Avslutande reflektioner

Mitt övergripande syfte med den här uppsatsen var att undersöka vad hälsa innebär för eleverna, samt hur de uppfattar hälsa i idrottsundervisningen. Vidare syftade uppsatsen till att diskutera elevernas syn på hälsa, sätta in den i ett hälsoteoretiskt resonemang, samt att jämföra den med tidigare forskning. Jag anser mig ha uppfyllt syftet med uppsatsen på ett tillfredsställande sätt, och vill här framföra de slutsatser jag finner mest intressanta.

Först vill jag säga att elevernas bild av hälsa är mångtydig. Att ge något generellt svar på hur de uppfattar hälsa är därför svårt. Analysen tyder ändå på att elevernas övergripande syn på hälsa har en humanistisk inriktning. Det talar för att undervisningen i idrott och hälsa även förmedlar de psykiska och sociala dimensionerna av hälsa, och samtidigt visar det att eleverna kan reflektera över mediers ofta så onyanserade hälsobudskap. Vidare vill jag poängtera att samtliga elever lyfter fram idrottsämnet som det i princip enda skolämne där de lär sig om hälsa. Det visar på vikten av att ämnet har en väl fungerande

hälsoundervisning, och det förstärker ytterligare ämnets legitimitet.

Som avslutning vill jag lyfta diskussionen kring idrottsämnet som ett ämne där hälsa antingen är något man lär sig eller utövar. Det finns goda utsikter för att ämnet idrott och hälsa kan bli ett ämne där det genomgående undervisas om hälsa. Således kan hälso- undervisningen skapa en större mening för eleverna, och bli något mer än enbart det som diskuteras på teorilektionerna eller utövas i aktiviteterna. Här finns en utvecklingspotential där en möjlig roll för ämnet i framtiden är att lära eleverna hälsa och vägleda dem till en hälsosam livsstil. En sådan inriktning finns visserligen redan i kursplanen, men genom att stärka den ytterligare kommer ämnet på allvar att göra skäl för namnet idrott och hälsa.

49

Referenser

Annerstedt, Claes (1989): Skolgymnastikens utveckling i Sverige. Göteborg: Publikationer från institutionen för pedagogik 1989:11. Göteborgs universitet

Annerstedt, Claes (2001a): Ämnet idrott och hälsa i ett historiskt perspektiv. I Claes Annerstedt; Birger Peitersen & Helle Rønholt, red: Idrottsundervisning – Ämnet idrott

och hälsas didaktik, s 73–110. Göteborg: Multicare.

Annerstedt, Claes (2001b): Från fysisk fostran till hälsoarbete. I Claes Annerstedt; Birger Peitersen & Helle Rønholt, red: Idrottsundervisning – Ämnet idrott och hälsas

didaktik, s 111–122. Göteborg: Multicare.

Antonovsky, Aaron (1991): Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Bell, Judith (2000): Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Bremberg, Sven (2002): Kan utbildning ge bättre hälsa? I Agneta Nilsson, red: Är Pippi

Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk. En antologi om hälsoarbete i skolan, s

139-149. Stockholm: Skolverket.

Eriksson, Charli; Gustavsson, Kjell; Johansson, Therese; Mustell, Jan; Quennerstedt, Mikael; Rudsberg, Karin; Sundberg, Marie & Svensson, Lena (2003): Skolämnet

Idrott och hälsa i Sveriges skolor – en utvärdering av läget hösten 2002. Örebro:

Institutionen för idrott och hälsa, Örebro universitet.

Eriksson, Charli; Gustavsson, Kjell; Quennerstedt, Mikael; Rudsberg, Karin; Öhman, Marie & Öijen, Lena (2005): Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03) – Idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket.

Eriksson, Katie (1996) Hälsans idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Folkhälsoinstitutet (2006): Fysisk aktivitet och folkhälsa. R. 2006:13. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut.

