Det ligger inte i vårt utredningsuppdrag att föreslå åtgärder. Vi vill dock avslutningsvis peka på den potentiella konflikt som allmän- nyttiga bostadsföretag har när det gäller eventuella särlösningar för olika boendekategorier. I grundtanken för den svenska allmännyt- tan –till skillnad från länder med ”social housing” – finns en univer- sell ambition, en tanke om att alla på samma villkor ska kunna hyra en lägenhet; så undviks segregation och stigmatisering och så får kommunägda fastigheter en bred acceptans och legitimitet. Särlös- ningar för specifika demografiska eller sociala kategorier rimmar illa med dessa grundtankar. Samtidigt finns förstås tanken om att kategorier inte heller ska utestängas från sektorn.
Vidare har kommunerna ett bostadssocialt ansvar, som man kan ta på olika sätt. För kommuner som inte sålt ut allmännyttan tas i många fall det bostadssociala ansvaret just av kommunens eget bo- stadsföretag. Inslag av ”social housing” är därmed inget nytt och kategoribostäder upphandlas av kommunernas social- och integra- tionsförvaltningar.
De kommunägda bostadsföretagen verkar numera på en mark- nad där deras särställning i mångt och mycket gått förlorad. Sett i detta perspektiv är förstås ungdomsgruppen en särskilt viktig kundkategori att nå och inte bara de 55+ som vissa företag hittills riktat in sig på. Om allmännyttan har dåligt rykte bland ungdomar –pga. av bemötande, standard- eller servicebrister– riskerar man självfallet att förlora denna kundkategori också när tiden så små- ningom gör de yngre till medelålders och äldre bostadskonsumen- ter.
Som denna studie visar finns en betydande variation i vilken roll allmännyttan spelar i skilda kommuner. Inte minst i marknadsper- spektivet kan det tyckas klokt att kommunala bostadsföretag i större städer har studentbostäder i sitt bestånd. I dessa kommuner kommer studerande ungdomar i tidig kontakt med allmännyttan. Även om många senare lämnar allmännyttan för bostadsrätter och egnahem är det i ett expanderande högskolesystem tvivelsutan så att dessa företag bättre än många andra har försäkrat sig om att nå en volymmässigt växande kundkategori. Eftersom många yngre vuxna studerar i många år och ofta har studieavbrott för arbete, dvs. rör sig mellan arbetsmarknaden och studier, finns det möjligen skäl att inte exkludera andra yngre från ”studentboende”.
Bilaga 1. Elektronisk enkät om bostadsmarknaden och direktiv till allmännyttiga bostadsföretag ställd till 46 kommuner.
IM-Gruppen i Uppsala AB 2006-01-09 Org.nr. 556378-8545 www.imgruppen.se Kungsgatan 16, 753 32 Uppsala Dennis Solid e-post Dennis_Solid@yahoo.se Hej!
På uppdrag av den statliga utredningen Boutredningen M 2005:1 genomför IM-gruppen en studie av de kommunala bostadsföreta- gens roll för ungdomars inträde och situation på bostadsmarkna- den. Ansvarig för studien är professor Roger Andersson, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Studien be- står av flera delar men vi kartlägger i en första fas de direktiv som bolagens ägare (kommunerna) givit sina bostadsbolag samt under- söker förekomsten av kommunala bostadsförmedlingar. I ett se- nare skede närmar vi oss bostadsbolagen med mer specifika frågor om kösystem, förmedling av lägenheter mm.
Vi vill med detta brev be kommunerna om hjälp med insamlingen av ägardirektiven och vi ber er också om svar på nedanstående fem frå- gor. Frågorna ställs till c:a 50 stora och medelstora kommuner i olika delar av landet.
