Avslutande reflektioner

För att kunna bredda religionsbegreppet åtminstone på svensk mark vore det intressant att studera individuella berättelser av den mindfulnessbehandling som ordineras inom svensk sjukvård och relatera den till religionspsykologisk copingteori. Det vore också intressant att studera religionens hälsoeffekter, speciellt religiös meditation i andra sammanhang än buddhistiska. En annan intressant fortsättning är att studera material från olika kulturella kontexter för att se om kulturell begreppsförståelse kring exempelvis religion påverkar hur människor beskriver mindfulness. Ytterligare en fortsättning är att studera om religiös coping kan utgöras av existentiella frågor som frångår den traditionella förståelsen av religion och det heliga.

Sammanfattning

Användningen av mindfulness som medicinsk behandling inom svensk sjukvård ökar. Även så kallade sekulära former av mindfulness inom medial populärpsykologi ökar i dagens Sverige. Mindfulnessforskningen har till betydande del fokuserat på de fysiska och psykiska effekterna av metoden och många forskare efterlyser studier som belyser relationen mellan mindfulness och spiritualitet, religion och existentialism. Syftet med denna studie är att undersöka om mindfulness kan ses som en form av religiös coping eller om metoden är helt sekulariserad och fri från dess religiösa ursprung. Detta görs genom närläsning och analys av två böcker och en blogg som alla tre är individuella mindfulnessberättelser. Materialet är How I overcame my trauma and PTSD (2013) av Philippe Izmailov, Mindfulness – En väg att hantera smärta (2008) av Vidyamala Burch samt blogginlägget Därför tränar jag mindfulness (2013-05-20) av Jonas Ask. Målet är att få en djupare förståelse för vilka funktioner mindfulness kan ha för individens psykiska hälsa och till vilken grad detta kan förstås som en form av coping som inkluderar religiositet.

De forskningsfrågor som besvaras är: Vilken betydelse för individers psykiska hälsa har mindfulness utifrån religionspsykologisk copingteori? och Kan mindfulness förstås som en form av coping som inkluderar religiositet? Metoden som används är narrativ analys i syfte att identifiera texternas innehåll samt hermeneutisk tolkning för att kunna tolka individernas empiriska exempel och jämföra det med religionspsykologisk copingteori. Metoden är således både induktiv och deduktiv.

Resultaten visar att mindfulness har stor betydelse för psykisk hälsa i alla tre av de undersökta mindfulnessupplevelserna. Izmailov, Burch och Ask har förändrats positivt av metoden och beskriver bl.a. interna förändringar såsom relationen till sig själva, inre harmoni och tolerans. Från att tidigare plågats av trauma, smärta och omvälvande livsförändringar har mindfulness befriat dem från det psykiska lidandet. De är inte längre styrda av sina reaktioner på lidandet utan fria att själva uppmärksamma nuet och leva varje stund fullt ut. Alla tre har således förändrat sin signifikans och mindfulness har följaktligen stor betydelse för individers psykiska hälsa utifrån religionspsykologisk copingteori. Huruvida mindfulness kan förstås som en form av coping som inkluderar religiositet beror på hur begrepp såsom religion och helig förstås. Ingen av mindfulnessberättelserna använder traditionella religiösa termer vilket gör att svaret på forskningsfrågan blir beroende av forskarens tolkning av individernas mindfulnessupplevelser och dess motsvarighet till vad som innefattas i religiös coping.

Denna studie bidrar till att belysa de positiva upplevelser och hälsoeffekter som mindfulnessträning kan ha för några individer. Studien visar också att det finns vidare behov av fokus på religion och existentiella frågor i relation till mindfulnessforskning samt att religionspsykologisk copingteori inte alla gånger är fullt användbar i kulturer som inte använder sig av traditionell religiös förståelse. Nyckelord: mindfulness, religiös coping, religion, psykisk hälsa

Referenser

Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Allen, R. S., Harris, G. M., Crowther, M. R., Oliver, J. S., Cavanaugh, R., & Phillips, L. L. (2013). Does religiousness and spirituality moderate the relations between physical and mental health among aging prisoners? International Journal

of Geriatric Psychiatry, 28, 710–717.