Hartman, Jan (1998): Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997): Forskningsmetodik – Om kvalitativa

och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Korp, Peter (2003) Hälsopromotion – en sociologisk studie av hälsofrämjandets

institutionalisering. Forskningsrapport 2003:05. Institutionen för arbete, ekonomi och

hälsa. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Leahy, Deana & Harrison, Lyn (2004): Health and physical education and the production

of the “at self risk”. I John Evans; Brian Davies & Jan Wright, red: Body Knowledge

and Control: Studies in the Sociology of Physical Education and Health, s 130-139.

London: Routledge.

Meckbach, Jane & Söderström, Suzanne (2002): ”Kärt barn har många namn” – idrott och hälsa i skolan. I Lars-Magnus Engström & Karin Redelius, red: Pedagogiska

perspektiv på idrott, s 209-239. Stockholm: HLS förlag.

Medin, Jennie & Alexanderson, Kristina (2000): Begreppen Hälsa och hälsofrämjande –

50

Nationalencyklopedin (2007): http://www.ne.se.db.ub.oru.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id =208127&i_word=h%e4lsa [Hämtad 2007-09-16].

Nilsson, Lena (2003): Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik. Örebro: Örebro Studies in Education, 7.

Olin Lauritzen, Sonja (2001): Vardagliga föreställningar om hälsa och sjukdom. I Roger Qvarsell & Ulrika Torell, red: Humanistisk hälsoforskning – En forskningsöversikt, s 87-125. Lund: Studentlitteratur.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003): Forskningsmetodikens grunder – Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Quennerstedt, Mikael (2006): Att lära sig hälsa. Örebro: Örebro Studies in Education, 15. Quennerstedt, Mikael & Öhman, Johan (2000): Perspektiv på hälsa. Arbetsrapport från:

Friluftsprofilen Natur och Hälsa, Institutionen för idrott och hälsa. Örebro universitet. Rydqvist, Lars-Göran & Winroth, Jan (2004): Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion.

Farsta: SISU Idrottsböcker.

Rønholt, Helle (2001): Hälsa. I Claes Annerstedt; Birger Peitersen & Helle Rønholt, red:

Idrottsundervisning – Ämnet idrott och hälsas didaktik, s 333–339. Göteborg:

Multicare.

Sandahl, Björn (2005): Ett ämne för alla – normer och praktik i grundskolans

idrottsundervisning 1962–2002. Stockholm: Carlssons.

Skolverket (2000a): Kursplaner och betygskriterier: Strävansmål för gymnasieämnet;

Idrott och hälsa. http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=

0708&infotyp=8&skolform=21&id=IDH&extraId= [Hämtad 2007-10-19].

Skolverket (2000b): Kursplaner och betygskriterier: Uppnåendemål för gymnasiekursen;

Idrott och hälsa A. http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=

0708&infotyp=5&skolform=21&id=3201&extraId= [Hämtad 2007-10-19]. Skolverket (2000c): Kursplaner och betygskriterier 2000. Grundskolan. Stockholm:

Skolverket och Fritzes.

Skolverket (2006): Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Stockholm: Skolverket. Tasker, Yvonne (2001): Att planera och genomföra intervjuer. I Judith Bell, red:

Introduktion till forskningsmetodik, s 119-129. Lund: Studentlitteratur.

Thedin-Jakobsson, Britta (2004): Hälsa - vad är det i ämnet idrott och hälsa? Svensk

idrottsforskning, 2004(4), s 33-38.

Thedin-Jakobsson, Britta (2005): Hälsa - vad är det i ämnet idrott och hälsa? En studie av

lärares tal om ämnet idrott och hälsa. Rapport nr. 4 i serien Skola-Idrott-Hälsa.

Stockholm: Idrottshögskolan.

Trost, Jan (2005): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (1999): Etikregler för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf [Hämtad 2007-10-24]. Wright, Jan (2004): Post-structural methodologies: the body, schooling and health. I John

Evans; Brian Davies & Jan Wright, red: Body Knowledge and Control: Studies in the

51

Åsberg, Rodney (2001): Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen – Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik.