Vår studie kan tolkas som att vi är kritiskt inställda till skolan och anser det bäst att alla människor fick bete sig precis som de ville på grund av risken att stämplas. Detta är dock inte vår intention. Vi vill istället visa på hur stämplingsprocesser kan vara verksamma inom institutionen skolan. Studien vill visa på hur avvikelse kan uppstå genom hur skolans personal betraktar elever. Vi anser det viktigt att uppmärksamma hur stämpling kan vara något som förekommer. Elever som under lång tid blir betraktade som ”strulputtar” och ständigt är föremål för tillsägelser kan enligt stämplingsteorin till slut anta den bild andra har av denne. Frågan är väl istället vad som behöver uppmärksammas och varför vi väljer att betrakta vissa individer som avvikande? Varifrån normer och värderingar härstammar?
Ett syfte med diskursanalys är att studera vad som kvalificeras som sant vid en viss tidpunkt på en viss plats. Språkliga överenskommelser utgör en stor del för vad som uppfattas som normalt och avvikande och utgör grunden för hur vår omgivning betraktas och värderas. Det skulle kunna uppfattas som om vi förminskar och förenklar verkligheten vad gäller bemötandet av elever i skolan. Vi anser dock det viktigt att peka på hur det i vår tid och kultur kan talas om normalitet och avvikelse hos elever.
Diskursanalys kan användas som ett verktyg för att fastställa vem som stämplar och varför. Resultatet pekar på att lärare har makten att stämpla. Lärare utgår från skolans riktlinjer och sina egna föreställningar när det normala respektive det avvikande ska fastställas. Frågan som uppstår är huruvida skolans primära uppdrag handlar om kunskapsutveckling, socialisation eller om skolan ska fungera som en uppfostringsanstalt i samhällets tjänst? Ytterligare ingår personal i skolan i en struktur som möjligen tvingar och fungerar så som att vissa elever automatiskt kommer att bli betraktade som avvikare. Läroplan och styrdokument tillsammans medför att elever kategoriseras och därigenom öppnas möjligheten för en avvikelsedefinition upp.
REFERENSER
Berg, Lars-Erik. (2007) Den sociala människan. I: Per, Månsson (Red.) Moderna samhällsteorier (172-176). Göteborg: Nordstedts Akademiska förlag. Boolsen, Merete. (2007). Kvalitativa analyser. Malmö. Gleerup.
Bryman, Alan. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Börjesson, Mats. (1997). Om skolbarns olikheter. Malmö: Liber.
Börjesson, Mats. (2002). Barn i behov av särskild korrigering. I: Skolverket (Red) Att arbeta med särskilt stöd: några perspektiv (85-102). Stockholm: Statens skolverk.
Börjesson, Mats. (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, Mats., & Palmblad, Eva . (2003). I problembarnens tid. Stockholm: Carlssons.
Börjesson, Mats., & Palmblad, Eva., (Red.). (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber.
Forsman, Birgitta. (1997). Forskningsetik. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Göransson, K., Nilholm, C. & Karlsson, K. (2011). Inclusive education in Sweden? A
critical analysis. International Journal of Inclusive Education, 15(5), 541- 555.
Hewitt, J. P. (1981) Jaget och samhället – Socialpsykologi ur den symboliska interaktionismens perspektiv. Stockholm: Wahlströn & Widstrand. Hjörne, Eva., & Säljö, Roger. (2004a). 'There Is Something About Julia': Symptoms,
Categories, and the Process of Invoking Attention Deficit Hyperactivity Disorder in the Swedish School: A Case Study. Journal Of Language, Identity, And Education, 3(1), 1-24. doi:10.1207/s15327701jlie0301_1. Hjörne, Eva., & Säljö, Roger. (2004b). The pupil welfare team as a discourse
community: Accounting for school problems. Linguistics And Education, 15321-338. doi:10.1016/j.linged.2005.07.001.
Hjörne, Eva., & Säljö, Roger. (2008). Att platsa i en skola för alla. Göteborg: Norstedts akademiska förlag.
Isaksson, J., Lindqvist, R., & Bergström, E. (2010). 'Pupils with special educational needs': a study of the assessments and categorising processes regarding pupils' school difficulties in Sweden. International Journal Of Inclusive Education, 14(2), 133-151. doi:10.1080/13603110802504176.
