yttrandefrihet med utgångspunkt i

fem centrala argument i den demokratiska idétraditionen. Göteborg: Växjö University Press

Platon (1922), Staten. Nora: Bokförlaget Nya Doxa

Premfors, Rune (2000), Den starka demokratin. Stockholm: Atlas

Rachel, James (1999), The elements of moral philosophy. Singapore: McGraw-Hill book co Rawls, John (1999), A theory of justice. Oxford: Oxford university press

Regeringsformen (1974:152)

Rousseau, Jean-Jacques (1994), Om samhällsfördraget - eller Statsrättens grunder. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur

Räftegård, Curt (1998), Pratet som demokratiskt verktyg – Om möjligheterna till en

kommunikativ demokrati. Hedemora: Gidlunds förlag

Saward, Michael (2000), “Direct and deliberative democracy”, artikel presenterad i samband med konferensen Deliberating about deliberative democracy. Faculty of social sciences, open university, UK

Schumpeter, Joseph A. (1992), Capitalism, Socialism and Democracy, London: George Allen & Unwin

Smith, Eivind & Petersson, Olof red. (2004), Konstitutionell demokrati, Mölnlycke: SNS Förlag Smith, Eivind & Petersson, Olof (2004), ”Konstitutionell demokrati som begrepp och som ideal”, i

Smith, Eivind & Petersson, Olof red. (2004), Konstitutionell demokrati. Mölnlycke: SNS Förlag Singer, Peter (2003), En värld – Globaliseringens etik. Stockholm: Bokförlaget Thales

Strandbrink, Peter (1999a), ”Joseph Schumpeters demokratiska teori” i Tidskrift för politisk

filosofi nr 1 1999. Stockholm: Bokförlaget Thales

Strandbrink, Peter (1999b), Kunskap och politik – Teman i demokratisk teori och svensk EU-debatt. Stockholm: Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen

Studieförbundet näringsliv och samhälles stadgar149

Tingsten Herbert (1960), Demokratiens problem. Stockholm: Bokförlaget Aldus/Bonniers

149

Trend, David (1996) Radical democracy – Identity, citizenship and the state. New York: Routledge Inc.

Tullberg, Jan (1996), ”Är altruism förenlig med evolutionsteorin”, i Filosofisk tidskrift nr 1 1996. Stockholm: Thales

Tännsjö, Torbjörn (2006) ”Avskaffa skolans värdegrund”, i Svenska dagbladet 17 maj 2006

Unga medborgare – ungdomsstyrelsens slutrapport från projektet ung i demokratin.

Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:2

Vedung, Evert (1977), Det rationella politiska samtalet – Hur politiska budskap tolkas, ordnas och