Aktionen i studien genomfördes under vårterminen 2010 och avslutades i juni samma år. Under höstterminen 2010 valde skolledningen att fortsätta aktionen i form av en
”styrkegrupp: Interaktiv skrivtavla.” Denna grupp fördubblades i storlek och jag ingick i gruppen. Under höstterminen uteblev många från träffarna . Man hade uppdrag i andra styrkegrupper eller prioriterade andra arbetsuppgifter. Vid terminsstarten vårterminen 2011 hade gruppen ett stort manfall. Gruppen kom då att bestå av sex personer men även under
denna termin var närvaron på träffarna låg. Styrkegruppen konkurrerade med andra utvecklingsarbeten och inför läsåret 2011/2012 finns därför inte gruppen längre. Detta är olyckligt, då bland annat Blossing (2008) menar att under implementeringsfasen är det viktigt att byta erfarenheter om hur det fungerar i praktiken och inte släppa uppmärksamheten på arbetet till förmån för andra projekt. Det visade sig alltså vara svårt. Blossing (2008) påpekar att man i det här skedet måste vara uthållig och hålla i arbetet i ungefär tre till fem år för att nå fram till en institutionalisering. Detta utvecklingsarbete på skolan fortsätter nu på individnivå då i nuläget varken fokusgruppen eller styrkegruppen fortsätter sitt arbete vilket då beror på konkurrens av andra projekt. Vi står till exempel inför en organisationsförändring samt en ny läroplan med allt vad det innebär. Den fjärde fasen (Blossing, 2008) som handlar om
spridning av förbättringsarbetet väntar på att komma till stånd. De skolor som går in i ett digitalt utvecklingsarbete skulle kunna dra nytta av våra erfarenheter. Visserligen behöver artefakten erövras av den enskilda pedagogen men de villkor och förutsättningar lärarna i den här studien beskriver kan vara överförbara till andra skolor. Det är viktigt att det sker en spridning av goda exempel, såväl inom skolan som mellan skolor, vilket tål att upprepas.
REFERENSER
Anderson, G.L. Herr, K. och Nihlen, A.S. (2007). Studying your own school. An educator´s Guide to Practitioner Action Research. California: Corwin Press.
Bell, J. (1995). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Blossing, U. (2003). Skolförbättring i praktiken. Malmö: Studentlitteratur.
Burden, K. (2002). Learning from the Bottom Up - the contribution of school based practice and research in the effective use of interactive whiteboards for the FE/HE sector. Learning and Skills Research - Making an Impact Regionally Conference, The Earth Centre, Doncaster. Christiansen, C. Johansson, Å. Lindberg, P. Nordling, A. Oliveras och T. Pillola, G. (2010). Interaktiva skrivtavlor och aktiva lärare. Problem och möjligheter. Skolporten:
artikelnummer 1/2010. Hämtad den 20 augusti 2011 från: http://www.skolporten.com/UochL
Cogill, J. (2008). Primary practice across one year: changes in pedagogy and influencing teachers’ interactive whiteboard factors. EdD thesis King’s College University of London. Hämtad den 22 juli 2011 från: http://www.juliecogill.com/Chapter_5.pdf
Cuthell, J P. (2003). Interactive whiteboards: New tools, new pedagogies, new learning? Hämtad den 11 augusti 2011 från:
http://www.virtuallearning.org.uk/wp-content/uploads/2010/12/Interactive-whiteboard-survey.pdf
Datorn i utbildningen nr 1 2006. Hämtad i juni 2009 från: http://www.diu.se/nr1-06/nr1-06.asp?artikel=s8
Davidsson, A. och Frendberg, H. (2006). Smarta tavlor och levande lektioner: Göteborgs universitet. Rapportnr HT06-2611-092.
deAlmeida Soares, D.(2010). IWBs as Support for Technology-Related Projects in EFL Education in Brazil. I Thomas, M och Schmid, E. (red.). Interactive whiteboards for education. Theory, Research and Practise. USA: Yurchak Printing Inc.
