Studien är ett bidrag till ökad kunskap kring arbetet med pedagogisk dokumentation. Genom studien får läsaren en inblick i pedagogers arbete och hur det kan se ut i olika verksamheter. Förståelsen för den pedagogiska dokumentationens betydelse och vikten av ett etiskt
tänkande kring dokumentationspraktiker har ökat i arbetet med studien. Att svaren i intervjuerna hade likheter och skillnader kan bero på att direktiven gällande pedagogisk dokumentation är något otydliga i styrdokumenten, eller att människor hanterar verkligheten på olika sätt. Likheterna i svaren ser vi som att det finns en viss riktlinje som verksamheterna är insatta i och förhåller sig till, men att direktiven eventuellt kan behöva tydliggöras för att verksamma pedagoger ska känna sig säkra i sitt arbete med pedagogisk dokumentation. Genom tydligare direktiv och forskning kommer vi och andra med oss i vår profession få möjlighet att förstå uppdragets syfte och därmed närma oss arbetsmetoden pedagogisk dokumentation och förhoppningsvis ta sig tiden att genomföra detta i verksamheterna.
29
Referenser
Alnervik, Karin (2013) ”Men så kan man ju också tänka!”. Pedagogisk dokumentation som
förändringsverktyg i förskolan. Högskolan för lärande och kommunikation. Högskolan i
Jönköping
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:659182/FULLTEXT01.pdf
Alvehus, Johan. (2019). Att skriva uppsats med kvalitativ metod - En handbok. Stockholm: Liber.
Alvesson, Mats och Sköldberg Kaj (2009). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Bjervås, Lise-Lotte (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som
bedömningspraktik i förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet.
gupea_2077_25731_1.pdf
Brante, Göran (2016). Allmän didaktik och ämnesdidaktik - en inledande diskussion kring gränser och anspråk. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik. 2 (1).
http://noad.ub.gu.se/index.php/noad/article/viewFile/33/18
Ekström, Kenneth (2008). Att förstå förskolan som ett verksamhetssystem - En
självbiografisk resa i det teoretiska landskapet. Kapitel i antologin Forskningsarbete pågår:
Nationella forskarskolan i pedagogisk arbete. (NaPA)/redaktör: Per Olof Erixon. Umeå
universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning
30
Elfström, Ingela (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk
dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Stockholm: Stockholms universitet.
Kroksmark, Tomas (2007). Fenomenografisk didaktik – en didaktisk möjlighet. Didaktisk
tidsskrift. 17(2-3) 2007.
http://www.tomaskroksmark.se/Fenomenografiskdidaktik%202007.pdf
Kroksmark, Tomas (1994). Didaktiska strövtåg: didaktiska ideer från Comenius till
fenomenografisk didaktik. 2. uppl. Göteborg: Daidalos.
Larsen, Ann Kristin. (2018). Metod helt enkelt - En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerup.
Lenz Taguchi, Hillevi. (2013) Varför pedagogisk dokumentation? Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Lindgren, Anne-Li (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Lindgren, Anneli, Sparrman, Anna (2003), Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk Forskning I Sverige, (1-2). http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:249512/FULLTEXT01.pdf
Löfdahl, Annica. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. Stockholm: Liber
Löfdahl, Annica. och Perez Prieto, Hèctor. (2010). Den synliggjorda förskolan. I C Lundahl och M. Folke-Fichtelius (red.): Bedömning i och av skolan- praktik, principer, politik, Lund: Studentlitteratur
Macdonald, Margaret. (2007) Toward formative assessment: The use of pedagogical
documentation in early elementary classrooms. 22 (2), 232–242.
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur Akademiska.
31
Schulz, Marc. (2015). The Documentation of Children’s Learning in Early Childhood Education. Children och Society, vol. 29, No 3
Skolinspektionen (2012). Förskola före skola - lärande och bärande
kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget.
Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2010) Läroplan för förskolan: Lpfö10. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018) Läroplan för förskolan: Lpfö18. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk
dokumentation. Stockholm: Elanders Sverige AB 2015
Vallberg, Roth, Ann-Christine (2014). Bedömning i förskolors dokumentation- fenomen,
begrepp och reglering. Institutionen för Barn Unga Samhälle (BUS). Malmö: Malmö
högskola
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1402/1246
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
32
Bilaga 1
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE
Datum:
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Vi är två studenter vars namn är Martina Ivansson och Simona Mitrevska. Vi går termin sex på förskollärarutbildningen på Malmö Universitet och tar examen januari 2021.
Vi skriver nu vårt examensarbete som kommer att handla om dokumentation i förskolan. Syftet med vårt arbete är att ta del av förskollärares syn på dokumentation. Frågorna vi kommer diskutera i uppsatsen är inriktade på dokumentation och kommer bestå av följande:
● Hur fungerar pedagogisk dokumentation i förskolans praktik? ● Vad används den pedagogiska dokumentationen till?
● På vilket sätt dokumenterar pedagogerna i förskolan? ● För vem finns den pedagogiska dokumentationen för?
Vårt arbete är baserat på individuella intervjuer med förskollärare där deltagarna avidentifieras i arbetet då resultaten endast kommer synliggöra hur dessa respondenter och verksamheter
33
arbetar med och tänker angående dokumentation. Vi kommer endast beskriva att ni är utbildade och verksamma förskollärare.
Intervjuerna kommer ske på distans med hjälp utav telefoninspelning. Därefter transkriberas det insamlade materialet. Allt insamlat material lagras på Malmö universitets server och samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet. Inspelningen kommer att finnas i sex månader efter att den är gjord då materialet endast kommer användas till den aktuella studien. De som kommer att ha tillgång till materialet är vi som skriver det, vår handledare och examinatorn.
Samtycke till denna studie sker på distans baserat på delgivning av detta dokument och muntlig överenskommelse , där behöver inte blanketten skickas in till oss. Medverkan för denna studie kan när som helst återkallas och deltagarna kan när som helst avbryta sin medverkan utan konsekvenser.
Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail): Simona Mitrevska
07xxxxxxxx
Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail): Martina Ivansson
34
Bilaga 2
Intervjuguide:
● Vilka olika typer av dokumentation används på förskolan?
● Vad har den pedagogiska dokumentationen för syften/funktioner? ● Vem är mottagare till denna typ av dokumentation?
● Hur stor roll har den pedagogiska dokumentationen i verksamheten?
● Hur har ni organiserat för dokumentationsarbetet rent praktiskt? Vem gör vad och när?
● Vad ser ni för möjligheter samt svårigheter med den pedagogiska dokumentationen? ● Hur kan personal/barn/vårdnadshavare få ta del av det som dokumenteras?