Avslutande reflektioner
Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori har använts i denna uppsats. Vi kan konstatera att det i handlingsplanernas åtgärdande delar många gånger saknas åtgärder som hamnar inom exosystemet. Detta kanske kan ses naturligt i de handlingsplaner som endast är framtagna för den enskilda skolan, men för en kommun kanske det kunde vara annorlunda. En tänkbar åtgärd skulle i detta fall kunna vara åtgärder eller stödinsatser kopplade till föräldrars skiftarbete, eller hemsituation. En annan skulle kunna vara handledning till lärare från en specialpedagog som arbetar kommunövergripande.
Studien visar att det finns handlingsplaner om skolfrånvaro som behandlar hur skolfrånvaro kan förebyggas och lösas. Studien visar också att de kan behövas utvecklas på olika sätt, till exempel genom att förbättra sin interna logik och skriva fram hur elever som kommer tillbaka till skolan ska stödjas för att inte hamna i skolfrånvaro igen. Det behövs dock mer forskning om handlingsplaner. Det skulle vara intressant att undersöka skillnader mellan dokument på kommun- respektive skolnivå som handlar om skolfrånvaro. Det skulle också kunna vara viktigt och intressant att göra om denna studie men att då analysera betydligt fler
handlingsplaner. En ytterligare intressant studie skulle kunna vara att jämföra handlingsplaner med det faktiska arbete som sker i de olika kommunerna och på de enskilda skolorna.
Avslutningsvis anser vi forskning om skolfrånvaro viktig ur specialpedagogens
yrkessynpunkt. Specialpedagoger möter ofta elever i olika svårigheter och som tidigare sagts finns en stark koppling mellan goda lärmiljöer och skolnärvaro. Dessutom efterlyser vi en tydligare inblandning av elevhälsan i det förebyggande arbetet och specialpedagogen bör ha en stor del i detta arbete.
44
Referenser
Antonovsky, A. (2007). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Arbetsmiljölagen (AML 1977:1160).
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Bronfenbrenner, U. (2005). Making human beings human. Bioecological Perspectives on Human Development. Thousand Oaks, CA: Sage.
Demir, K., & Akman Karabeyoglu, Y. (2016). Factors Associated with Absenteeism in High Schools. Eurasian Journal of Educational Research, (62), 37-56.
Ek, H., & Eriksson, R. (2013). Psychological Factors Behind Truancy, School Phobia, and School Refusal: A Literature Study. Child & Family Behavior Therapy, 35(5), 228- 248.
Forster, M. (2009). Fem gånger mer kärlek: forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv: en bok till föräldrar med barn mellan 2 och 12 år. Stockholm: Natur och Kultur.
Friberg, P., Karlberg, M., Sundberg Lax, I., & Palmér, R. (2015). Hemmasittare och vägen tillbaka. Riga: Columbus.
Gastic, B. (2008). School truancy and the disciplinary problems of bullying victims. Educational Review, 60(4), 391-404.
45
Gillberg, C., & Hellgren, L. (2000). Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholm: Natur och Kultur.
Gladh, M., & Sjödin, K. (2014). Tillbaka till skolan. Stockholm: Gothia. Gunnarsson, B. (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur.
Greene, R. (2011). Vilse i skolan. Hur kan vi hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, E. (2016). Ungdomar och skolfrånvaro i högstadiet- ett systemteoretiskt perspektiv. Helsingfors: Helsingfors universitet.
Granlund, M. (2014). Skolprestation och psykisk hälsa. I J. Milerad & C. Lindgren (Red.), Evidensbaserad elevhälsa. (s.51-59). Lund: Studentlitteratur
Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142.
Hamre, B. K., & Pianta, R. C. (2001). Early Teacher–Child Relationships and the Trajectory of Children's School Outcomes through Eighth Grade. Child Development, 72(2), 625–638.
Hattie, J. (2012) Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.
Hoare, C. (2008). Models of Adult Development in Bronfenbrenner's Bioecological Theory and Erikson's Biopsychosocial Life Stage Theory. In M. C. Smith & N. DeFrates- Densch (Eds.), Handbook of Research on Adult Learning and Development (s.68- 102). Routledge, Abingdon: Routledge Handbooks Online
Hundeide, K. (2003). Det intersubjektiva rummet. I. Dysthe (Red), Dialog, samspel och lärande (s. 143-167). Lund: Studentlitteratur.
46
Jakobsson, I.-L., & Nilsson, I. (2015). Specialpedagogik och funktionshinder – Att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. Stockholm: Natur och Kultur.
Kim, H. Y., & Page, T. (2012). Emotional Bonds with Parents, Emotion Regulation, and School-Related Behavior Problems Among Elementary School Truants. Journal of Child and Family Studies, 22(6), 869-878.
Kearney, C. A. (2008). School absenteeism and school refusal behavior in youth: A contemporary review. Clinical Psychology Review, 28(3), 451-471.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
McCray, E. (2006). It´s 10 a.m.: Do you know where your children are? The persisting issue of school truancy. Intervention in school and clinic, 42(1), 30-33.
Nilholm, C., & Evaldsson, A-C. (2010). Resultatdialog 2010; Är eleven orsak till sina egna svårigheter i skolan? I demokratins marginaler – ett projekt om barn i problematiska skolsituationer. (Vetenskapsrådets Rapportserie, 15). Bromma: CM-gruppen AB. 115- 122
Nilsson, I., Wadeskog, A., Hök, L., & Sanandaji, N. (2014). Utanförskapets pris. Lund: Studentlitteratur.
