Avslutande reflektioner

En reflektion som gjorts under arbetet med denna uppsats är om förändringen i ton i samband med fångenskapen är ett uttryck för att soldaterna ansåg sig ha lämnat sitt öde i guds händer först i samband med att man blev krigsfångar? Är det i så fall ett tecken på att man tidigare uppenbarligen haft gud på sin sida och därmed inte ansåg sig ha behövt detta, trots att man levde med döden som ständig följeslagare?

Det vore intressant att göra en studie av samma art, och då inkludera ett större material och försöka finna liknande intryck från det civila samhället för att identi-fiera likheter och skillnader hos människor som inte var underställda statens tjänst och den disciplin och anda som rådde där. Det vore också intressant att göra en studie över dagböcker och brev från de karoliner som hamnade i Turkiet; då deras upplevelser med stor sannolikhet avviker från de som karolinerna i rysk fången-skap i denna uppsats ger uttryck för. Hur bemästrade de mötet med den kultur som fanns i Osmanska riket och med islam?

37

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka spirituell coping, gudsbild, samt föreställningsvärld hos svenska soldater i fälttåget mot Ryssland 1707-1721. Det teoretiska perspektivet utgår ifrån Pargaments teori om metoder för spirituell co-ping samt Rizzutos objektrelationsteori. Med hjälp av en hermeneutisk metod har jag utifrån ett stort material byggt upp en helhetsbild utifrån mina frågeställningar. Uppsatsens frågeställning var:

– Hur uttrycks gudsbild och religiös föreställningsvärld hos svenska soldater un-der kriget mot Ryssland?

– Ger soldaterna uttryck för spirituell coping och i vilken utsträckning och situat-ion sker i så fall det?

Slutsatserna i denna uppsats är att gudsbild och religiös föreställningsvärld ut-trycks ofta utifrån gammaltestamentliga föreställningar om straff och hämnd, och om en tilltro till att gud ska lindra soldaternas situation. Inledningsvis skildras detta genom att man tackar gud i samband med segrar och dylikt. Detta förändras i samband med nederlaget vid Poltava och den därpå följande fångenskapen, då intrycken blir mer utförliga och personliga. Det finns också betydande skillnader och likheter mellan de individuella författarna, där flera uttrycker sig i form av dikter och sånger. Det finns en tydlig skillnad före och efter Poltava, då det är efter denna katastrof som det tydligt finns uttryck för en religiös coping, och för att en kris har inträffat. Förekomsten av spirituell coping är riklig, och soldaterna hanterar detta på olika sätt, några redogör kort och sakligt för sina upplevelser, men flera skildrar utförligt sin situation och gör det som redan nämnts på nya sätt, genom sång och dikt, men också med bön, tilltro till högre makter (samt kung). Med stor sannolikhet är flera av de utförligaste och personligast hållna dagböck-erna influerade av pietismen.

38

Referenser

Ahmadi, F. (2006). Culture, Religion and Spirituality In Coping. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Bibel 2000 (1999). Stockholm: Verbum förlag

Boréus, K. (2011). Texter i vardag och samhälle. I G. Ahrne, P. Svensson (red),

Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.

Crafoord, J. J. (1907). Dagbok. I A. Quennerstedt (red.) (1907). Karolinska

kri-gares dagböcker volym III (s. 103-116). Lund: Gleerupska

universitetsbokhan-deln.

Dahlgren, S. – Florén, A. (1996). Fråga det förflutna, Lund: Studentlitteratur. Ekedahl, N. (1999). Det svenska Israel. Myt och retorik i Haquin Spegels

pre-dikokonst. Uppsala: Gidlunds förlag.

Englund, P. (1988). Poltava. Berättelsen om en armés undergång. Stockholm: Atlantis.

Englund, P. (1998). Minnet av Poltava. Stockholm: Atlantis.

Ericsson, P. (2002). Stora nordiska kriget förklarat. Uppsala: Acta Universitatus Upsaliensis.

Fontana, A., Rosenheck, R. (2005). The Role of Loss of Meaning in the Pursuit of Treatment for Posttraumatic Stress Disorder, i Journal of Traumatic Stress, vol. 18 (2005), s. 133-136.