Egerbladh, T och Tiller T. (1998) Forskning i skolans vardag. Lund: Studentlitteratur. Erstad, O. (2002). Handlingsrummet som öppnar sig. I Säljö, R. & Linderoth, J. (red.) Utmaningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
Ganalouli,D., Murphy, C., och Gardner, J. (2004). Teachers perceptions of the effectiveness of ICT-competence training. I Thomas, M och Schmid, E. (red.). Interactive whiteboards for education. Theory, Research and Practise. USA: Yurchak Printing Inc.
Glover, D., Miller, D., och Averis, D. (2004). Panacea or prop: The role of the interactive whiteboard in improving teaching effectiveness. Hämtad den 20 augusti 2011 från:
http://www.icme-organisers.dk/tsg15/Glover_et_al.pdf
Goodison, T. (2002). Enhancing learning with ICT at primary level. Hämtad den 20 augusti 2011 från:
http://www.speakeasydesigns.com/SDSU/student/SAGE/compsprep/Enhancing_Learning_wi th_ICT_in_K-5.pdf
Gray, C. (2010). Meeting Teacher´s Real Needs: New Tools in the Secondary Modern Foreign Languages Classroom. I Thomas, M och Schmid, E. (red.). Interactive whiteboards for education. Theory, Research and Practise. USA: Yurchak Printing Inc.
Hansson, H. (2007). Utvärdering av interaktiva skrivytor: Smartboard/Vinstagårdsskolan och Active Board/Kvickenstorpsskolan. Stockholm: Kompetensfonden.
Hargreaves A. och Shirley D. (2010). Den fjärde vägen en inspirerande framtid för utbildningsförändring. Lund: Studentlitteratur.
Hedlin, A (2010) Interaktiva skrivtavlor i undervisningen. Uppsala universitet. Rapportnr HT10-4749.
Hernwall, P. (2002). Barn kommunicerar – om en dimension av barns digitala rum. I Säljö, R. & Linderoth, J. (red.) Utmaningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
Higgins, S. (2010). The Impact of Interactive Whiteboards on Classroom Interaction and Learning in Primary Schools in the UK. I Thomas, M och Schmid, E. (red.). Interactive whiteboards for education. Theory, Research and Practise. USA: Yurchak Printing Inc. Hwang P.och Nilsson B. (2006). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Kalleberg, R. (1992). Demokratiska aspekter på kunskapsspridning och kunskapsbildning. I Holmer, J. och Starrin, B. (red) (1992). Deltagarorienterad forskning. Studentlitteratur. Kennewell, S. (2001). Interactive whiteboards – yet another solution looking for a problem to solve? I Thomas, M och Schmid, E. (red.). Interactive whiteboards for education. Theory, Research and Practise. USA: Yurchak Printing Inc.
Klerfelt. A. (2002). Sagor i ny skepnad – barn berättar med datorer. I Säljö, R. & Linderoth, J. (red.) Utmaningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
Ljung-Djärf, A. (2002). Fröken, får jag spela data? Datorn I förskolans lärandemiljö. I Säljö, R. & Linderoth, J. (red.) Utmaningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
Lloyd, M., och McRobbie, C. (2005). The whole approach: An investigation of a school-based practimum model of teachers professional development in ICT. I Thomas, M och
Schmid, E. (red.). Interactive whiteboards for education. Theory, Research and Practise. USA: Yurchak Printing Inc.
McNiff, J och Whitehead, J (2009). All you need to know about Action Research. Storbritannien: CPI Antony Rowe.
Mercer, N. Hennessy, S. Warwick, P. (2010). Using interactive whiteboards to orchestrate classroom dialogue. Technology, Pedagogy and Education, 19:2, 195-209.
Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Miller D., & Glover, D. (2007) Enhanced Interactivity in Secondary Mathematics. I Thomas, M och Schmid, E. (red.). Interactive whiteboards for education. Theory, Research and Practise. USA: Yurchak Printing Inc.
Mitchell, S. & J, Travers, (2010) ICT Professional Learning: National mapping of ICT-related Professional Learning: Education Services Australia. Nedladdad 5 augusti 2011 från:
http://www.deewr.gov.au/Schooling/DigitalEducationRevolution/DigitalStrategyforTeachers/ Documents/ProfessionalLearningICTMappingReport.rtf
Moss, G. Jewitt, C. Levacic, R. Armstrong V, Cardini, A. och Castle, F. (2007). The
Interactive Whiteboards, Pedagogy and Pupil Performance Evaluation: An Evaluation of the Schools Whiteboard Expansion (SWE) Project: London Challenge.
