I våra tidiga funderingar om fokus för vårt självständiga arbete kändes det viktigt att vi själva, i de uppdrag vi har i särskolan, skulle få nytta av att fördjupa oss i det valda ämnet. I det självständiga arbetet har vi haft möjlighet att undersöka, vända och vrida på det kollegiala lärandet och genom litteraturen och deltagarna i vår studie har vi sett framgångsfaktorer, men också svårigheter. Allt detta bär vi med oss in i våra respektive verksamheter och ser, precis som vi önskade, verkligen nyttan med den nya kunskapen som vi har tillägnat oss under arbetets gång. I den här studien har vi fokuserat på de erfarenheter lärare i särskolan har av kollegialt lärande och det är deras röster som har fått komma fram. Studien visar att lärare i särskolan är positiva till att lära av varandra och ta vara på varandras kompetenser och att de också har erfarenhet av detta på olika sätt. De uttrycker att det gemensamma lärandet är viktigt för elevens kunskapsutveckling men att det också finns ett behov av att utveckla det kollegiala lärandet, som inte alltid fungerar tillfredsställande. I studien framkommer det att vissa faktorer är viktiga för att det ska fungera: organisation, struktur, tid, motivation och ett förhållningssätt som handlar om att läraren själv är medveten om det egna ansvaret i det kollegiala lärandet. Det kan handla om att ha en positiv attityd, att vara prestigelös, att våga prova nytt men även att våga misslyckas och se det som en möjlighet till utveckling och lärande. I kollegialt lärande behövs en medvetenhet om att det är en lärandeprocess som kräver övning och att det
38 även innebär ett givande och tagande av deltagarna. Det kräver ett engagemang hos den enskilde läraren men de deltagare i studien som är positiva till kollegialt lärande upplever att det gemensamma lärandet ger mycket tillbaka, både för den egna individen och för utvecklandet av verksamheten. Även om den här studiens fokus har legat på lärare som är verksamma i särskolan, så tror vi att de här lärarnas erfarenheter är både relevanta intressanta för lärare i alla skolformer.
Betydelsen av att ha en rektor som skapar goda förutsättningar för att lärare ska kunna lära av varandra blir tydligt i studien. Det poängteras också av många hur viktigt och uppskattat det har varit när det kollegiala lärandet har letts av en handledare. Vilka tankar och erfarenheter rektorer eller handledare har av kollegialt lärande skulle kunna vara något att fördjupa sig i för vidare forskning.
39
REFERENSER
Boréus, Kristina (2011). Texter i vardag och samhälle. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss 150-164.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber Ekonomi.
Carlsson, Lena & Linnér, Susanne (2008). Samtal i mötet mellan teori och praktik – en
väg att fördjupa läraryrkets kunskapsbas. (artikel) I: Fritzell, Christer. (red) att tolka
pedagogikens språk. Växjö Universitet, Actaserien, ss 133-147.
Dahlin-Ivanoff, Synneve (2011). Fokusgruppsintervjuer. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss 71-82.
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2011). Intervjuer. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss 36-57. Falk-Lundqvist, Åsa, Hallberg, Per-Gunnar, Leffler, Eva & Svedberg, Gudrun (2014).
Entreprenöriellt lärande - i praktik och teori. Stockholm: Liber.
Hargreaves, Andy (2004). Läraren i kunskapssamhället: i osäkerhetens tidevarv. Lund: Studentlitteratur.
Hattie, John (2013). Synligt lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Håkansson, Jan (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem –
strategier och metoder. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
McArdle, Karen & Coutts, Norman (2010). Taking Teacher´s Continuous Professional
Development (CPD) beyond Reflection: Adding Shared Sense-Making and Collaborative Engagement for Professional Renewal.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/relationer-
larande/reflektion-i-ensamhet-inte-effektivt-for-skolutveckling-1.216486. 2016-08-25.
Mitchell, David (2015). Inkludering i skolan. Stockholm: Natur & kultur.
Molander, Bengt (2003). Vetenskapsfilosofi - en bok om vetenskapen och den
vetenskapande människan. Stockholm: Thales.
Mouwitz, Lars (2001). Hur kan lärare lära? Rapport från Nationellt Centrum för Matematikutbildning. Göteborgs Universitet.
RFR (2013). ”Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i
skolan”. Rapport från Riksdagen 2012/13:10. Stockholm: Riksdagstryckeriet.
Robertson, Cristina. (2014). Lärares lärande - ett kunskapsdrama i tre akter. I: Jernström Elisabeth & Säljö Roger (red.). Lärande i arbetsliv och var dag. E-bok. Stockholm: Natur & Kultur, ss 176-191.
40 Rökenes, Odd Harald & Hanssen, Per Halvard (2007). Bära eller brista – kommunikation
och relationer i arbetet med människor. Malmö: Gleerups.
Scherp, Hans-Åke (2003). Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling. I: Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke (red). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm. Myndigheten för skolutveckling, ss 274-293.
Scherp, Hans-Åke (2013). Lärandebaserad skolutveckling – Lärglädjens förutsättningar,
förverkligande och resultat. Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Norstedts juridik.
Skolverket (2001). Kvalitet i särskola - en fråga om värderingar: regeringsuppdrag om
särskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Promemoria om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dnr 2012:1700.
Skolverket (2013a). Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och erfarenhet i
praktiken. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013b). Läroplan för gymnasiesärskolan 2013. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2015). Grundskollärares tidsanvändning. En fördjupad analys av Lärarnas
yrkesvardag. Stockholm: Skolverket.
Skolverket.se (2016a). http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/artikelarkiv/kollegialt-larande- nyckelfaktor-for-framgangsrik-skolutveckling-1.171296. 2016-02-05. Skolverket.se (2016b). http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/matematiklyftet. 2016-08- 25.
Stedt, Lisbeth (2013). Samarbete och lärande - Om friktion, uppgifters komplexitet och
erfarenhetsutbyten i samarbete. Diss., Stockholms universitet.
Stensmo, Christer (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Peter (2011). Teorins roll i kvalitativ forskning. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss 182-193.
Säljö, Roger (2009). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. Timperley, Helen (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.
41 Vetenskapsrådet (2011). God sed i forskningen. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Öberg, Peter (2011). Livshistorieintervjuer. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red).