Fråga 1. Vilken är kommunens allmänna bedömning av bostads- marknaden i den egna kommunen?
a) Vi har god balans mellan tillgång och efterfrågan på bostä- der
b) Vi har tomma lägenheter och det är lätt att få en bostad c) Vi har brist på bostäder
Ev. kommentar:
Fråga 2. Är ungdomars boende ett problem i och för kommunen? (Med ungdomar avses på ett ungefär åldersgruppen 19-27 år)
a) Ja, när det gäller att överhuvudtaget få tag i en bostad b) Ja, men det är mest en ekonomisk fråga (ungdomar har ej
råd) c) Nej Ev. kommentar:
Fråga 3. Hur ser kommunens bostadsförmedling ut?
a) Centralt samordnad (majoritet av kommunala/privata bo- stadsbolag deltar)
b) Delvis samordnad (vissa kommunala/privata bostadsbolag har samordnat sig)
c) Finns ingen kommunalt samordnad bostadsförmedling (varje bolag
d) (kommunala/privata) har egen intern förmedling) e) Annat (beskriv närmare)
Fråga 4. Om ni har en centralt samordnad eller en delvis samord- nad bostadsförmedling, vad är motivet till detta?
Fråga 5. Har ni som kommun givit direktiv till ert/era kommunala bostadsbolag avseende principer för tilldelning/uthyrning av s.k. allmännyttiga bostäder?
1. Ja 2. Nej
Om ni svarat ja på fråga 5 skulle vi uppskatta om ni elektroniskt eller på annat sätt kunde skicka ägardirektiven till adress angiven i brevhuvudet.
Svaren har lämnats av: Kommun:
Namn & funktion:
e-post: tel:
Vi sätter stort värde på er hjälp att få ett gott underlag för vår analys! Om ni föredrar att lämna svaren telefonledes så går det förstås alldeles utmärkt! Vi arbetar under stor tidspress och skulle uppskatta svar senast den 20 januari.
Med vänlig hälsning, Dennis Solid
Projektledare
Roger Andersson, IBF Roger.Andersson@ibf.uu.se Boutredningen M 2005:1
Charlotta Jaensson, Miljödepartementet charlotta.jaensson@sustainable.ministry.se
Bilaga 2. Frågeformulär, intervjuer med företrädare för allmännyt- tiga bostadsföretag. IM-Gruppen i Uppsala AB 2006-02-10 Org.nr. 556378-8545 www.imgruppen.se Kungsgatan 16, 753 32 Uppsala Dennis Solid e-post dennis@imgruppen.se
Intervjuformulär, kommunala bostadsbolag Boutredningen M 2005:1
Kort presentation. Namn, tjänst, tid i företaget, möjligtvis lite his- torik.
--- Vilka formella villkor ställs för att få hyra en bostad?
Varför just dessa villkor?
Har villkoren förändrats de senaste åren? Hur? Vilka villkor är i allmänhet svårast för de sökande? Vilka tror du har svårt att klara villkoren?
--- Är reglerna svåra att tolka?
Görs undantag och varför i så fall?
Görs bedömningen av en tjänsteman eller i någon slags grupp med flera inblandade?
--- Vad efterfrågar ungdomar? Centralt?
Klagar de på något? Vad?
Kan ungdomar tilldelas bostäder var som helst eller försöker ni styra dem till specifika områden?
Har ni några särskilda ungdomsregler? Åldersgrupp?
Villkor?
Varför ungdomsregler?
Var i beståndet? Gäller det överallt eller i vissa områden? Varför? Effekter?
--- Kan man ärva en hyresrätt? Överlåta på barn?
Gäller föräldrars kötid även för barnen? Förturer?
--- Regler för 2:a handsuthyrningar? Tidsbegränsningar? Extra hyra? Får 2:a handshyresgäst förvärva 1:a handskontraktet?
Hur vanligt är det med 2:a handsuthyrningar? Hur håller ni koll på 2:a handsuthyrningen?
Hur vanligt är det att ni är ovetande om att man hyr ut i 2:a hand? Vet ni vilka som egentligen bor i bostäderna?
Görs ibland mer systematiska översyner?
Har ni haft några kända fall av att man betalat svart för 2:a hands- kontrakt?
--- Om bolaget anser att ungdomar har problem på bostadsmarkna- den:
Har du själv några förslag på vad ni eller kommunen eller rentav staten skulle kunna göra för att förbättra situationen för särskilt de yngre?