Den här studien visar att lärarna som deltog i fokusgrupperna tyckte att elever med
koncentrationssvårigheter behöver ha stödinsatser utifrån sina unika behov. Lärarna i vår studie ville underlätta för elever med koncentrationssvårigheter men de ansåg att det kunde vara svårt att hjälpa alla elever fullt ut. Studien visar exempel på att det finns många olika typer av och sätt att genomföra stödinsatser på. Lärarna erbjöd flera stödinsatser i den fysiska lärmiljön för att stödja elever med koncentrationssvårigheter. Vår förhoppning är att studien ska bli till nytta för lärare och specialpedagoger. Den innehåller många exempel på stödinsatser som kan hjälpa elever med koncentrationssvårigheter till förbättrad koncentration och lärande.
Förslag till vidare forskning
Det behövs mer forskning om koncentrationssvårigheter, stödinsatser och fysisk lärmiljö. Studier som utgår från elevens perspektiv på koncentrationssvårigheter, stödinsatser och fysisk lärmiljö behövs. En viktig fråga är: Hur upplever eleverna med koncentrationssvårigheter de stödinsatser som lärarna anser vara välfungerande och främjade för delaktighet och lärande? Forskning som utgår från elevers perspektiv kan bidra med att ge lärare en ökad förståelse för behovet av stödinsatser som främjar delaktighet och lärande för elever med
42
Referenslista
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.
APA. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5. Washington DC: American Psychiatric Association.
Arndt, P. (2012). Design of learning spaces: Emotional and cognitive effects of learning environments in relation to child development. Mind, brain, and education, 6(1), 41- 48.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Baric, V. B., Hellberg, K., Kjellberg, A. & Hemmingsson, H. (2015). Support for learning
goes beyond academic support: Voices of students with Asperger’s disorder and attention deficit hyperactivity disorder. Autism, 20(2), 183-195.
Berglund, L. (2000). Koncentrationssvårigheter: Strukturaspekter och åtgärdsperspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 5(1), 19-29.
Blecker, N. S. & Boakes, N. J. (2010). Creating a learning environment for all children: Are teachers able and willing? International Journal of Inclusive Education, 14(5), 435-447.
Bronfenbrenner, U. (1994). Ecological models of human development. Readings on the development of children, 2(1), 37-43.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:a uppl.) Malmö: Liber.
Carbone, E. (2001). Arranging the classroom with an eye (and ear) to students with ADHD. Teaching exceptional children, 2(34), 72-81.
Carlsson Kendall, G. (2012). Förstå och arbeta med ADHD. (1:a Uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, G. & Svensson, P. Handbok i kvalitativa metoder (s. 81-92). (2:a Uppl.) Stockholm: Liber.
Dahlgren, L-O. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys (s. 162 -175). (1. uppl.) Stockholm: Liber.
43 DuPaul, G. J., Weyandt, L. L., & Janusis, G. M. (2011). ADHD in the classroom:
Effective intervention strategies. Theory into practice, 50(1), 35-42.
Duvner, T. (1998). ADHD: impulsivitet, överaktivitet, koncentrationssvårigheter. (1:a uppl.) Stockholm: Liber
Fejes, A. & Thornberg, T. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys (s. 16- 43). (2:a uppl.) Stockholm: Liber.
Gustavsson, B. (2004). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen (3., [rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Hylander, I. (1998). Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. Linköping: Linköpings universitet.
Jakobsson, I. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur.
Kadesjö, B. (2007). Barn med koncentrationssvårigheter. (3. [rev.] uppl.) Stockholm: Liber. Knight, B. A. (1999). Towards inclusion of students with special educational needs in the
regular classroom. Support for learning, 14(1), 3-7.
Korinek, L. & deFur, S. H. (2016). Supporting student self-regulation to access the general education curriculum. TEACHING exceptional children, 48(5), 232-242.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ljusberg, A. L. (2011). The structured classroom. International journal of inclusive education, 15(2), 195-210.
Lundqvist, J. (2016). Educational pathways and transitions in the early school years: Special educational needs, support provisions and inclusive education. (Doctoral dissertation). Department of special education: Stockholm University.
Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan: undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur.
Monsen, J. J., Ewing, D. L. & Kwoka, M. (2014). Teachers’ attitudes towards inclusion, perceived adequacy of support and classroom learning environment. Learning
44 Environments Research, 17(1), 113-126.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever" i behov av särskilt stöd": vad betyder det och vad vet vi? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, C. & Alm, B. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children's experiences. European journal of special needs education, 25(3), 239-252.
Reiber, C. & McLaughlin, T. F. (2004). Classroom interventions: methods to improve academic performance and classroom behavior for students with
Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. International journal of special education, 19(1), 1-13.
Reid, R. (1999). Attention deficit hyperactivity disorder: Effective methods for the classroom. Focus on exceptional children, 32(4), 1-20.
Rowe, J. (2009). Dealing with psychiatric disabilities in schools: A description of symptoms and coping strategies for dealing with them. Preventing school failure: Alternative education for children and youth, 54(3), 190-198
Rønhovde, L- I. (2006). Om de bara kunde skärpa sig! Barn och ungdomar med ADHD och Tourettes syndrom. Lund: Studentlitteratur AB.
Sandberg, G. (2012). På väg in i skolan: Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande. (Studia didactica Upsaliensia 6). Uppsala: Acta Universitats Upsaliensis.
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar. Kvalitetsgranskningsrapport. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Stödinsatser i utbildningen - om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
45 verksamhet, fritidshem, skola och vuxenutbildning. Hämtad 2017- 03-24 från
https://www.skolverket.se/statistik-och-utvärdering/statistik-i-tabeller/snabbfakta- 1.120821
Socialdepartementet, R. (2008). FN: s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. Stockholm: Fritzes.
Svensk författningssamling, SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca 10+. Svenska
Unescorådets skriftserie 2006:2. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Tufvesson, C. (2007). Concentration difficulties in the school environment: with focus on children with ADHD, autism and Down's syndrome. Diss. (sammanfattning) Lund: Lunds, 2007. Lund.
Tufvesson, C. & Tufvesson, J. (2009). Bygga skolor för fler: den fysiska lärmiljöns betydelse för elever med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Svensk byggtjänst.
Vernersson, I. (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig Forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1