Lundgren, Marianne. (2006). Från barn till elev i riskzon : en analys av skolan som kategoriseringsarena / Marianne Lundgren. Växjö : Växjö University Press, 2006 (Göteborg : Intellecta Docusys).
Kvale, Steinar., & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2009). Författningskommentarer för likvärdig bedömning och betygsättning. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2013-01-30 från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2207
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2013-01-21 från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Tideman, Magnus. (2000). Normalisering och kategorisering. Om handikappideologi och välfärdspolitik I teori och praktik för personer med
utvecklingsstörning.(Akademisk avhandling. Institutionen för socialt arbete, Göteborg: Göteborgs universitet.). Stockholm: Johansson & Skyttmo förlag AB.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2013-01-21 från:
http://www.vr.se/etik/publikationerochriktlinjer.4.45a6e939122880e7d8e8 0001820.html
Watson, Cate. (2011). Home–school partnership and the construction of deviance: Being and becoming the Goldfish family. Journal Of Research In Special Educational Needs, 11(1), 20-29. doi:10.1111/j.1471-3802.2010.01183.x. Winther, Jørgensen, Marianne., & Phillips, Louise. (1999) Diskursanalys som teori och
metod. Lund: Studentlitteratur.
Wreder, Malin. (2007). Ovanliga analyser av vanliga material: vad diskursteorin kan göra med enkäter. I: Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (Red.)
Bilaga I
Missiv
Vi heter Johan Josefsson och Jonas Andersson och är studenter vid Linnéuniversitetet i Växjö. Vi studerar inom programmet ”Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbruksvård” 180hp. Vi kontaktar er med anledning av en C-uppsats vi planerar att skriva inom området normalitet & avvikelse.
Syftet med vårt arbete är att genom intervjuer undersöka hur man resonerar kring normalitet och avvikelse hos elever samt hur man kan arbeta med och hantera elevers olikheter. Vi önskar att intervjua två lärare ur årskurs 5 vilkas kunskap och erfarenheter skulle vara mycket intressanta att ta del av.
I vårt uppsatsarbete har vi handledning av en lärare med stor erfarenhet av uppsatsarbete och som har lägst magisterexamen. Kursansvarig som har det yttersta ansvaret har doktorsexamen, vilken även examinatorerna har. Detta kan ses som en kvalitetsgaranti; både vad gäller uppsatsens innehåll och etiska aspekter.
Alla intervjuer kommer att behandlas enligt de forskningsetiska regler som presenteras av Vetenskapsrådet. All data som samlas in för analys, kommer att behandlas konfidentiellt och enbart användas för forskningsändamålet. Materialet som samlats in kommer att förstöras när uppsatsen blivit godkänd. Varken de intervjuade lärarna eller er skola kommer att nämnas vid namn. I vårt arbete kommer det endast ges en generell beskrivning över elevantal och skolans geografiska läge.
Vi avser att genomföra intervjuerna under v. 6 och v. 7. Vi kommer att använda oss av inspelningsutrustning (efter medgivande) för att intervjuerna ska bli så exakt återgivna som möjligt. Intervjuerna planeras att kunna genomföras under ca. 30-45 minuter. Vore tacksamma om du som rektor har möjlighet att göra en förfrågan bland dina medarbetare, det optimala för oss vore att få intervjua två lärare ur årskurs 5.
Vid eventuella frågor kring studien går det bra att kontakta oss på: Tel nr: XXX
eller via mail: XXX Med vänliga hälsningar Johan Josefsson
Jonas Andersson
Handledare: Nina Modell
Examinator: Margareta Stigsdotter Ekberg
Kursansvarig: Mikael Dahlberg, Mats Anderberg, Margareta Stigsdotter Ekberg
Bilaga II
Intervjuguide
• Normalitet/Avvikelse
• ”Resonemang” kring normalitet & avvikelse rent generellt inom skolkontexten
• Vilka möjliga orsaker kan vara grunden eller ursprunget till att vissa elever betraktas som avvikare rent generellt?
• Kan du ge några exempel på varför elever riskerar att betraktas som avvikare?
• Hur pratar ni i personalgruppen om elever som avviker?
• Kan du ge några exempel på vad som betraktas som normalt inom skolan?
• Normaliseringsprocess
• Hur hanteras olikheter i skolan?
• Kan du ge några några exempel på behov som elever som betraktas som avvikare eventuellt har?
• Vilket är syftet för de åtgärder som sätts in?