Franck, M. (1988). Karolinernas skola i Tobolsk, i Karolinska förbundets årsbok

1988 s. 39-76.

Geels, A., Wikström, O. (2012). Den religiösa människan (3 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.

Grenholm, C-H. (2006). Att förstå religion. Metoder för teologisk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Gudmundsson, D. (2011). Vad predikades i Poltava? Omprövning av fältpredikan i det stora nordiska kriget, i Karolinska förbundets årsbok 2011 s. 96-102.

Hårdh, O. (1908). Dagbok. I A. Quennerstedt (red.) (1908). Karolinska krigares

39

Lyth, J. (1986), Karolinska krigare berättar. Joachim Mathiae Lyths dagbok (facsimileutgåva av volym II av Karolinska krigares dagböcker utgivna av A. Quennerstedt 1903) Stockholm: Bokförlaget Rediviva.

Mallien, G. (1909). Sånger från Sibirien. I A. Quennerstedt (red.) (1909).

Karo-linska krigares dagböcker volym V (s. 370-396). Lund: Gleerupska

universitets-bokhandeln.

McLaughlin, S., McLauglin, A. & Van Slyke, J. (2010). Faith and Religious Be-liefs in an Outpatient Military Population i Southern Medical Journal vol. 103 (2010), s. 527-531.

Nordin, J. (2000). Ett fattigt men fritt folk. Eslöv: Symposium.

Pargament, K. (1997). The Psychology of Religion and Coping. New York: The Guilford Press.

Pargament, K. (2007). Spiritually Integrated Psychotherapy. New York: The Guilford Press.

Petre, R. (1921). Fänrik Robert Petres dagbok 1702-1709. I N. Herlitz (red.) (1921). Karolinska krigares dagböcker (s. 1-286). Stockholm: Norstedt.

Qouta, S, Punamäki, R-J., El Sarraj, E. (1997). Prison Experiences and Coping Styles Among Palestinian Men, i Peace and Conflict: Journal of Peace

Psychol-ogy, vol. 3 (1997), s. 19-36.

Repstad, P. (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Rizzuto, A-M. (1979). The Birth of The Living God. A Psychoanalytic Study. London: The University of Chicago Press.

Smepust, E. L. (1907). Dagbok. I A. Quennerstedt (red.) (1907). Karolinska

kri-gares dagböcker volym III (s. 115-181). Lund: Gleerupska

universitetsbokhan-deln.

Sperling, C. H. P. (1907). Dagbok. I A. Quennerstedt (red.) (1907). Karolinska

krigares dagböcker volym III (s. 1-86). Lund: Gleerupska universitetsbokhandeln.

Spåre, H. (1912). Dagbok. I A. Quennerstedt (red.) (1912). Karolinska krigares

dagböcker volym VII (s. 193-247). Lund: Gleerupska universitetsbokhandeln.

Spåre, H (den yngre) (1912). I A. Quennerstedt (red.) (1912). Karolinska krigares

dagböcker volym VII (s. 248-256). Lund: Gleerupska universitetsbokhandeln.

Stålhammar, J. (1912). I A. Quennerstedt (red.) (1912). Karolinska krigares

40 Villius, H. (1951). Karl XII:s ryska fälttåg. Källstudier. Lund: C. W. K. Gleerup. Villius, H. (1991). Sex dagböcker från fem sekler. Stockholm: Almqvist & Wik-sell.

Villstrand, N. E. (2011). Sveriges historia 1600-1721. Stockholm: Norstedts. Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlittera-tur 1996.

Wansink, B., Wansink, C. (2013). Are There Atheists in Foxholes? Combat Inten-sity and Religious Behavior, i Journal of Religious Health, Vol. 52 (2013), s. 768-779.

Åberg, A. (1991). Fångars elände. Karolinerna i Ryssland 1700-1723. Stock-holm: Natur & kultur.

Ödman, P-J. (2004). Hermeneutik och forskningspraktik. I B. Gustavsson (red.) (2004). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen (s. 71-95). Lund: Stu-dentlitteratur.