Nyberg, R. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Studentlitteratur.
Repstad, P. (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Rönnerman, K. (1998). Utvecklingsarbete – en grund för lärares lärande. Lund: Studentlitteratur.
Rönnerman, K. (2004). Aktionsforskning i praktiken – erfarenheter och reflektioner. Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:541. Svensk författningssamling. Hämtad 22 september 2011 från:
http://www.hsv.se/download/18.352a7be912949b4658a8000535/lararexamina.pdf
Skolverket. Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2. Hämtad 29 augusti 2011 från:
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/21/84/Lgr11_kap1_2.pdf
Smith, F., Hardman, F., och Higgins, S. (2006). The impact of interactive whiteboards on teacher-pupil interaction in the national literacy and numeracy strategies. British Educational Research Journal 32 (3) s. 443-457.
Somekh,B., Haldane, M., Jones, K., Lewin, C., Steadman, S. och Scrimshaw, P. (2007). Evaluation of the primary schools whiteboard expansion project. Hämtad 20 augusti 2011 från: http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.100.3289&rep=rep1&type=pdf.
SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Hämtad 19 september 2011 från:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/11/67/37/b4b3b355.pdf
Strandberg, L. (2008). Bland mentorer, IUP och utvecklingszoner. Finland: WS Bookwell. Säljö, R. & Linderoth, J. (red) (2002). Utm@ningar och e-frestelser: IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Thomas, M. & Schmid, E. (2010). Interactive Whiteboards for education. Theory, research and practice. USA: Yurchak Printing Inc.
Tiller, T. (2002). Aktionslärande – forskande partnerskap i skolan. Malmö: Runa förlag. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. ISBN:91-7307-008-4. Elanders Gotab.
Wibeck, Victoria. (2000). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Jenny Wiberg Magisterprogrammet aktionslära
Informationskravet: Forskaren skall informera de av forskningen berörda
om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Det betyder att forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att det har rätt att avbryta sin medverkan. I förhandsinformationen skall ingå den projektansvariges namn och institutionsanknytning. Undersökningens syfte skall anges och metodbeskrivning (i stora drag). Det skall framgå att uppgifterna som insamlas endast används för forskning. Önskvärt är att man lämnar uppgift om var resultaten kommer att
publiceras/redovisas (samt ev. finansiering). Sådan information skall ges muntligt eller skriftligt innan insamlingen av uppgifter påbörjas.
Samtyckeskravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själva
bestämma över sin medverkan. Det betyder att forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare (om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär). Denna regel är liksom i den tidigare beroende av
undersökningens karaktär med avseende på undersökningsdeltagarnas aktivitet. I undersökningar med aktiv insats av deltagarna skall samtycke alltid inhämtas. I vissa fall, då undersökningen inte innefattar frågor av privat eller etiskt känslig natur, kan samtycke inhämtas via företrädare för uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare (t.ex. skolledning, lärare). Särskild försiktighet bör iakttagas då det gäller omyndiga. De som medverkar skall ha rätt att kunna avbryta sin medverkan. En vanlig form för utträde är s.k. anonymisering, där alla möjligheter till
identifikation undanröjs.
Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla i en undersökning ingående
personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. I synnerhet gäller detta etiskt känsliga uppgifter. Denna regel gäller inte generellt, vid t.ex. personhistoriska studier kan privata uppgifter ingå. Då bör samråd ske med berörda personer före publicering.
Nyttjandekravet: Uppgifter insamlade omenskilda personer får endast
användas för forskningsändamål (och inte för t.ex. kommersiellt syfte)
Jag har tagit del av ovanstående information: ____________________________________
Syfte: Ett
utvecklingsarbete där vi tillsammans genomför en aktion som ska resultera i en
magisteruppsats.Deltaga ndet är frivilligt och man kan när som helst avbryta sin
medverkan.Vi kommer att ha gruppsamtal där vi utbyter erfarenheter och lär av varandra. Alla träffar kommer att bandas för att
transkriberas och sedan förstöras.