Nordahl, T., Sorlie, M.-A., Manger, T., & Tveit, A. (2013). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar – Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber.
Olsson, M. (2016). Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med ’alla’ barn: En deltagarorienterad studie. Stockholms universitet
47
Sveriges Kommuner och Landsting SKL. (2013). Vänd frånvaro till närvaro- guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-947-8.pdf
Skolinspektionen. (2016a). Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor”. Elektronisk källa
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/k valitetsgranskningar/2016/langvarig-franvaro/kvantitativ-rapport-omfattande-
ogiltigfranvaro.pdf
Skolinspektionen. (2016b). Omfattande frånvaro - En granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro. Elektronisk källa
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/k valitetsgranskningar/2016/omfattande-
franvaro/omfattande_franvaro_kvalitativ_rapport.pdf Skollagen (2010:800).
Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan ur elevens, skolans och förvaltningens perspektiv. Rapport 2010:341, Stockholm: Davidssons Tryckeri AB.
Skolverket. (2012a). Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Skolverket. (2012b). Idrott och hälsa i grundskolan – med lärandet i rörelse. Rapport 2012:5, Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen & Skolverket. (2016). Vägledning för Elevhälsan. Falun: Edita Brobergs. Socialstyrelsen. (2010). Blyga och ängsliga barn. Elektronisk källa
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17954/2010-3-9.pdf Socialstyrelsen. (2013). Upptäcka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Uppsala
48
Socialtjänstlagen SoL. (2001:453).
SOU 2016:94 Saknad!: uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Stockholm: Wolters
Kluwer.
Strand, A. (2013). Skolk ur elevernas och skolans perspektiv: en intervju- och
dokumentstudie. Diss. (sammanfattning) Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2013.
Jönköping.
Strand, A. (2014). ‘School – no thanks – it ain't my thing’: Accounts for truancy. Students' perspectives on their truancy and school lives. International Journal of Adolescence
and Youth, 19(2), 262-277.
Strand, A.–S., Anbäcken, E.–M. & Granlund, M. (2015). Social Support for Adolescents with a High Level of Truancy in Swedish Compulsory Schooling. Journal of Education for
Students Placed at Risk, 20(4), 293-311.
Strand, A. S. M., & Cedersund, E. (2013). School Staff's Reflections on Truant Students: A Positioning Analysis. Pastoral Care in Education, 31(4), 337-353.
Strand, A. M., & Granlund, M. (2014). The School Situation for Students with a High Level of Absenteeism in Compulsory School: Is There a Pattern in Documented Support?. Scandinavian Journal of Educational Research, 58(5), 551-569
Stockholms stad. (2016) Bromstensskolan – handlingsplaner. Hämtad den 10 februari 2017 från
http://bromstensskolan.stockholm.se/handlingsplaner
Sugrue, E., Zuel, T., & LaLiberte, T. (2016). The Ecological Context of Chronic School Absenteeism in the Elementary Grades. Children & Schools, 38(3), 137-145 Teasley, M. L. (2004). Absenteeism and Truancy: Risk, Protection, and Best Practice
49
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN’s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlund, I. (2016). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ
analys. (s. 71-89). Stockholm: Liber.
Widén, P. (2016). Kvalitativ textanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 176-193). Stockholm: Liber
Öhman, J. (2007). "Ingen bryr sig ändå...": En utredning om drop outs' och skolpersonals syn
på stödprocesserna i dagens skolsamfund. Helsingfors: Helsingfors universitet.
50
Bilaga 1 - Information gällande ett småskaligt forskningsprojekt.
”Handlingsplaner om skolfrånvaro” är namnet på ett småskaligt forskningsprojekt som vi genomför som examensarbete inom ramen för Specialpedagogprogrammet.
Vi heter Namn och Namn och vi studerar på Specialpedagogprogrammet vid Mälardalens Högskola i Västerås. Vi har under studierna intresserat oss för elever som av olika anledningar inte kommer till skolan. Därför tänkte vi fördjupa oss i detta ämne. Ämnet känns mycket aktuellt både för att det uppmärksammas i media och från skolverkets sida och eftersom det samtidigt finns ganska lite forskning i ämnet. Dessutom framställs många gånger problemet som ökande.
Vi har valt att undersöka vilken dokumentation eller vilka handlingsplaner som finns för problematiken kring skolfrånvaro. I vissa fall har kommunerna en central handlingsplan eller policy som gäller för alla skolor, i andra fall har de enskilda skolorna upprättat egna dokument (om en kommungemensam policy eller handlingsplan saknas) och i ytterligare andra fall saknas dokument eller handlingsplan helt.
Vi skulle vara tacksamma om ni ville bidra till vårt arbete genom att dela med er av de dokument eller handlingsplaner som ni arbetar utifrån, i er kommun eller på er skola, när det gäller skolfrånvaro. Naturligtvis kommer skolans eller kommunens namn inte att finnas med eller gå att utröna ur arbetet. Vi skulle även uppskatta att få ett svar om ni inte har någon dokumentation i frågan eller om ni inte vill deltaga.
Svara gärna till den mejladress som detta mejl kommer från (Namn@hotmail.com). Vi kan även nås på telefon 07XX-XX XX XX (Namn)
Tack på förhand.
// Namn och Namn - Studerande vid Specialpedagogprogrammet vid MDH.
Handledare: Johanna Lundqvist XXXXXXX