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion:

Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Ask, J. (2013-05-20). Vipassana Livscoach och Mindfulness. Blogg om mindfulness. Hämtad 2015-04-20 från http://vipassanalivscoach.se/darfor-tranar-jag-mindfulness/.

Bornstein, A., & Lagercrantz, A. (2012). Större närvaro viktig fråga i sjukvården.

Stillhet, Svenska Dagbladet SvD, 2012-07-17.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Burch, V. (2008). Mindfulness – En väg att hantera smärta. Stockholm: Bonnier Fakta.

Eklöf, J. (2015). Mellan sjukt och friskt – Mindfulness som universalmedel.

Kulturella perspektiv, 1, 42–49.

Geels, A. (2015). Meditation. Hämtad 05 maj, 2015 från Nationalencyklopedins databas.

Grenholm, C.H. (2006). Att förstå religion: Metoder för teologisk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Izmailov, P. (2013). How I overcame my trauma and PTSD: Selfhelp guide and

Workbook – Mindfulness Based Trauma Treatment. CreateSpace. (Förlagsort

saknas)

Josefsson, T., Lindwall, M., & Broberg, A. G. (2012). The Effects of a Short-term Mindfulness Based Intervention on Self-reported Mindfulness, Decentering, Executive Attention, Psychological Health, and Coping Style: Examining Unique Mindfulness Effects and Mediators. Mindfulness, February 2014, 5(1), 18–35. Kabat-Zinn, J. (2005). Vart du än går är du där: Medveten närvaro i vardagen. Sockholm: Natur och kultur.

Lhewa, D. W. (2010). Coping and distress among Tibetan survivors of torture and refugee trauma. Dissertation Abstracts International: Section B: The Sciences and

Engineering, 70(10-B), 6557.

Malmqvist, J. (2015). Mindfulness-meditation. Hämtad 05 maj, 2015 från Nationalencyklopedins databas.

Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Student-litteratur.

McGarrigle, T., & Walsh, C. A. (2011). Mindfulness, Self-Care, and Wellness in Social Work: Effects of Contemplative Training. Journal of religion and

spirituality in social work: Social Thought, 30(3), 212–233.

Nilsson, H. (2014). A four-dimensional model of mindfulness and its implications for health. Psychology of religion and spirituality, 6(2), 162–174.

Oman, D., Shapiro, S. L., Thorensen, C. E., Flinders, T., Driskill, J. D., & Plante, T. G. (2007). Learning from spiritual models and meditation: A randomized

evaluation of a college course. Oakland, CA: Public Health Institute.

Pargament, K. I. (1997). The psychology of religion and coping. Theory, research,

practice. New York: Guilford Press.

Pargament, K. I., & Raiya, H. A. (2007). A decade of research on the psychology of religion and coping: Things we assumed and lessons we learned. Psyke og

Logos, 28(2), 742–766.

Plank, K. (2011). Insikt och närvaro: Akademiska kontemplationer kring

buddhism, meditation och mindfulness. Diss. Lund: Lunds universitet. Göteborg.

Plank, K (2012). Moderna myter om mindfulness. Läkartidningen, 109(43), 1968–1970.

Repstad, P. (1999). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Sundqvist, J., Lilja, Å., Palmér, K., Memon, A. A., Wang, X., Johansson, L. M., & Sundquist, K. (2014). Mindfulness group therapy in primary care patients with depression, anxiety and stress and adjustment disorders: randomised controlled trial. The British Journal of Psychiatry, BJP, 206(2), 128–135.

World Value Survey. Cultural map – WVS wave 6 (2010 – 2014). Hämtad 2015-05-27 från http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp.